Skidhelg i Ammarnäs

Förra helgen var en såndär kanonhelg igen, som det ibland kan bli. Vi har pratat i flera år om att åka på träningshelg i Ammarnäs jag och min bästa skidkompis Sofie, eller att åtminstone ha träningsläger på hemmaplan och bara fokusera på skidor, åka två pass om dagen och resten av tiden hänga och äta. Inte har det blivit av. Vi har varit på skidträningshelg i Saxnäs två gånger ihop (2016 och 2017 och jag en gång till ifjol 2019 då hon inte kunde) och så var vi på en anordnad skidhelg i Ammarnäs för två år sen, några veckor innan vi skulle åka Kungsledenrännet för första gången och det var guld värt. Det var nog faktiskt den helgen som gjorde att vi klarade det. Men äntligen blev det en helg vi båda kunde och vädret såg lovande ut. Dessutom fick vi med oss pappa som sällskap, en riktigt bra kombo och vi fick också några småprojekt och lite planering gjort.

Torsdagkväll gick åt till att köra upp men på fredagmorgon möttes vi av ett kanonfint Svennes spår, pistat dagen innan och sen dess hade det snöat en del men det var ändå fint före. Det flöt på fint även om det inte gick särskilt snabbt. I Umeå har all åkning på isig konstsnö gjort att tiderna varit rätt snabba även om inte åkningen varit särskilt bra, här blev det precis tvärtom!

Jag körde med andningsmask eftersom jag varit förkyld i flera veckor och aldrig blivit riktigt hundra och inte vill irritera luftrören i onödan. Råkade dock tappa själva filtret efter första dagen nånstans i nysnön och då hade faktiskt förkylningen släppt så det gick bra utan också, både med mask utan filter som jag testade först (hjälpte ganska okej!) och helt utan. Men tips till alla som får kalla luftrör, kanske har astma eller köldastma, de funkar jättebra! Man ser lite galen ut men det är väl investerade pengar även om de är lite dyra, det är en frigolitbit värd sin vikt i guld.

Första dagens pass blev ett mittemellansnabbt pass i 1,5 timme för att testa spåren, backarna, formen och så vidare och det kändes bra! Vi bestämde oss för intervaller på eftermiddagspasset och däremellan skulle vi hinna valla… Ingen rast, ingen ro på det här träningslägret! Men det gick fint och vi hade egentligen inte någon tid att passa mer än middag och bastu. Så intervallerna blev backar, tio stycken och vi gjorde det enkelt för oss. Först värmde vi upp till första bästa treans växel-backe och så körde vi den fem gånger. Det tog ca 35-40 sekunder per intervall och gick faktiskt riktigt bra, härligt känna det svarar när man trycker på lite. Men flåsigt! Sen fortsatte vi varvet och kom till andra halvan av Svennes spår där det är lite brantare backar och så valde vi ut en för tvåans växel och körde den fem gånger.

treans-backen fotad dagen efter eftersom intervallerna skedde i pannlampans sken

De intervallerna blev ”bara” knappa 20 sekunder men det räckte för att få känna på puls och lite syra i benen. Sen åkte vi varvet ut och var nöjda med det, det behöver inte vara krångligare än så! Så lyxigt kunna köra vart som helst eftersom det är så lite folk (och jag känner 90% av de vi eventuellt skulle ha mött) så det är bara att välja backe, och backar är enklare än att försöka göra några längre intervaller eftersom spåret är ganska kuperat (även om det finns en lång flack del i början/mitten/slutet nere på raningen). Hem till hamburgare och sen efterlängtad bastu!

Dagen efter vaknade vi till fint före och nypistade spår men med lite nysnö på. Vi fick uppehåll precis när vi skulle köra och det var bara härlig surfkänsla i spåret, jättefint under och bra stavfäste. Första passet var långpass och det gick bra hålla nere pulsen och uppe humöret, vi unnade oss små pauser på krön och drack var tjugonde minut och tog energi efter en timme. Efter 2 timmar och 15 minuter var vi nöjda men med känslan av att ha orkat mycket längre om det behövts, det var en go känsla! Men också hungriga så det var inte dumt att komma hem till doften av pyttipanna….

Vi är lite farliga på pauser dock så de ska tränas bort, sportklockans krassa sanning talar sitt tydliga språk att det här laget vilar lite väl mycket och det såg vi redan på rännet att tiden rinner iväg fort, det var visserligen välbehövliga pauser men det är också lätta minuter att kapa.

Treansbacken igen, lite tyngre men med känslan av att orka hela i bra tempo gjorde att den kändes helt okej även lugn. (den är längre än den ser ut)

flacka delen av Svennes spår

Vi filmade också en del! Det är så sjukt nyttigt. Såg dels själv hur jag vispade med stavarna och lite annat jag kan träna på men sen ville jag visa den för min fysio också för att kanske få lite ledtrådar om mitt ryggont och han såg ganska tydlig skillnad på höger och vänster ben som jag inte såg själv så nu får jag ”träna vänster röv”…   Det var också väldigt fotogent så vi tog oss tid till det också, lugnt långpass som det ändå var.

Härlig känsla efter långpass! 

Efter långpasset var det skidskytte på TV och inte alls lika slitna som dagen innan så det ändes inte ens motigt med ett andra pass. Det skulle dock bli ett kort pass klassiskt bara, men det där med ”bara” fick jag äta upp litegrann. Jag hade glömt hur lite jag gillar klassiskt. Men för första gången i mitt liv åkte jag på elljusspåret bakom skolan! Det var kuperat så det räckte och blev över och jag har så himla dåligt glid på mina skinsskidor tycker jag, och jag är för seg, öm och svag i ryggen för att staka så det blev en mental krasch som det så ofta blir för mig med klassiskt, särskilt innan jag kommit in i det. Man får ju offra lite glid när man har tejp eller skins (eller för mycket fästvalla) men hellre det än släpp faktiskt, men ändå…. jag gillar fristil och det passar mig bättre både tekniskt, för att jag övat mer och för ryggen. Men några varv så var vi nöjda och sen lyxade vi till det och for och käkade på GC. Ja, det blev hamburgare igen. Men renfärsburgare, riktigt smarriga är de!

Söndag och sista dagen vaknade vi upp till fortsatt fint väder, klart och något kallare. Ner mot fem-tio minusgrader men förhoppning om sol. Fredagen (17/1) var faktiskt dagen som solen återvände till vår nivå på Nolsia, men det var tyvärr mulet då så det var efterlängtat när den faktiskt dök upp på söndag förmiddag!

Eftersom det var hemresedag kunde vi inte åka ett så långt pass och vi ville också ha mer intervaller så eftersom vi körde backar på fredagen var planen långa flacka. Kanske lite konstig ordning på upplägget men jag kände mig förvånansvärt pigg på söndagen! Det var nog långpasset som satt som ett schmäck och var tillräckligt lugnt, jag vaknade mycket piggare på söndagen än på lördagen.

Vi tog talluddvägen som jag kallar den, alltså landsvägen uppströms vindelån som vintertid är en skoterled, för den är flack och perfekt för långa intervaller. Dessutom skoterspår som är brett och fint att åka på och som pistas då och då, men som är det underlag som mest liknar Kungsledenrännet vilket ju är bra att träna på om man ska åka just Kungsledenrännet….  eller rännet* som vi närmast sörjande, artikulationslata västerbottningar säger. (ränne funkar också om man vill vara riktigt lat.)

*Behöver jag förtydliga att ”att ränna” är att fara (förlåt jag vet det är inte heller rikssvenska) fort fram. Kuta järnet typ. Eller långt. Att springa. Att åka skidor. Säg att det finns i övriga Sverige eller att min läsarkrets är tillräckligt liten? Nu fortsätter vi iallafall.

Flackt och fint för norska intervaller, 4×4 minuter med 2 minuters vila emellan. Föret var lite kallt och trögt så det blev mestadels treans växel men bitvis så trött att det fick bli tvåan. Nästan aldrig gick det köra fyran och jag undvek det också, för att få det lite jobbigare. Och för att jag behöver träna trean mest, för det har några gamla skejtveteraner tipsat om. Det är som motsvarigheten till att lära sig staka, det går hålla på hur länge som helst i lite olika farter i allt från lite flackt utför (om det är kärvt eller man är jättetrött) till ganska brant uppför. Och framförallt på flacken och på skoterspår är det kanon. Så sagt och gjort, vi tog i och jag trodde lungorna skulle pipa ur bröstkorgen och det är inte ofta jag lyckas med det på skidor! Det brukar ibland bli lite för snabbt och lätt och då tappar jag antingen flåset eller balansen, så det var bara bra att det inte gick så snabbt. Usch och fy vad tungt det var just då men fy tusan vad härligt det var sen!

Såå trött! Men också såå nöjda!

Sen gled vi hemåt i maklig takt och kunde sammanfatta en superbra träningshelg för Team Vallafritt som vi heter i år. Fem pass på tre dagar, totalt drygt fem mil. Två intervallpass av olika sort, ett långpass och ett klassiskt. Och ett mellanmjölkspass som faktiskt är bra att göra ibland de med. Massa god mat, massa vinterstudion och bara häng i stugan och otroligt mycket sömn. Och så ser ni ju omgivningarna, snö och vinterlandskap. Tänk att det äntligen blev av, och att det blev så lyckat. Underbart!

Allhelgona och skidpremiär i Ammarnäs

I torsdagskväll efter jobbet körde jag upp till stugan, äntligen! Det var längesen, inte sedan i mitten av augusti har jag varit här och det känns för länge. Jag missade hösten här, men fick den istället i Saltoluokta och Davos så det är väl inte så synd om mig egentligen. Allhelgona är en mysig helg att vara upp på, det är ofta nån som har höstlov som är här och så är det ju lite långhelg och det är dessutom inte helt ovanligt att det finns snö så det går att ha skidpremiär. Ifjol var jag här med Layla hela helgen bara hon och jag och firade in November och hade skidpremiär då också  och i år har jag med mig Charlie. Min tanke var också att ta det riktigt lugnt och hinna pyssla lite i lillstugan och göra fint. Jag är alltid ute och gör nåt när jag är här, eller sitter nånstans och umgås med nån så det har inte blivit så mycket pysslande. Lillstugan är fortfarande ganska ny och är som en gäststuga, men mer och mer är det jag som är där för Charlie får inte vara i vår stora (inte så stora men större) stuga på grund av allergi. Det betyder att vi har fått lite första tjing på lillstugan men den är så fint inredd som den är så jag har inte gjort något där, och har inte flyttat ner några kläder eller saker. Men det börjar längta i mig att få fixa med gardiner, flytta ner saker och jag har varit runt och spanat hos alla kusiner som bygger och bygger och bygger och inreder och slöjdar och har så många idéer nu till små krokar, skohyllor och annat.

Inledde helgen med glögg! 

Men det har gått att åka skidor också! I fredags åkte jag till Börtingtjärn utan att ens valla, tänkte att det får bära eller brista jag testar först och vallar sen så det inte blir som i sunes jul att all snö är borta innan jag vallat klart. Det var fint för skejt och blev en hel mil som premiär! Mellan 800-900 m är det enkelväg, på en gammal landsväg så man får åka där fram och tillbaka men till skillnad från när det är så på Nydala konstsnö i Umeå så är det ingen annan där. Ingen trängsel överhuvudtaget.

BörtingtjärnLika bra åka på den här typen av spår för mig som ändå vill åka så, på fjäll och talluddvägen och sjön här. Och så Kungsledenrännet förstås, då de visserligen pistar men för oss som inte precis vinner så hinner det ju övergå till såhär efter några timmar. 

På lördag tog jag äntligen tag i att valla, alla tre par skidor fick sig en omgång. Jag har ett par nya sen förra helgen, det blev ett impulsköp av ett par klassiska skidor med så kallade ”skins”, alltså typ stighudar. Jag har varit sugen på det länge, jag får aldrig till fästvallan och tejp är bra i vissa fören men det är helt jäkla åt skogen i till exempel nysnö. Och kladdigt och jäkligt. Så nu har jag ett par skins och mina gamla klassiska som jag inte riktigt orkar trycka ner de får bli stakskidor, de är riktigt bra för det faktiskt. Olles spår med pannlampa here I come!

Utsikten från fjällro

På kvällarna har jag ätit med alla som varit här, det är mostrar och morbröder och kusiner, kring tio per kväll och det kommer och går några varje dag. Igår var det pajknytkalas så jag bidrog med en improviserad vegetarisk historia som jag nu sitter och käkar rester av innan jag ska ge mig ut på en sista skidtur och sen sätta mig i bilen. 

Vaknade till det här imorse så det är som vanligt, finast när det är dags åka hem. Så det går inte att låta bli att stanna lite längre, det är kallt men nu ligger solen på så jag hoppas det blir fint skidföre för en kort liten tur. Har fortsatt pyssla med lite småsaker på förmiddagen och så gick jag och moster Anita upp och kollade in där morbror Tony avverkar hos våra grannar och plockade lite granris till pynt (alltså vi känner grannarna och de har beställt uppdraget, allt är i sin ordning) och hittade till och med en topp som blev fin som julgran!

Det lutar starkt åt att det blir en jul i Ammarnäs i år, det är rätt längesen nu. Vi har alltid växlat mellan Umeå och Ammarnäs men på senare år har det inte blivit Ammarnäs alls eftersom vi haft flera som inte kunnat resa från Umeå på senaste åren, farmor har varit gammal och Bella har varit nyfödd och före det hade vi mormor i Sorsele dessutom så vi åkte inte ända upp. Det har varit fina jular och det är ofta mest bara svinkallt i Ammarnäs ändå men nu för första gången på 35 år har vi ingen kvar i Umeå, det känns väldigt ovant och kanske är det därför som Ammarnäs lockar extra mycket i år. Dessutom är det ju en toppenjul som arbetstagare så jag har redan börjat ladda!

Dagens altanutsiktSå vacker men svårfotad rimfrost och solRedo för jul! 

Vårvintern – tio dagar i Ammarnäs

Jag har ju varit mycket i fjäll det här året tack vare kursen, och med Kilimanjaro på det så är det ännu mer tid utomhus i bergsmiljö men däremot har jag inte varit hem till Ammarnäs sen allhelgonahelgen. Ovanligt länge. Så äntligen blev det påsk och för mig är det Ammarnästid, det är bara någon enstaka påsk där jag missat och det kändes jättekonstigt. I år var kungsledenrännet helgen innan och eftersom min skidträning i år bestod av tio mil totalt, alltså bara två mil mer än vad loppet är långt, och att Sofie hade förhinder så var jag återigen funktionär. Jag tror det är åttonde gången jag står i syterstugan och prickar av åkare. Så jag åkte alltså upp på fredagkväll efter jobbet, förhandlade lite om starttiden och fick den förskjuten till strax efter 06 och så packade vi in oss alla i skoter och pulka och såklart var det lite hundar som skulle med också. img_9077

Loppet flöt på bra och jag tog inte en enda bild, de ser likadana ut när det inte är några åkare och när de kommer då hinner jag inte fota. Kika i gamla inlägg om Kungsledenrännet om ni vill se mer hur det ser ut. Jag såg speciellt fram emot att som vanligt få heja på kusin Lars och hans teammate Arvid men också i år få heja på lagen som hört av sig inför rännet. När alla var förbi så åt vi lite mat och sen liftade jag ner över tärnasjön och vem träffar jag där om inte bästa peppen Sofie från Sorsele som vi tränat med på tekniklägret ifjol och som vi träffade precis där oå tärnasjön förra året vi åkte. Sen kommer sträckan som de flesta tycker är värst, en mil uppför mellan tärnasjön och steiner, så det liftade jag! Sen hoppade jag av där det började bli fin utsikt och åkte resten av vägen hem. a1e71a44-a56b-4246-8e47-113b11867c57

Det är samma ställe som den här coola bilden togs ifjol som frontar inlägget Kungsledenrännet 2018 – i år åkte jag! som så många läst.

rennet-2018-lag208-001Foto: Adam Larsson

Så kul att få se de andra lagen åka och de kom i mål och var superduktiga, kul att kunna hjälpa till med lite tips på allt som vi var lika nervösa över ifjol. Vad ska vi ha i säcken? Hur många gels? Vadå lina?

För min del blev det 3,3 mil och föret var inte lika bra som prognosen men med tanke på att det var lite löst och sugigt så var det nog bra att det var mulet och inte strålande sol, det hade nog blivit värre då. Jag hade inte ens vallat i år (!) utan körde på förra årets rännetvalla och med tanke på det och den lilla träning så fick jag en riktigt härlig tur med noll stress och fikapaus i alla kontrollerna och många glada hejarop från förbipasserande skotrar som trodde jag var med i tävlingen, extra tapper utan lagkamrat vilket händer när nån måste bryta att vissa åker vidare men utom tävlan.

Så bra jobbat alla och en efterlysning: ni som läst inlägget och pratat med Sofie på träningen, om ni läser det här kan ni inte höra av er så vi får veta hur det gick för er också?

img_9089

Dagen efter rännet har det blivit tradition att det är fint väder och vi åker på utflykt. I år blev det Äivesåive och grabbarna som åkt tolkade efter skotern. Inget fel på deras återhämtning inte, även det en tradition. img_9093Jag nötte på med min lavinspade och byggde snöhög för eldnätet som jag lärt mig i Saltoluokta och sen satt jag i solgropen precis hela dagen! 40246c46-e074-425b-be8d-a03a3496df4b

Så var helgen över och för att slippa åka massa bil och få lite mer tid i fjällen så hade jag tagit med mig jobbet dit. Parkerade på altanen och hade skypemöten och satt och mejlade och skrev dokument. Effektivt men också lite plågsamt men med avbrott för skidåkning på tisdagen så kändes det ok. Och helt klart värt att inte sitta inne på kontor förstås, faktum är att det som sagt blir mycket gjort när man sitter helt själv.

img_9149

Sen anlände Bella och då var det plötsligt 1000% svårare att koncentrera sig, så på onsdageftermiddag checkade jag ut, skärtorsdag hade jag tänkt ta kompledigt ändå. Jag ville så gärna försöka få till en liten vintertälttur till och få med Layla. Hade köpt turskidor äntligen, efter att ha testat lite olika sorter blev det ett par varma kängor från Lundhags och ett par turskidor med skins och stålkant från Fischer. Stavar körde jag på ett par gamla old school i nån rejäl metall, och tur var det skulle det visa sig.

3844945c-f093-4a2d-ac60-6ba77f47873c

Vi fick skjuts med skoter en bit uppför vägen mot Biergenas, till där vägen svänger höger och skoterleden går av mot vänster. Gamla kungsleden är det och jag tänkte att vi skulle gå ”kroken” eller ”omvägen” som den nya Kungsleden har sin sträckning. Med ”nya” menas sedan rätt många år, men vi kallar den fortfarande gamla kungsleden och det är nog fler än en som blivit förvånad när man kommer över fjället och skyltarna mot Ammarnäs minskar i avstånd men då ska man egentligen till Rävfallsstugan och sen 14 km till, istället för att gå rakt ner över Biergenas och komma ner på nolsia. Vi hade kanonväder och det blev för varmt efter bara några minuter så det var bara att skala av och åka i öppna byxor längs sidan och i underställströja och buff. 8b072a05-69fc-4ecb-afe4-d9e86dde8cd2Lunch efter en timme då vi hade kommit upp på kalfjället och sen åkte vi då mot hängbron vid Lisso där den här leden ansluter på kungsleden. Vid Lisso fick vi feeling och det var sånt kanonväder och därifrån är det sommarled en bit och alltså inga kryssmarkeringar utan små käppar varvat med stenar som inte syntes, så vi tog en kompassriktning och körde lite freestyle. Sagolikt magiskt och jag kom på mig själv med att åka runt och sjunga högt. Det var tur, för den härliga känslan skulle vi behöva leva på ett tag, den höll inte i sig så länge till. 4307b42c-583a-457b-bf06-c598ad41537a

Leden går efter nån kilometer på kalfjället ner genom skogen och det skulle bli brant, det visste jag. Det jag inte hade räknat med var snöns bärighet, den var…. inte så bra. Det tog bara nån minut så var första totalkraschen ett faktum, skidor, stavar, jag och ryggsäcken djupt ner i snön. Sån där sockrig blöt snö som letade sig i överallt för inte hade ju jag stängt vädringsdragkedjorna på byxor och jacka eftersom det var så varmt. Att skidorna ens höll är ett under, det kändes som de knäcktes direkt och jag antar det tyder på att det var ett ganska bra köp. Jag försökte skråa och jag försökte trampa på sidan men ingenting hjälpte. Några meter och sen var jag under snön igen. Fick koppla loss Layla men hon tog sig ju ändå ingenstans så hon kämpade lika mycket hon, det bar inte för henne heller men hon hade iallafall ingen ryggsäck på sig. Jag försökte ett tag med att gå i snön men det var djupt till över midjan så det blev galet jobbigt och blött så efter att ha kämpat nästan en timme men inte kommit mer än några hundra meter så bestämde jag mig för att slå upp tältet och hoppas på skare tidigt morgonen efter.

38b84835-4e20-46e2-b8c7-9087d9ccf9d8

Vi skulle ju ändå tälta och det är ju bra träning att prova på sånt här, så jag kopplade Layla vid ett träd (hon hjälper inte till så bra med tältuppslagning) och så började jag skotta och försöka få platt och bärighet. Inte helt lätt men efter en timme var tältet på plats och vi kunde hoppa in och byta till torra kläder och fleecepyjamas på hunden och pusta ut och få en lång kväll i tältet och bara chilla!

6ae69292-6eb6-43f6-81ae-c912f176df44

Inte alls dumt och jag hade täckning så jag kunde kolla läget på nästa sträcka med erfarna fjällfarare som nyss varit där och den var inte i så bra skick så jag bestämde redan på kvällen att det fick bli plan B, tillbaka mot Ammarnäs när vi kommit ner på platten igen och inte över Geråive, vi skulle inte ha hunnit på de dagar vi tänkt vara ute och det skulle vara en onödig risk och onödigt jobbigt. Kallt, blött, långt och inte nattkallt enligt prognosen heller. Så efter en påse ahlgrens bilar i tältet somnade jag gott, Layla sov redan sen länge. Dagen därpå var vi båda ganska trötta och det kändes segt att stressa för att försöka få morgonskaren och tyvärr hade det ändå inte varit minusgrader. Packade ihop och började ändå och liiite bättre var det allt och som en skänk från ovan såg vi sen ett spår som nån annan åkt på och då höll det!

89bda933-5a4d-4828-a586-288a2b65d32b

Det tog ändå två timmar att åka de knappa två kilometrarna ner genom skogen till skoterleden så det var väl avvägt att vi då skulle svänga tillbaka och inte vidare mot Rävfallsstugan. Det är en vinterled men skotrarna kör på ån just här, vilket jag hade glömt, så det var inte riktigt så bra som vi hoppats men å andra sidan inga skoteråkare att trängas med. Betydligt bättre för det kör skotrar här också då och då och fler hade åkt på skidor också så plötsligt tog en kilometer inte ens en halvtimme.

1c3b18d3-3159-48d3-b104-cc74bbc5c75e

Vi pausade och tog en kopp kaffe, dagens första faktiskt på grund av att jag ändå försökte skynda mig iväg på morgonen, och den var efterlängtad! Sen nån kilometer till och vips vid goulitsbäcken så var vi ute på skoterleden igen och hej vad det gick!

cf426157-abb5-48e5-8a02-9e84bd2c3a75

Layla började dra som hon aldrig gjort förr och plötsligt gick 4 km på 45 minuter och vips var vi framme i Talludden, vår egen (hela släktens) stuga.

0436140b-c449-421d-807c-4919257e5556

Underbart skönt att få komma in och värma sig och klockan var inte mer än sen lunch men jag bestämde mig för att stanna, dels var Layla kall och jag var sugen på att fortsätta vara ute på tur men också i behov av att torka tält och liggunderlag och det är lite för trångt i vår egna stuga att göra det, plus att Charlie inte är kompatibel med tält… Så vi stannade hela eftermiddagen, eldade i kaminen och läste bok och sammanfattade dagen. Otroligt skönt.

img_9219img_9234img_9233img_9235

Vi sov gott och vaknade utvilade och ägnade morgonen åt samma sak som kvällen innan: kaffe, te och bok.

img_9248img_9244img_9245img_9240

Strålande sol igen och frukosten intogs på bron och när det började komma skoter på skoter på skoter på skoter så var morgonfriden slut och all vår utrustning torr och det var dags att vinka hejdå till Talludden och åka de sista 6km hemåt igen.

img_91563937d701-c5ac-4065-87a9-86fbfa98a8e6

Det blev en kort tur mätt i kilometer men med många erfarenheter om snö, väder, kläder, tält och mycket tid på tur ändå.

Hemma var det oppstekt palt på muurikkan och sen påskmiddag och häng med hela släkten. De hade varit asgrymma och kapat, klyvt och kastat in ved för hela säsongen medan vi varit borta. img_9264

Det smälte rejält under veckan så det var inget vidare skoter eller skidföre där på slutet så söndagen blev det löpning. Jag och Macke kutade uppför Kennets backe inte mindre än 10 gånger och vi kände oss asgrymma för det. För er som inte har lokalkännedom så är det en låååång backe och vi sprang den sista biten av den och det innebar 90 sekunder i en backe med lutning som abborrbacken på Lidingöloppet. Hej puls och mjölksyra. Sen åkte vi till Tjulträsk och fikade, dagen innan hade de tagit över en hel renhjord men på söndagen var leden inte farbar längre.

81c01eae-b554-4169-b33b-27c126035d76

Söndag var min sista kväll och då passade jag också på att basta med kusin Lisa. Det var alldeles för längesen det med och såå skönt, till slut knackade det på dörren av han som ville basta efter som undrade om vi hade tänkt komma ut någonsin.

b7bed146-d0d9-46a0-b1a1-8bf0f3bb67c9

Så sammanfattas tio härliga dagar i den lilla fjällbyn Ammarnäs. Det kändes verkligen som att slutet på vintern närmade sig och hemma i Umeå igen var det barmark och nästan sommarväder. Jag håller fortfarande på och packar undan vinterkläderna och trots att en vecka till återstår av kursen så känns det som att vintern 2019 är över och som så ofta tycker jag den ändå var lite för kort men ack så bra!

8345be42-a8b8-4445-9724-9052bd517124

 

Teknikläger längdskidor Ammarnäs

Det närmar sig skidsäsong igen och jag är i Ammarnäs utan att ha längdskidorna med mig när Svenne lägger ut en bild från Börtingtjärn, spåret är uppdraget!

img_6848

1,8 km tur och retur, både klassiskt och skejt. Gah! Jag får nöja mig med att springa skoterspår och längta till min egen skidpremiär, men det passar bra att berätta om förra årets skidhelg här i Ammarnäs för nu har de släppt datum för nya träningshelger i år. Det är Ammarnäs Guidecenter som ordnar (aka GC i folkmun). Info om skidhelgerna 2019, här är storyn från skejthelgen 2018:

Jag och min skidkompis Sofie tog ledigt i fredags och körde upp till stugan på fredagmorgon. Dåligt väglag så det tog halva dan men vad gör det med gott sällskap och stopp på thaivagnen? Vi hade anmält oss till ett teknikläger för skejtskidåkning i Ammarnäs, som jag längtat! Både för att jag vill och behöver gå det personligen och för att jag vet att byn har kapaciteten och kompetensen att sätta ihop ett sånt. Och så gör de det och så kan jag den helgen, jippie! Vi tog på skidorna direkt vi kom fram och tog en sväng innan samlingen, mötte pistmaskinen på väg upp mot talludden, hur tur?

känslan

Samling på Ammarnäs guidecenter på fredagkväll för middag och sen gick helgen alldeles för snabbt. Fredagkväll var teknikinspiration med filmer och massor med skidsnack om allt ifrån upplägget för helgen till våra tusen frågor om Kungsledenrännet som vi ska åka. Lördagen startade med vallningstips, några fick skidorna vallade och jag borstade mina med proffsborste på skruvdragare, de var ganska nyvallade.

img_2593

Sen var det träning på galet fina spår, Nisse som kör pistmaskinen gjorde ett hästjobb och körde upp åt oss hela helgen (han gjorde det hela säsongen faktiskt, eldsjäl!) och såg till att det var iordning där vi skulle vara. 

Svennes spår

Mat käkade vi på GC, det här är fiskarns pasta, renskav och kantareller och jag får min med havregrädde utan att ens behöva påminna längre, sån service! André som är en jätteduktig skidåkare visade sig vara en kanonbra lärare och med sina specialkunskaper om just Kungsledenrännet som han är med och ordnar och har åkt massor med gånger så var det extra bra för mig och Sofie. 

Till exempel så provskejtade vi lite slalombacke för att känna på det. Det gick ju ganska bra uppför… Sen vände han och en annan på lägret som också var alpinåkare och åkte som Stenmark nedåt lika lätt som med slalomskidor och vi hängde förstås efter. Tio sekunder senare var både jag och Sofie som ett stort moln av skidor, stavar och snö som rullade nerför, lite väl optimistiska över våra nyvunna kunskaper…

Vi filmade ute i spåret och tittade och analyserade tillsammans medan vi åt på GC på kvällen. Hem och vila, vi sov i stugan men några bodde på GC, och sen åt vi frukost allihop tillsammans på GC innan det var dags igen. Söndagens pass blev upp på Äivesåive och den turen går inte av för hackor, samma som jag kört med Cissi nån månad innan. Massor med teknik, vi fick prova Svennes lina och öva hjälpa varandra och sen utförskörning då, det gick lite bättre än i slalombacken.

Summa sumarum en superfin helg som gav ett riktigt lyft teknikmässigt, både för mig som nött teknik och gått skidskola förut och för Sofie som började skejta ifjol och mest haft mig som tekniklärare. Ifjol slogs helgerna klassiskt och skejt ihop eftersom de som skulle köra klassiskt hade så utomjordiskt kallt helgen de skulle ha haft. I år ligger klassiskt före jul och jag brukar ju åka till Saxnäs i början av december och kan intyga vilken fin start på säsongen det är att få åka iväg och boosta sig då. I år kommer jag vara på kurs i Kiruna och missar både Ammarnäs och Saxnäs men kan varmt rekommendera något utav dem!

Hur gick det då? Ja, vi klarade ju Kungsledenrännet banne mig… och vi är rätt överens om att helgen hade en stor del i det. Det var extra kul att komma i mål och få hälsa på Svenne och André som varit de som lärt oss och peppat oss!

IMG_2875

PS. Kungsledenrännet är den 13/4 2019, anmälan öppnar 1 dec

November i Ammarnäs

Jag har tagit lite höstlov och åkt till stugan och med mig har jag min trogna följeslagare på utomhusäventyr, Layla. Charlie han bor på rödäng några dagar och har det fint. Det var rejält dåligt före på väg upp, botten 5 sämsta väglaget och körningarna var vi överens om i bilen, jag samåkte med andra som har stuga i Ammarnäs tack och lov, köra själv hade jag aldrig gjort. Var inställd på att det skulle vara mörkt och regnigt även om det varit snö så hade den dålig prognos enligt väderleksrapporterna men som så ofta i fjällen så ändras de och det blev istället påsk! Helt makalöst fin dag igår med strålande sol, gnistrande snö som droppade från träden. Tusen snöbollar i pälsen men vad gör väl det, vi har ju dusch och varm stuga att komma in till. Vi busade på raningen, gick till kvarnen och åkte stjärtlapp i lagårdsbacken med kusin och kusinbarn med militärplan från pågående NATO-övning flygandes högt ovanför Ammarnäs. Märklig kontrast till en så trygg plats, så långt från krig och våldsamheter som syns på nyheterna från resten av världen. Annars brukar de plan man ser här vara charterplan från USA till tomtens rike Rovaniemi i Finland, det känns lite mer passande på något sätt. Idag har vi innedag, jag dricker kaffe och läser och så blir det nog en sväng till gymmet. Och så lite mer bus på raningen förstås. img_6811img_6809