4 veckors-utmaningarna – något fysiskt, en färg, ett yogafokus, ett mindset

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg om året så har jag valt att sätta upp lite små delmål, eller som Dryden så modernt uttryckte det i en kommentar: ”sprintar” (IT-projektledningsterm). Det uttrycket snor jag direkt. Jag är ju också mycket för det här med planering och fundering så även om jag ville ha sprintarna enkla och bryta ner det som delmål så finns det också ett övergripande tänkt. Jag vill få in mer yoga i mitt liv och min vardag igen, jag har länge varit omotiverad på meditation och jag vill prova allt möjligt men eftersom det är hopplöst spretigt så sydde jag ihop en liten plan för att hitta fram. Så jag har delat upp det i fyra veckor åt gången, det råkade dessutom klaffa nästan exakt med fullmåne vilket känns som en extra bonus sett till den mer spirituella delen av det hela. Fysiologiskt passar det också bra för det är mitt i min cykel som är rätt regelbunden på fyra veckor så jag mår som bäst vid bytena vilket också passar bra både mentalt och fysiskt. Så för att det inte skulle bli för övermäktigt utan att hitta ett sätt att låta det här ta tid och låta resan vara målet, och för mitt eget höga nöjes skull i planering och fundering så har jag gjort såhär. (Det går såklart hur bra som helst att prova med ”springar”/4v-utmaningar helt random)

Det övergripande – sju teman och sju chakran

Jag har delat in det utifrån den yogalära jag är skolad i, där det kroppen har sju chakran som är kopplade till olika styrkor, organ, färger m.m. Sånt tycker jag är jätteintressant, även om jag vet att många tycker det är flummigt. Jag tror bara det kan förstärka och hålla ihop det hela med lite mer teman. Så fyra veckors-utmaningarna är alltså inte bara en utmaning i taget, där första var plankan som jag lagt ut om på stories, utan ett helt tema. Men återigen, inte för krångligt men jag vill ha en röd tråd och efter fyra veckor känner jag att jag är inne på rätt spår, det här passar mig just nu.

Bild lånad från yogaworld.se

Såhär brukar våra sju chakran (sjackran) illustreras och det är för den psykologiintresserade inte helt olikt Maslows pyramid. (I love sånna kopplingar). Till detta finns kopplat rörelser som stärker och balanserar just det chakrat och som sagt även färger. Precis som i Maslows pyramid är teorin att det inte går att bygga uppifrån, det byggs nerifrån med en bas.

Det går att lägga på många lager med doft, inre organ, kost m.m. men jag tänkte hålla mig till rörelserna, tankarna och färgen. Vilka rörelser som passar för vad kan jag sedan yogautbildningar men det är inte svårt att googla det översiktligt heller. För den som varit på mina klasser påminner det även om ”varannan led-principen” jag ibland pratat om, där de stora lederna eller sektionerna av kotor kan delas in i grupper om stabil vs. rörlig. Det är en annan historia men kort är det optimalt att ha: fotled rörlig, knä stabil, höfter rörliga, ländrygg stabil, bröstrygg rörlig, nacke stabil, axlar rörliga, armbåge stabil, handled rörlig. Ofta är vi stelare eller instabilare i något område och så påverkar det sektionerna intill för rörelser måste tas ut nånstans och så fortsätter det…

Bild lånad från pinterest

Utmaning 1 – rotchakrat, plankan, grundning, höfter och rött

Så första chakrat nerifrån är alltså rotchakrat. Det handlar om att grunda och landa. Rörelserna är stabila och stärkande och mycket kring höfter och ben. Krigaren brukar ofta få symbolisera. Färgen är rött och det tänkte jag passade ju extra bra för det här började när det fortfarande var julpynt så jag gottade in mig lite extra i det röda lite längre i år. Jag har fokuserat på att just grunda och framförallt helheten, att hitta in i rutinen med yoga på mornarna, att landa efter jul, meditera lite och så då plankan förstås. En stabil variant som utmaning men jag har tränat bål överlag, inklusive rumpan. Så jag har både en rakt av ”träningsrörelse” (plankan) och så lite mer tema på rörelserna i yogan. Så tvärtom motför vad det låter med att det skulle vara ett jättekomplicerat invecklat år av avancerad yoga, flum, träning och koständring så har jag bara bjudit in lite extra av det här temat just nu och försöka hitta ett sätt att hålla ihop det.

Resultatet av utmaning 1 – 4 veckor med plankan

Så hur har det gått? Över förväntan! Som sagt, jag har bjudit in det här, inte tänkt att det är så mycket mer än fyra veckor, jag har glömt av mig och jag har återupptagit och de senaste två veckorna har jag använt min nya bok som hjälper till. Jag har landat i att jag verkligen vill fortsätta med den här morgonrutinen och att ha teman. Och så plankan förstås. Startvärdet var 2 min och 25 sekunder och då hade jag verkligen tagit allt. Jag var supernöjd och kände fasen, det blir kanske svårt toppa. Dessutom slarvade jag en hel vecka när jag var på resande fot och glömde av mig och det är ju rätt mycket när det bara är 4 v men desto större anledning att återuppta upplevde jag. Och efter tre veckor hade jag räknat fel och gjorde ett test och gjorde stolt 3 min och 32 sekunder. Idag provade jag igen och jag har gått och laddat lite mentalt för det här i helgen, tänkt ”vad kul det ska bli att krossa den där tiden”, valde en låt (Tsunami av DVBBS, Borgeous) och bara gjorde. Iddes inte ens byta om utan körde i avig pyjamas och trosor (därav kommer ingen bild) och resultatet…. 3 min och 10 sekunder!!! Jädrar vad stolt, direkt efter bara föll jag ner på mage och låg och skrattade.

Känner mig också helt klar med julen och det lugna, grundande och nu har jag städat ut de allra sista julgrejerna och detaljerna av rött (haft kvar ett doftljus och en snodd vid min yogaplats) och solen skiner och jag känner verkligen hur jag är mycket mer pepp på kreativitet, flow och ny energi.

Nästa utmaning – del 2 – sakralchakrat, kreativitet, orange och spagat!

Japp, ni läste rätt. Spagat! Det har jag alltid velat kunna och det tänker jag blir en rolig utmaning. Färgen orange existerar i princip inte i mitt liv så jag har funderat på hur jag ska få in det. Känner lite motstånd men tänker då att det är kanske då jag behöver det. Jag har iallafall kommit fram till att apelsiner är det ju en perfekt tid för nu! Men även sötpotatis och lax tänker jag går in där. En orange filt hittade jag när jag storstädade i helgen, den ligger nu på yogamattan. Och så hittade jag den här roliga bilden ovan på mat för de olika färgerna.

Jag kommer naturligtvis inte kunna gå ner i spagat på fyra veckor men poängen med de här små utmaningarna är att avdramatisera och hitta energin att orka fokusera och därmed göra en rejäl förbättring. Så det är bara fokuset och förbättringen i sig jag är ute efter. Förra perioden var yogan också rätt mycket höfter så jag preppade lite då, återigen den där röda tråden att jag bygger det här från basen.

Jag fotade imorse och på grund av klädseln håller jag dem för mig själv, och för att jag känner inget behov alls av pepp för själva resultatet. Jag delar med mig för att jag känner behov av att formulera mina tankar och för att nån kanske hittar inspiration i någon del av det men jag hoppas det framgår att hela idén är att skräddarsy nåt som känns riktigt kul och utmanande och på ett roligt sätt, inte för att det står här eller i någon yoga- eller träningsbok.

Resterande utmaningar

Jag har gjort en plan för sju springar, det är 28 veckor vilket då tadaa, är ganska precis ett halvår. Så får vi se var jag är då. Jag tror det får räcka för idag men nu förstår ni ju upplägget, jag kommer ta mig upp genom kroppen och dess chakran och det här halvåret är alla utmaningar någon typ av fysisk aktivitet som passar just det temat. Det kommer vara både styrka, rörlighet och flås. Kanske nån som förstått upplägget som tycker det är kul försöka lista ut hur jag tänkt? Eller planera själv något liknande utan att jag stör med hela min plan. Jag hittade iallfall den här bilden som sammanfattar bra vad de olika chakrana symboliserar, om de är balanserade:

Bild lånad från wish

Starta året med löpning på vintern

Ett av mina nyårslöften är att springa varje vecka. Jag är världsmästare på att sätta mål och även planering, ganska bra på att genomföra det men jag behöver ta mig tid att utvärdera syftet och värdet av att sätta olika mål. Efter ett år av lyckad löpning så började jag skriva flera nya mål, distanser och tider, men jag kände att det var något som skavde. Jag vet ju så väl vad jag vill springa milen på eller att jag skulle vilja springa en halvmara i fjällen. Det är liksom inte en plan eller ett löfte, det bara finns där och jag jobbar mot det, sakta men säkert. Jag suddade och skrev om, ett mer utmanande mål som känns som det fyller ett mycket större syfte är att ta mig ut varje vecka. En liten tur såhär på vintern då jag prioriterar skidåkning, så att inte benen totalt glömmer bort hur de ska göra och det blir sådär jobbigt att börja om på våren som det alltid blir.

Blev så himla glad när då Sara med bloggen Träningsglädje drog igång en löputmaning med tävling om underställ från craft där själva utmaningen är att ta sig ut och springa en gång i veckan i fyra veckor.

Varje vecka i januari springer vi ett gemensamt löppass. Vi ses inte fysiskt – var och en springer på sitt håll och när det passar en bäst.

Veckans pass skulle varit distanspass men det slog till och blev tokkallt så jag klädde mig i underställ och ytterkläder med träningskläder i ryggan och promenerade strandpromenaden till iksu plus. Fick ljuset, fick utomhusluften men sen rev jag istället av ett par intervaller på löpbandet. Enda sättet för mig att hålla mig kvar på ett löpband är intervaller, annars faller jag död ner av tristess. Mitt pannben klarar mycket men inte distans på löpband. En gammal favorit 5x60s, 5x45s, 5x30s med 30s vila mellan både set och reps. Hade en utmaning från Maria vilken hastighet jag skulle klara på sista intervallen och jädrar vad jag sprang! Hade glömt hur jobbigt det kan vara men jag var så nöjd efteråt! Hängde kvar en stund på gymmet, med betoning på hänga som är min nya favoritgrej sen jag lärde mig göra chins.

Idag har temperaturen stigit och det var sol och minus 5 grader så jag har njutit av ett långpass i skidspåret med lugnt och bra flyt i skejtandet och träffade på flera iksu längdkompisar att åka runt och småsurra med.

Om kultur

IMG_4668

Idag har jag funderat en del på kultur. Jag associerar ordet till olika människors olika kulturer, mina tankar vandrar inte iväg till konst, musik eller liknande. Jag har varit med familjen och släkten i Ammarnäs, vi har grävt potatis och jagat älg. Jag var förkyld och hade tänkt vila ut men när så jaktlaget plötsligt var samlat och starkare och yngre än någonsin så var jag förstås inte sen att haka på. Vi hann knappt sätta oss på passet, jag satt på mitt gamla vanliga ställe (om man kan säga så när man varit med två gånger) och hade precis gjort upp en liten eld och tagit fram kaffetermosen när knallen ljöd. Kusinen var lyckosam och vi avbröt lyckliga och for och hjälpte till. Det är tredje älgen jag är med och tar hand om, andra gången jag är med på hela jakten och jag börjar känna mig redo för att ha med mig en egen bössa.

När vi fått ner fyrhjulingen till vägen och gick tillbaka mot stugan för återsamling och fika, i skitiga kläder och stövlar på grusväg, med fjällen fullständigt brinnande av färg runtomkring då kände jag att här hör jag ju hemma. Det har jag visserligen känt förut men friluftslivet med jakt och fjällvandringar och sånt blir bara mer och mer och inget jag hållit på med sen barnsben.

Sen funderade jag vidare på dagens tema och tänkte på vilka olika kulturer jag mött och vilka jag gillar bäst. Och då menar jag förstås inte att någon skulle vara bättre än någon annan, det finns det tyvärr tillräckligt många idioter som håller på och funderar på, utan vilka som passar mig bäst. Jag tänker att det är som med vad man äter ungefär, man plockar väl helt enkelt på sig det bästa av olika världar.

Jag gillar generellt sett de flesta andra kulturer än Sveriges sätt att hålla ihop familjer. Vi är väl världens singelboendetätaste land och det tror jag kommer driva oss i fördärvet, både empatimässigt och ekonomiskt. Jag trivs inte i storstäder mer än tillfälligt, om det kan räknas som kultur. Den största stad jag bott i är Barcelona och med sina ca 2,5 miljoner invånare räknas det nog inte ens som en stor stad internationellt sett däremot gillar jag Spaniens mañana mañana-kultur vilken är nyttig för mig som typisk svensk effektiv och wannabe-högpresterande. Jag är mer för byar och berg, har också alltid fascinerats av nomader. Beduiner, samer, zigenare. Jag fascineras också över den österländska kulturen, eller kanske snarare filosofin, hur den har så otroligt mycket klokskaper som västvärlden verkar ha rationaliserat bort (och där har jag ett drömresmål! Yogaretreat i indien).  Jag undrar vilken roll en sån som mig hade haft om jag levt i till exempel Inka-samhället. Eller romarriket? Jag vill iallafall gärna sitta vid en eld på kvällen, jag vill dricka te och jag vill göra lite yoga och läsa en bok.

Så fridfull i själen av fjällens höstprakt, nöjd över att i frysen får blåbären sällskap av lite älgkött i år igen är jag laddad inför en ny intensiv jobbvecka med matlådor, träningspass och massa middagar med vänner. Jag ska bara dricka te och göra lite yoga först.

Om maten på resa

Mentsaf jordanien

Mat på resa är temat för dagen och jag hade tänkt skriva om frukost som är mitt favoritmål på resa och också det som blir allra mest annorlunda än hemma men det är morgondagens tema. Mat är en stor del av resan tycker jag och för många är den nog ännu större, jag är lite lagom gourmet. Jag försöker prova nytt och ta seden dit jag kommer. Mycket gott har jag ätit och även en del ovant. Som här, det är nog rekordet, det är ”mentsaf” i Jordanien, en traditionell lunch av fårhuvud och en massa ris, grönsaker och gott till. Med hela huvudet som tron i mitten. Det smakade gott!

I sydamerika undvek jag att äta grillat marsvin som var specialitet och jag hade svårt för att gnaga på de hela hönsfötterna som ofta låg i soppan. Det löste sig med att min värdfamilj fick reda på problemet och då smusselbytte vi bort mina till någon annan när vi var bortbjudna så det såg ut som att jag artigt ätit upp allt. I Kina sa jag att jag var allergisk mot hund, om det hjälpte har jag ingen aning om.

Ikväll väntar helt vanlig hederlig restaurangkost som påfyllnad efter loppet, jag börjar bli människa igen och tänka på mat, det är ett gott tecken.

Om topp 3 – resor som förändrat mitt liv

Jajjemänsan, idag är temat som passar att slå på stort. Alla resor är bra resor, men det finns några som faktiskt fått större konsekvenser (kategori: POSITIVA!) på mitt liv än andra. De resor som öppnat dörrar, förändrat mig och skaffat mig vänner och erfarenheter för livet. De är både i kronologisk och i toppordning för jag vill tro att det ena ledde till det andra. Kanske var det faktiskt när jag tackade ja till att följa med på en konferens på Malta en kall januari 2006 som allt det här började.

Calsotada Barcelona

1. Barcelona – utbytesstudent

Här har jag just anlänt och Adriana har tagit med mig på ett utomhusevent, ”calsotada”, och jag får träffa hennes vänner, kämpa med spanskan och se det riktiga Barcelona för första gången. Det som är vid sidan av ramblan. Där bodde jag ett halvår och innan jag åkte hem hade jag med Adris tålamod en perfekt flytande spanska och med henne och Erika oääändligt många roliga minnen rikare och två vänskaper som håller än och som trots olika delar av världen kommer finnas kvar, det känner jag på mig.

Jordanien

2. Jordanien – praktik

Direkt före och efter Barcelona var jag i Jordanien. Först på min tredje generalkonferens för IAESTE, där alltså Malta var den första då allt började (och däremellan var jag i Lissabon också, snacka om kanonuppdrag jag hade!) Det var dags för mig att åka ut själv också så jag förhandlade till mig en praktikplats till efter utbytesterminen. Det var två underbara månader av ny kultur, värme, öken och många nya vänner och helgresor. Det ruckade på hela min studiegång så jag kom aldrig tillbaka till Luleå efter det men examen blev det till slut ändå. Den gick plugga in från Umeå och Sydamerika, nemas problemas.

gruppbild sanddyn

3. Marocko – bloggresa

Förra årets resa till Marocko när jag tackade ja till något jag inte hade någon aning om vad det var. Bloggresa? Det var fantastiskt. Jag fick även här nya vänner och det blev starten på svenska resebloggar.

Bubblare som bara måste nämnas: 

Sydamerika – volontär, Inkaleden, galapagos, kitesurf och backpacking – Mitt livs långresa. Barnen. Familjen. Djungeln. Vännerna. Språket. Världsarvet. Alla de erfarenheterna, till och med skräcksolbrännskadan från amazonaskanoten, är oförglömliga.

New York – staden som känns som en once in a life time, att åtminstone en gång i livet ha sett. Från Barcelona hade Erika nu praktik utanför NY och jag åkte och hälsade på. Gick omkring och upplevde filmkänsla och njöt obeskrivligt mycket.

Som sagt, alla resor är bra resor och jag har svårt att ens välja tre som verkligen förändrat mitt liv. Men slutsatsen av det hela är att våga ta chansen, det kan verkligen bara bli bra!

Trevlig helg!