Träningshelg på längdskidor i Saxnäs

Johanna W

Saxnäs! Jag var här första gången på träningshelg i Saxnäs 2016 och bodde på Saxnäsgården och åkte massor, året därpå var jag totalt slut efter hösten och kom hit och pustade ut efter flytt 2017.

Tredje gången gillt och det har varit en riktig kanonhelg, kanske den bästa hittills faktiskt. Otroligt tur med vädret och föret, klart väder men bara -1, fantastiskt fina spår och inget annat att göra än att äta, sova och åka skidor. Ungefär hälften bekanta ansikten från tidigare år och hälften nya, alla med skön inställning.

Träningspassen har blivit totalt sex stycken, upplägget har varit tränarledda teknikpass på förmiddagarna och fri åkning på eftermiddagarna. Lite justeringar i det utifrån dagsljus och att många var sugna på tempo så igår körde vi sprint på förmiddagen.

Så summerat blev det totalt ungefär 7,5 mil fördelat på 5 mil skejt och 2,5 mil klassiskt. Kul vara igång med klassiskt igen, på mina nya skins-skidor. Helt okej fäste och rätt kasst glid men med lite justeringar av bindningens placering blev det betydligt bättre.

Så en kort mysskejt när vi kom i torsdags, på fredagen heldag med skejt med skejtteknik på förmiddagen och tröskel på eftermiddagen och jag fick ett superbra tips om stavisättningen som gjorde stor skillnad. Eftermiddagspasset blev mycket hårdare än planerat, två varv på ”blomman” som är rätt backig, så drygt 90 min tröskelträning med 300 höjdmeter.

I lördags körde jag klassiskt och först var jag med på sprint och det blev fyra heat och nyttiga intervaller på knappa 3 min. Ringrostig som tusan men det är inte dumt för tekniken att gå på i tempo faktiskt. Det är verkligen det jag behöver också, få lite fart. Efter det lite egen åkning och jag tog bagarstugespåret i lugnt tempo och bara njöt av vädret och omgivningarna och så på eftermiddagen var det skönt med ett lugnt teknikpass.

På lördagkväll hade vi dock det nästan bästa passet någonsin i åtminstone min Saxnäshistoria. Några föreslog en tur till en stuga som ligger längs med spåret och vi värmde glögg och tog med oss i lugnt tempo eftermiddagen, perfekt att mota matkoman med. När vi kom fram hade de tänt en eld och vi drack glögg och åt pepparkakor inne i stugan medan kaminen sprakade. Alldeles stjärnklart och vi släckte pannlamporna och åkte i bara månljuset. Magiskt är bara förnamnet, det var vansinnigt underbart!

Jag hade sparat satsfjället tills idag för att köra det i dagsljus så imorse var de kära skejtskidorna på igen och jag följde med i fint tempo upp, jättefin snö återigen så det var inte alls så tungt som jag mindes den. Det var så härligt med soluppgången och utsikten att jag åkte upp ett varv till, inte den sista halva kilometern som är så brant utan jag vände strax under stigningen börjar. Gled ner och direkt in i bilen och nu är det återigen dags för MAT. Vi har packat och städat ur rummen och nu är det bara lunch innan vi rullar hemåt igen. Så supernöjd och peppad på skidor och påfylld med energi och fjälluft!

Bildbomb kommer här:

Allhelgona och skidpremiär i Ammarnäs

Allhelgona och skidpremiär i Ammarnäs

Johanna W

I torsdagskväll efter jobbet körde jag upp till stugan, äntligen! Det var längesen, inte sedan i mitten av augusti har jag varit här och det känns för länge. Jag missade hösten här, men fick den istället i Saltoluokta och Davos så det är väl inte så synd om mig egentligen. Allhelgona är en mysig helg att vara upp på, det är ofta nån som har höstlov som är här och så är det ju lite långhelg och det är dessutom inte helt ovanligt att det finns snö så det går att ha skidpremiär. Ifjol var jag här med Layla hela helgen bara hon och jag och firade in November och hade skidpremiär då också  och i år har jag med mig Charlie. Min tanke var också att ta det riktigt lugnt och hinna pyssla lite i lillstugan och göra fint. Jag är alltid ute och gör nåt när jag är här, eller sitter nånstans och umgås med nån så det har inte blivit så mycket pysslande. Lillstugan är fortfarande ganska ny och är som en gäststuga, men mer och mer är det jag som är där för Charlie får inte vara i vår stora (inte så stora men större) stuga på grund av allergi. Det betyder att vi har fått lite första tjing på lillstugan men den är så fint inredd som den är så jag har inte gjort något där, och har inte flyttat ner några kläder eller saker. Men det börjar längta i mig att få fixa med gardiner, flytta ner saker och jag har varit runt och spanat hos alla kusiner som bygger och bygger och bygger och inreder och slöjdar och har så många idéer nu till små krokar, skohyllor och annat.

Inledde helgen med glögg! 

Men det har gått att åka skidor också! I fredags åkte jag till Börtingtjärn utan att ens valla, tänkte att det får bära eller brista jag testar först och vallar sen så det inte blir som i sunes jul att all snö är borta innan jag vallat klart. Det var fint för skejt och blev en hel mil som premiär! Mellan 800-900 m är det enkelväg, på en gammal landsväg så man får åka där fram och tillbaka men till skillnad från när det är så på Nydala konstsnö i Umeå så är det ingen annan där. Ingen trängsel överhuvudtaget.

BörtingtjärnLika bra åka på den här typen av spår för mig som ändå vill åka så, på fjäll och talluddvägen och sjön här. Och så Kungsledenrännet förstås, då de visserligen pistar men för oss som inte precis vinner så hinner det ju övergå till såhär efter några timmar. 

På lördag tog jag äntligen tag i att valla, alla tre par skidor fick sig en omgång. Jag har ett par nya sen förra helgen, det blev ett impulsköp av ett par klassiska skidor med så kallade ”skins”, alltså typ stighudar. Jag har varit sugen på det länge, jag får aldrig till fästvallan och tejp är bra i vissa fören men det är helt jäkla åt skogen i till exempel nysnö. Och kladdigt och jäkligt. Så nu har jag ett par skins och mina gamla klassiska som jag inte riktigt orkar trycka ner de får bli stakskidor, de är riktigt bra för det faktiskt. Olles spår med pannlampa here I come!

Utsikten från fjällro

På kvällarna har jag ätit med alla som varit här, det är mostrar och morbröder och kusiner, kring tio per kväll och det kommer och går några varje dag. Igår var det pajknytkalas så jag bidrog med en improviserad vegetarisk historia som jag nu sitter och käkar rester av innan jag ska ge mig ut på en sista skidtur och sen sätta mig i bilen. 

Vaknade till det här imorse så det är som vanligt, finast när det är dags åka hem. Så det går inte att låta bli att stanna lite längre, det är kallt men nu ligger solen på så jag hoppas det blir fint skidföre för en kort liten tur. Har fortsatt pyssla med lite småsaker på förmiddagen och så gick jag och moster Anita upp och kollade in där morbror Tony avverkar hos våra grannar och plockade lite granris till pynt (alltså vi känner grannarna och de har beställt uppdraget, allt är i sin ordning) och hittade till och med en topp som blev fin som julgran!

Det lutar starkt åt att det blir en jul i Ammarnäs i år, det är rätt längesen nu. Vi har alltid växlat mellan Umeå och Ammarnäs men på senare år har det inte blivit Ammarnäs alls eftersom vi haft flera som inte kunnat resa från Umeå på senaste åren, farmor har varit gammal och Bella har varit nyfödd och före det hade vi mormor i Sorsele dessutom så vi åkte inte ända upp. Det har varit fina jular och det är ofta mest bara svinkallt i Ammarnäs ändå men nu för första gången på 35 år har vi ingen kvar i Umeå, det känns väldigt ovant och kanske är det därför som Ammarnäs lockar extra mycket i år. Dessutom är det ju en toppenjul som arbetstagare så jag har redan börjat ladda!

Dagens altanutsiktSå vacker men svårfotad rimfrost och solRedo för jul! 

Bästa bärstolen för barn – Osprey Poco AG

Bästa bärstolen för barn – Osprey Poco AG

Johanna W

samarbetsbanner osprey png

I sommar har jag testat lite nya produkter från Osprey utöver de jag själv har sedan tidigare och förutom dagsryggsäcken Osprey Kyte jag skrivit om så har vi också fått testa en bärstol för små barn. Med två guddöttrar under 1 år och en faster/gudmor som helst vill vara ute jämt och som dessutom har rätt kass rygg och axlar så var det såklart superkul att kunna konstatera att Osprey Poco AG verkligen ÄR en riktigt, riktigt bra bärstol.

Sedan i juni har den varit med på diverse små och lite längre turer, både i Ammarnäs och runt Umeå. Bildkvalitén är lite ojämn eftersom det är bilder från riktiga utflykter, med bara mobil, och inte nån photoshoot.

IMG_0527Så kul med upptäcksfärd!

Osprey Poco finns i tre varianter: AG, Premium och Plus. Vi har den som heter AG och som är basicmodellen och den stora skillnaden är utrymmet för övrig packning. Det skiljer en hel del i pris också så det är värt att verkligen tänka igenom hur mycket man faktiskt vill bära med sig, det är lätt att glömma bort att det också ska sitta ett barn i så det blir inte precis lätt packning om det blir för mycket. Så fundera på vilken maximal vikt ni vill ha med er och inte bara på mängd/volym om ni funderar på en. Poco AG räcker väldigt långt, den rymmer allt man vill ha med sig för en dagstur med fika, mat och extrakläder. Det behövs inte ens någon till väska, men ofta är det ju kanske ändå en till vuxen med som kan ha med sig en ryggsäck också. För tälttur är det förstås tajtare med packningen, då ”går det åt” en hel vuxen till att bära barnet så någon annan måste bära allt annat, men det har inte varit aktuellt i sommar. Däremot nästa sommar hoppas jag vi ska tälta!

Egenskaper Poco AG: Poco AG Plus: Poco AG Premium:
Avtagbar 11L dagsturryggsäck
Packvolym: 20 L 26 L 39 L
Vikt på bärstol: 3130 g 3480 g 3770 g

Det är som sagt egentligen bara packvolymen som skiljer, alla samma bärsystem och finesser. Några fördelar, som finns på alla tre modellerna, är regnskydd som är superbra och lätt att dra över och ett solskydd. Det går också lägga över ett myggnät över solskyddet.

IMG_0514

Den har massor med justeringar så den passar olika människor och är enkel ställa om så det går att turas om under samma utflykt att bära och justera in den för sig själv.

I början av sommaren vägde Bella ca 7 kg och egentligen är vikten från 8 kg och ända upp till 22 kg, men då blir ju totalvikten drygt 25kg och det är tungt att bära på. Så det känns väl som 1-2 år är lagom ålder, vi får se sen. IMG_0529

Momentet att ta av och på den är inte så svårt, det går bra att göra det själv. Jag ska inte påstå att jag själv behärskar det helt, men brorsan som använt den mest fixar det utan problem. Jag har mött flera med samma bärstol och sett både folk som hjälpts åt och som tagit på den själva.

IMG_3930Den står stadigt på marken också om det skulle vara så att man vill ta av sig den och det kanske pågår en tupplur. image004.png

IMG_0531Här syns solskyddet tydligt, blir som ett litet hus. Ser ni stigbyglarna? Skönt för barnet att inte ha benen hängandes och flängandes.osprey poco.jpg

Föräldrarna ger bärstolen toppbetyg, alla kompisar är avundsjuka och Bella ger att få följa med på utflykter fem av fem plus!

Läs också: Dagstur och övernattning med Osprey Kyte 36L 

Inlägget är ett samarbete men åsikterna är som vanligt helt och hållet mina egna, i det här fallet också min bror och Sofies. 

Bloggen som tog en paus

Bloggen som tog en paus

Johanna W

Jag sitter med en kopp te och ett tänt ljus och faktiskt en semla (okej, två) som jag måste äta upp för att få plats i frysen och tänker herregud vad den här bloggen inte har fått mycket kärlek på ett tag. Jag insåg det redan när jag gick på semester i somras, men efter det har jag ändå inbillat mig att jag kläckt ur mig något inlägg, åtminstone höstens Iksu-schema men jag upptäckte nu att det hamnat i utkorgen det också (trycker ut det i efterhand nu så det finns online iallafall). Tiden har inte räckt till och jag har inte prioriterat det heller, så det är egentligen ingenting konstigt. Det är konstigt hur lätt det ändå är att lägga krav på sig själv om vad jag borde göra och inte göra, men jag har ju egentligen inga krav alls på bloggandet. Jag drömmer om att hålla den uppdaterad, att skriva längre texter och ta mer foton och redigera dem, lite mer kvalitativa inlägg och att sökordsoptimera gamla inlägg och indexera sidan så det är lättare att hitta…. Oh well, det är drömmen. Verkligheten har sett annorlunda ut med jobb och utbildning vid sidan av, extrajobb och massa träning, nya projekt och försök till socialt liv dessutom. Om jag rannsakar mig själv så är det ändå inte mer bloggande i mitt liv jag saknar, jag vill fortfarande hellre ha anledningar att inte ha tid att blogga. Nu är det lite tvärtom, plötsligt är allting klart och det känns som att jag har oceaner av tid att slå ihjäl helt själv. Säkert låter det drömmigt för en del, det hade det gjort för mig också för några månader sen, men nu känns det sisådär. Höstmörkret hjälper ju inte till men jag försöker vända det till höstrutiner som att gymma, laga lite utrustning och ta hand om grejer inför vintern och att försöka göra klart lite gamla fixgrejer i lägenheten som blivit liggandes. Men just ikväll händer inget av det, jag gymmade idag på lunchen så har inte ens någon träning att fundera över men jag har bestämt mig att ikväll blir det inget annat än datahäng, resten får vänta.

På väg hem idag hämtade jag mitt uppblåsbara liggunderlag från Naturkompaniet som hade gjort en felsökning och lyckats hitta ett minimalt hål som jag nu kan laga och jag kände hur sugen jag blev på att sova mer utomhus. Funderar på att sova på balkongen inatt men risken att Charlie råkar göra en ny pyspunka är tyvärr lite för stor (han är oskyldig till den första, oklart vad som hände men en sak är säker att slarv berodde det inte på). Trettiofem utenätter and counting…

img_9240

Dagstur och övernattning med Osprey Kyte 36 L

Dagstur och övernattning med Osprey Kyte 36 L

Johanna W

samarbetsbanner osprey png

Under sommaren har jag utökat min utrustning med fler produkter ur Ospreys sortiment. Jag har sedan tidigare en vandringsryggsäck på 66L och vätskeblåsa på 2,5L och nu fick jag chansen att testa även en dagsryggsäck på 36 L och en bärstol för små barn. Jag har haft Osprey som vandringsryggsäck ända sedan jag köpte en ny för 3-4 år sedan (före det hade jag en urgammal backpackerryggsäck, inte så anpassad för vandring alls utan mer för att kunna flyga med men ändå enkelt bära runt på tåg, i städer och på flygplatser). Efter rejält mycket sökande på olika märken och funktioner så blev det till slut en ur samma serie, men mindre.

Jag har saknat att ha en som var omkring 30-35 liter, tidigare har jag haft en på 24L och den har fungerat tillräckligt bra, men varit knökfull nästan jämt och dessutom saknar den topplock och regnskydd. När jag gjorde praktik i Saltoluokta hade jag en på 38L och kände hur lyxigt det är att ha lite utrymme och inte behöva kämpa för att få plats med alls, ens på vintern. På vintern vill jag att en extra dunjacka och en spade ska rymmas utan problem. Lägg till önskemål om möjlighet för vätskeblåsa, mobilficka och snacksficka på höftrem, ställbart topplock, ytterfickor och dessutom skön att bära.

Osprey Kyte 36 L

För längre vandringar har jag en Osprey Kyte 66L och efter att ha kollat igenom sortimentet och ställt dem mot mina önskemål så föll valet på en Osprey Kyte 36L, alltså en mindre variant än den jag redan hade. I en snygg grönblå färg dessutom. En tjej som var med på Kilimanjaro hade en sån så jag hade sett den live och hört hur nöjd hon var. Jag kan säga att jag blev fast efter första gången jag provade den. Bärsystemet känns precis lika bra som på den större och det kan ju vara individuellt men den här modellen passar verkligen mig. Jag har relativt lång rygg men ganska smal och vill bära mycket på höfterna och ha möjlighet att justera axelremmarna på lite olika sätt för att variera under vandringen.

IMG_3512Här syns det att jag inte hade ställt bärremmarna ordentligt, väskan lutar lite bakåt. Jag justerade till det sen och den satt som en schmäck! 

f770c6b0-c0dd-4706-9181-0303f872d9ba

För dagsturer är det inga problem att rymma nästan hur mycket som helst, och då tänker jag mat, ett litet kök, en extra dunjacka, skalkläder, snacks och förmodligen en spade också (har inte testat med min för den har varit på reparation på höjdmeter i Kiruna).

Jag testade den sen på en liten tur med brorsan när vi skulle sova ute på fjället en natt för en dryg månad sedan. Vi gick till vita stenen i Ammarnäsfjällen, ett ställe vi känt till och fantiserat om sedan vi var små men aldrig varit dit annat än en gång med skoter, som jag inte ens minns. Det är en gammal samisk offerplats och stenen lyser på långt håll och intill den ligger massa gamla renhorn. I år satt det även en av ammarnäs sommarorienterings kontroller som jag passade på att ta.

Vi hade tur med vädret och fick en sagolik dag hela lördagen och gick förbi Blåtja upp och sen från vita stenen direkt ”bakvägen” längs en fyrhjulingsväg till Biergenas. Ungefär 12 km till vita stenen och en knapp mil till, och så tältade vi vid Dauta och gick ner på söndagen.

Jag hade den nya på 36 L och Macke hade sin som är på 65L och med den kombon fick vi med oss allt för två personer och en hund.

136d10dd-2364-4b83-a5c2-c0e2c41698dd

7af61646-089d-4cd1-bccd-808a0c87a825Jag hade skaljackan på nästan hela tiden, ,annars runt midjan. Hade vi inte övernattat hade den inte varit några problem rymma. 

7f81eeae-5dd4-4714-be36-4e2950430463

Packlista för en övernattning

  • Ombytes/sov-underställ
  • Extra strumpor, vantar, mössa och buff
  • Liten dunjacka
  • Uppblåsbart liggunderlag
  • Liggunderlag (utanpå)
  • Sovsäck
  • Mat till oss båda
  • Mitt snacks
  • Termos med varmvatten (sidoytterficka)
  • 1 L nalgene vattenflaska (sidoytterficka)
  • Första hjälpen-kit
  • Karta & kompass
  • Extra vindjacka
  • Skalbyxor
  • Toarulle i påse
  • Liten necessär med tandborste och tandkräm

Inte i min ryggsäck utan i brorsans 65L: 

  • Tältet
  • Alla hans grejer
  • Stormköket
  • Hans snacks
  • Novas (hundens) mat och grejer

IMG_3537

IMG_3536Snacksbricka!

IMG_3524

Här var jag lite less men motiverad av brorsan att ta den även upp på toppen på Dårrå så vi skulle kunna fortsätta om det gick att gå ner på andra sidan, vilket det gjorde. 

Summa summarum är det en riktigt bra dagsrygga, med inbyggt regnskydd. Det jag kanske hade önskat är justerbart topplock när man ska knöka den så full som jag gjorde, eller vill ha ett tält under locket men den är ju inte heller tänkt för den typen av bärande riktigt.

Så jag är jättenöjd och kommer definitivt använda den mer, kan tänka mig den även som packning vid lite kortare resor med till exempel tåg eftersom den rymmer rejält men ändå är riktigt skön bära. No more gamla sportbagar med handtag som skär in i axlarna kan jag säga….

Om någon vecka tar vi en liten recension av bärstolen Osprey poco AG!

02480fe6-1879-426b-bb9b-7d03f672c971

Läs också: Osprey Poco AG – bästa bärstolen för barn

Inlägget är ett samarbete men åsikterna är som vanligt helt och hållet mina egna