Etikett: Umeå

Om stiglöpning x2

Johanna W

I helgen fick jag plötsligt gjort nånting jag velat länge, springa stig med mina kompisar på deras favoritstigar. När det inte blev fjällöpning så passade jag på att springa stig istället. Ganska skönt att springa terräng men ändå rätt platt. Uppe på kalfjället är det ju ganska platt men det är oundvikligen ganska mycket höjd till och från oftast. Ett bra sätt att testa formen också, såhär fin löpform har jag aldrig varit i början av juni tror jag.

Så i lördags bar det av till Grössjön där vi snirklade oss Grössjön runt och jag fick en guidad tur på vilka påfarter som finns, vart dagspåret går, hur det går att ansluta till elljusspåret och vilka stigar och rundor som går bra kombinera ihop. Perfekt när ens kompis som är kanonbra råkar behöva ta det lugnt för att inte slå upp läkande skada så vi har precis samma prattempo! En dryg timme snirklade vi oss runt, ganska precis en mil, och det finns som sagt massvis med olika turer som går göra.

Söndag var det Tavelsjöledens tur. Där har jag bara gått en gång med pappa och Layla för att testa utrustning inför fjällvandring, och så har jag sett andra springa salomon ultra där några gånger. Ännu en vän, syster till den andra faktiskt, som är en riktig stigfinnare och jag fick ännu en guidad tur på vilka rundor som finns, vilka stickspår som kan vara blöta och/eller fina, var det går gena och hur det går kombinera. Alldeles perfekt lagom prattempo idag igen, så skönt att inte behöva bry sig om tid och att ändå vara i ganska lika form, vi bara lufsade på. En dryg timma idag igen, en knapp mil den här gången.

Jag är lovad återbesök på båda ställena, längre turer med myrar och fikapauser har utlovats!

Om dagen då planeringsdag och sommardag sammanföll

Johanna W

Hur tur får en ha?! Det här var min arbetsplats idag! Vi hade vår årliga planeringsdag och prickar av en sommardag utan dess like. Pendlat mellan Powerpoints i konferensrum med svårslagen utsikt och gruppdiskussioner ute på bryggan och bonnbrännan är ett faktum. Kvarkenfisk som är mest känt för maten har även litet konferensrum. Har bara varit där en gång förut men då regnade det och jag minns inte om jag var så imponerad av maten (kanske!), har för mig att de inte var så på alerten med allergialternativ då men idag var det iallafall supergott och inga problem med mjölkfritt. Rekommenderas i whiteguide tydligen, synd bara att vägen är BEDRÖVLIG just nu pga vägbygge hela vägen från man svänger av i täfteå och just idag värst längst ut. 

Om utepremiär

Johanna W

Idag har Charlie haft utepremiär. Jag fick en sele och ett band av en snäll kollega vars katt vuxit ur det och det var så fint väder att vi gick ut direkt efter middagen. Jag trodde han skulle hoppa och skutta och försöka smita ur selen men han ville mest sitta i mitt knä och smyga runt under buskarna nära husväggen… Inget vilddjur än så länge! (skönt!)

Hopplöst här inne i centrala Umeå men jag tänker att han ska få vara ute i stugan iallafall och det vore bra om det gick vänja honom vid sele här så han kan få komma ut vid behov om det blir riktigt klätter på väggarna eller långt mellan fjällturerna (jag hoppas på inget av det). Kom hem till en krossad blomkruka igår så lite klätter är det…

Själv har jag hoppat och lekt med en ganska stel och mör kropp efter helgen. Samma pass som alla måndagar men idag var det senadrag lite här och lite där vid flera övningar. Men det var det värt! Herrejisses vilken bra helg vi hade.

Blodomloppet 2016

Johanna W

Foto: vk bildspel

Ikväll var det blodomloppet i Umeå. Jag är i bra löpform, ovanligt bra för att vara maj, och det kändes som att det kunde gå bra, men också som vanligt i nervositet som att det kunde gå jättedåligt. Det gick bra i 4,5km sen fick jag det värsta mjälthugget i modern tid och fick GÅ nån minut, jag vet inte när jag gick senast (det är absolut inget fel i det, men min tjurskalle springer heller megasegalångsamt än att stanna och gå, om det är ett lopp och jag bestämt mig). Det var nog välgörande för sen gick det bra springa igen och jag tror faktiskt jag persat. Jag är inte helt hundra trots att det är en helig siffra att hålla reda på som löpare (frågan ”vad gör du på milen?” kan komma närsomhelst!). Så jag är nöjd, supernöjd med att jag förutom hållet inte fick ont någonstans, och att det gick så pass bra redan så här tidigt på våren. Kul att träning ger resultat!

Nånstans här i myllret står jag och värmer upp. Vann över de här i år iallafall, det brukar vara skämsgränsen, men de brukar dessutom ha gasmask… 

Alla bilder har jag lånat från VKs bildspel. Finns ungefär tvåhundra till.

Om historierna längs strandpromenaden 

Johanna W

På måndagar går eller cyklar jag till mina pass på iksu plus som ligger nere vid älven. Vintertid tar jag samma väg genom stan som jag cyklar till jobbet, men på sommaren cyklar jag strandpromenaden. Den centrala delen av Strandpromenaden har varit avstängd i flera år också på grund av flera olika byggprojekt. Nu är den öppen och jag tycker den har blivit ännu finare än förut. Den är mer rak och tydlig och går cykla och gå längs hela, förut var det en trädgård mitt i alltihop. Jag har stannat upp några gånger och spanat extra, (läs: instagrammat) på vilka kontraster som syns på ett och samma ställe. Åt ena hållet syns några sekel Umeåhistoria och en nyplanterad vårfin buske. Längst bak skymtar 90-talets stolthet hotell plaza (minns ni hur högt vi tyckte det var?! Och det fanns bastu längst upp!). Det gula som syns är gamla stora hotellet, numera nyrenoverat och innehåller gourmetkrog och ett innertorg som binder ihop det med nya Kulturhuset väven, Umeås kanske mest om-tyckta hus. Och så den vackra gamla brandstationen (visst?) i tegel som nu är Filmstaden med Umeås coolaste torn. Inrymmer även Kafé Station där mången gymnasiekvällar spenderades. 

På ungefär samma ställe syns även dessa två hus, Umeås äldsta kallbadhus och bostadshuset åt Umeås meste finansman och fastighetsägare i modern tid: Krister Olsson. Han kan ta åt sig ära och förskräckelse för ganska mycket längs strandpromenaden och tycka vad man vill, men bidragit det har han verkligen! Själv fascineras jag av kontrasterna och tycker att allt har sin tid och sin charm och sin historia. Jag är lite nördig på just strandpromenaden, skrev min c-uppsats i arkitektur om den för numera rätt längesen (2008) och projektet ”Staden mellan broarna” som inleddes 1989 börjar faktiskt bli färdigt. Åtminstone färdigbyggt, nu ska vi umebor bara leva där också, och det bästa med det hela är att det gör vi! Umeås strandpromenad har blivit en sån där som andra städer har, där det flaneras, äts glass, joggas, cyklas, dricks öl, pussas, kramas, leks, tränas, skejtas, spelas musik. Jag gillar det skarpt!