Om charter

Lindos

Charter, ett låneord som innebär paketresa. Egentligen innebär ”charter” att ett fortskaffningsmedel, vanligen flygplan, hyrs för en organiserad resa, till skillnad från att platser köps i linjetrafik och själva ordet charter kommer via engelska från latin chartula, ’litet papper, kontrakt’.

Första svenska charterresan i den här bemärkelsen gick mellan Stockholm och Palma på Mallorca 1955 och sedan dess har vi svenskar, och många andra europeiska länder, fortsatt resa på det viset. Ändå känns det på senare tid som att det blivit lite inne att tycka att charter är att inte resa på riktigt. Att det ska bokas, fixas, kombineras och hyras själv och upplevas allt autentiskt. Lite som att det var coolt att inte gilla dansband på högstadiet. Och lite hipster att ”mina barn ska aldrig behöva uppleva charter”.

Jag tycker det finns både för- och nackdelar. Jag har varit på charterresa fem gånger i mitt liv. Två på Mallorca, två på Rhodos och en på Cypern.

Jag har bokat många resor själv och rest runt, hyrt bil, passat tåg, hyrt hus, bokat hostel och hotell från natt till natt och visst, man upplever massor som man inte ser på en solig strand. Men jag tycker samtidigt att det är så fantastiskt smidigt då känns en klassisk chartervecka som att all tänkbar service ingår (kategori: kom ihåg betala extra så du inte svälter på planet). Bor man inte så särskilt jättenära Arlanda är det också en extra biljett, och ofta natt, på Arlanda för att ta sig iväg och då blir det plötsligt ovärderligt att kunna flyga från Umeå, Luleå, Skellefteå eller någon annan mindre flygplats. Sen norwegian kom har fler reguljärflyglinjer öppnats från mindre flygplatser men generellt är det alltid mellanlandning ändå. Så när de förlänger startbanor och vi Umebor på några timmar kan ta oss direkt till soliga stränder tycker jag är fantastiskt kul. Det kan faktiskt vara det avgörande för att man ska ha råd och tid att åka med hela familjen någonstans.

Numera finns det ju också alla möjliga typer av paketresor, träningsresor, vinresor, bussresor och annat men oftast menas väl ändå sol & bad-semester där ingen behöver tänka på nånting när man säger charter. Och att bara släppa vardagen och läsa en pocket på en strand och faktiskt inte bry sig om nånting, det är avkoppling.

Fördelar

  • Slipper (ibland) extraresan till/från Stockholm
  •  Slipper ordna flygtransport
  • Finns alltid någon att fråga
  • Oftast kanonbra service med saker som barnmat, allergimat m.m.
  • Ingen behöver anstränga sig på plats
  • Lite förberedelser
  • Ofta generösa bagagevikter

Nackdelar

  • Blir ofta dyrare än att jaga billigast möjliga
  • Svårt att kombinera ibland om man bor i olika städer
  • Styrda avresetider
  • Ofta konstiga avresetider
  • Om det inte är från rätt ort passar sällan anslutningsbiljetter
  • Ofta ganska isolerade hotell och turistigt

Om transport 

  


Jag har just kommit hem från en helt fantastisk helg i fjällen med fyra tjejkompisar. Vi har vandrat, sprungit, ätit och druckit gott, sovit gott, bastat, surrat och skrattat. Så kul att få visa upp mitt favoritställe för fler och jag hade god hjälp av vädret som var växlande molnighet med uppehåll på lördagen och strålande höstsol idag, söndag.

Lika fort som vi åkte så är vi hemma igen, ändå känns det som sjuhundra upplevelser rikare och måååånga utetimmar i lungorna och själen. Till och från stugan skulle kunna vara tråkig körsträcka men inte med trevligt sällskap. Jag har haft tid att fundera på dagens tema ”transport” och kommit fram till att jag har provat många färdsätt, jag älskar road trip och har gjort det i Sverige, England, Skottland och Marocko. Buss älskar jag not so much. Tåg, gärna, det är ett mysigt och miljövänligt. Båt, mysigt och långsamt men ibland lite läskigt och oftast inte billigt och sällan ett alternativ utan då är det oftast båt eller inget, som båtluffen jag gjorde ju förra sommaren. Det är med skräckblandad förtjusning jag flyger men ack så långt det tar en och oftast är det ju fantastiskt smidigt.  

Men det slog mig i helgen att jag nog ändå föredrar mina egna ben att transportera mig med.

Det är så fantastiskt att vara ute och  vandra och att springa i skog och mark (och gärna fjäll förstås)! Det måste vara att det väcker någon naturlig känsla hos mig, jag blir lugn av det. Lugn i själen men pigg i kropp och knopp.

Petra Månström har ett inlägg om att gå från pershets till att vara äventyrsmotionär och det är precis vad jag tänker om min löpning också. Om jag bara orkar springa lagom långa pass i vacker natur så är jag nöjd. Känslan av att springa och kolla hur det ser ut bakom nästa krön är svår att motstå. Och oändligt med antal variationer på stigar och leder att utforska.  

 
 

Om bästa resminnet

strand cabo roig

”Bästa resminne”, vilken rejäl start på utmaningen om att skriva om olika reseteman varje dag. Men fri tolkning och jag väljer då att försöka hitta något guldkorn den här sommaren. Jag kan verkligen inte säga ett minne, det skulle aldrig gå. Men jag vet när jag tänker på vilka som är de bästa reseminnena att det är långt ifrån ”då jag åkte upp i Eiffeltornet” (i och för sig det också), utan det är mer små detaljer och något som jag upplevt med de jag rest med.I sommar blev det två resor, en till Lanzarote med instruktörsgänget från Iksu och en med familjen och mosters familj till Cabo Roig utanför Alicante i Spanien. Två toppenresor men ska jag välja ett ögonblick är det första dagen i Cabo Roig, när alla var på plats, resan hade gått bra och huset existerade och vi kunde börja inse att det här händer verkligen, det som vi pratat om så länge och som min mamma drömt om ännu längre. Den där känslan av att nu, precis här och nu, börjar semestern.

Världens bästa familj som dessutom är så himla rolig, jag vet inte om det är arv eller miljö men vi har precis samma humor. Så första dagen när vi ”ungdomar” hade gått till stranden och hittat en bra plats satt vi och spanade upp mot strandpromenaden efter den äldre generationen som var på intågande. Plötsligt dök de upp över krönet, vita som bara svenskar kan vara första dagen på semestern, med keps, solglasögon och strandstolar och då börjar brorsan nynna på sällskapsresan melodin. Jag kommer aldrig glömma den tajmingen!!

Sen blev hela resan underbar men bästa ögonblicksminnet är precis där och då, när den resan började.

Om svenska resebloggar septemberdrömmar

septemberutmaning svr

Vi har en utmaning för resebloggare, och alla andra som vill, under tre veckor i september kör vi ett race med resminnen och resdrömmar. Följ och var med under hashtaggen #svenskaresebloggarseptemberdrömmar (behöver bara skrivas en gång sen brukar mobilen minnas). Var med i bloggform och/eller på instagram, jag kommer skriva på bloggen och på instagram, målet är varje dag. För att få igång skrivlustan på just reseinlägg. Innan dessa tre veckor är slut är jag på resande fot igen så det blir en bra uppladdning!