Om misslyckat stigfinnande men lyckad myrlöpning

Sitter och myser efter kvällsfika, nyduschad och lite för pigg för att gå och lägga mig. Jag var och sprang i Gammliaskogen med Team Nordic Trail ikväll, har varit sugen på att testa dem länge eftersom en instruktörskollega på Iksu pratat så varmt om dem. Eftersom höstschemat inte börjat än (nästa vecka) så hade jag ledig måndagkväll så sagt och gjort, jag cyklade till kvarnen kl 18.30. Tema snabba fötter, så kul! Och välbehövligt vid stiglöpning. Teknikträning och backintervaller också, riktigt välbehövligt inte minst för inspiration. Jag har aldrig sprungit intervaller i terräng faktiskt, tycker det räcker gott med mindfullnesslöpning utan att öka tempot särskilt mycket eftersom det ökar snubbelrisken så mycket. Men nu vet jag en lämplig backstig! Riktigt roligt och lyckat pass, annat än en kan säga om vårt pass i fjällen i fredags…

Ser ni myren? Ser ni slutet på myren? Nej, det gjorde inte vi heller. Tanken var att springa upp lite längs trädgränsen och komma upp till lite utsikt men vi hittade inte alls stigen utan hamnade på skoterspåret istället. Som ju är ganska blött på sommaren ofta. Till exempel här. Jättemycket.

Men skam den som ger sig, vi hade kul ändå och vi hade ju varandras sällskap! Har aldrig sprungit myr annat än som passage, nu blev det dryga kilometern med myrlöpning, det sög i benen vill jag lova. Speciellt eftersom vi hade gått upp på Gaisats tidigare på förmiddagen. Blött och lite kallt men inte värre än så, och till slut kom vi ner på sommarleden tjulträskleden och fick fin stig hela vägen hem till byn.

Galet fint är det i skogen såhär års! Till helgen springer jag tjejmilen, 10km på asfalt, och jag har tänkt projicera fram de här turerna inombords om det blir för monotont. Det blir det säkert inte när 30000 andra springer, men ändå, för säkerhets skull har jag tankat stiglöpning.

Om att yoga utomhus


Jag har hittat en yogautmaning på instagram som verkar passa mig, yoga in the wild. Det går till så att det är en ny position varje dag, bara att haka på. Inga tvång förstås, jag tycker sånna utmaningar kan vara inspirerande! 

Jag älskar yoga utomhus, här i fjällen är inget undantag. Yogade utomhus i Italien vid Gardasjöns strand och i en park (med hundbajs…) i Venedig. Vid Kebnekaises fot mjukade jag upp en stel fjällvandringskropp med några solhälsningar utanför tältet och på Lofoten hittade jag en klippa som såg precis ut som en yogamatta.

Trikonasana – triangeln. Magisk vy!

Positionen på översta bilden heter trädet och passar perfekt att stärka mina fotleder efter fjällvandring och inför mer fjällaktiviteter. Fantastisk för balansen, fokuset och bålkontrollen och går att variera i oändlighet. Den kommer vi med allra största sannolikhet praktisera i Hemavan till helgen!

Om löpning vid Gardasjön 

Det är så vackert här alltså, vi bara njuter. Startade dagen med en löptur och vi har peppat varandra på distans Oslo-Umeå om att kämpa på med löpträningen för att orka utflyktslöpa och njuta av det. Kan inte säga att det var 100% njutning hela milen imorse i 26ish-gradig värme men det var helt klart genomförbart, utflykt, sightseeing och sällskap och avslutades självklart med ett hopp rakt ner i Gardasjöns kristallklara vatten. Magiskt!

Sen frukost utanför vår lilla stuga, vi har en patio med utemöbler och shoppat snabbkaffe och diverse gotta på affärn här näst intill. Ingen stress alls, inga måsten, bra start på dagen och ändå maxat sol och bad och slappande. Nöjdare med löpsäsongen kan jag inte bli! 

Om yoga på Bettnäs


Vilken start på dagen! Yoga ute på Bettnässand, gamla Bettan, med yogastudion och Moa. Det är de aom som driver kiosken som har dragit igång det, lite olika träningsformer vissa dagar under hela sommaren. Galet god frukost efteråt! Åt så jag nästan sprack av nybakt varmt bröd och supergott kaffe. Skön klass som vanligt och jag gillade sanden, lite annorlunda underlag som ibland underlättar och ibland utmanar. Har börjat gå en del på uteyoga och även praktisera själv, gillar kombinationen med naturen, någon idrott eller annan träningsform. Det finns så mycket som är yoga! 

PS. Sugen på gratis träningsvärk? Gör som jag gör på bilden så länge du kan och upprepa 2-3 gånger!

Om löpningen so far

 

Ikväll blev det ett kort löppass igen. Jag och Layla sprang runt rödberget och mamma gick med stavar, och sen gjorde vi yinyoga tillsammans. Bra upplägg och skön kväll! En bra check också som jag och Layla springer en gång per år ungefär och kollar av tid och känsla. Det kändes bra och jag är så tacksam för att det äntligen får börja vara riktigt roligt att springa, det börjar ärligt talat gå ganska lätt. Dit brukar jag sällan komma. Anledningen är nog både att jag ändrat inställning mentalt, att jag förebyggt massa skador med hjälp av framförallt yoga, och så att jag faktiskt sprungit mycket.

Jag har hållit igång löpningen riktigt bra, jag tog ut lite nördig statistik ur funbeat där jag knappar in allt jag rör på mig (förutom hemmayoga kortare än 3o min). Jag har blivit bättre senaste två åren på att fylla i ALLT och förra året bloggade jag ju om sammanställningarna också vilket känns överkurs i år. Men att kika in och jämföra är kul och det syns tydligt vilket år som är vilket.antal pass per vecka och årAlla år parallellt veckovis.

2013: Jag sprang Lidingöloppet. Kom igång sent men sprang för kung och fosterland.

2014: Fortsatte klassikern och körde därmed Vätternrundan och all träningstid gick till cykling. Inte förrän efter Vansbro och semestrar kom jag igång med några pass.

2015: Jag fick ont i ryggen under skidsäsongen kring påsk och tog det enastående långsamt och försiktigt med löpningen och körde massvis med rehab, prehab, styrketräning för höfter och framförallt mängder av bålstabilitet och höftlyft (tusentals höftlyft ärligt talat). Det hjälpte och jag kunde springa smärtfritt men det blev som sagt varken ofta eller långt men ganska kontinuerligt! Tack vare utlandsresa i oktober blev det även en ganska lång säsong.

2016: Pang på löpsäsong direkt efter skidsäsongen, anmälan till blodomloppet med jobbet och hittade ett program som var kul att följa. Hållit mig skadefri och hittat löpglädjen och huj vad det går! Inte tre gånger i veckan som det står på programmet och verkligen inte fyra pass i veckan såsom inför Lidingö 2013 men det är slutet av juni och jag har sprungit minst en gång i veckan SEDAN SLUTET PÅ MARS! I tolv veckor, ofta två gånger och ibland tre, men framförallt är jag nöjd med kontinuiteten och att ha hittat ett roligt upplägg som får mig att vilja springa igen.
antal pass per vecka årsvisAntal löppass per vecka, år efter år. antal pass per månad och årAntal löppass per månad, åren parallellt.

Här syns det ju allra tydligast vilka peakar jag hade just inför Lidingö, förstås inte optimalt att börja träna för ett tremila terrängpass två månader innan men det var ju tydligen så det var. Det här var förra veckan så lägg till två pass i juni också. Sju kanske inte ser så mycket ut för världen men för mig är det inte realistiskt att tro att det ska bli mer än 1-2 gånger i veckan, med tanke på hur mycket annat jag tränar och att min kropp inte direkt är optimerad för löpning (även om en del tycker att det ser ut så). Men den kanske blir!

Det kan saknas något pass förstås men på det stora hela stämmer statistiken, älskar att kunna ta ut sånna här rapporter!