Blodomloppet 2016

Foto: vk bildspel

Ikväll var det blodomloppet i Umeå. Jag är i bra löpform, ovanligt bra för att vara maj, och det kändes som att det kunde gå bra, men också som vanligt i nervositet som att det kunde gå jättedåligt. Det gick bra i 4,5km sen fick jag det värsta mjälthugget i modern tid och fick GÅ nån minut, jag vet inte när jag gick senast (det är absolut inget fel i det, men min tjurskalle springer heller megasegalångsamt än att stanna och gå, om det är ett lopp och jag bestämt mig). Det var nog välgörande för sen gick det bra springa igen och jag tror faktiskt jag persat. Jag är inte helt hundra trots att det är en helig siffra att hålla reda på som löpare (frågan ”vad gör du på milen?” kan komma närsomhelst!). Så jag är nöjd, supernöjd med att jag förutom hållet inte fick ont någonstans, och att det gick så pass bra redan så här tidigt på våren. Kul att träning ger resultat!

Nånstans här i myllret står jag och värmer upp. Vann över de här i år iallafall, det brukar vara skämsgränsen, men de brukar dessutom ha gasmask…