Julafton är här och jag gnolar ”mörkret flyr, dagen gryr” . Det är ett kallt, snöigt och magiskt vackert vinterland med 25 minusgrader och klar himmel. Från oss alla till er alla, en riktigt god jul!
Etikett: 2014
Om ingen vinst för svenska resebloggar
Igår avgjordes regionfinalen i Venture cup och vi var ett av två bidrag i kategorin webb & media. Tyvärr vann vi inte men det känns ändå som en stor prestation att ha kommit såhär långt och det är med stor ödmjukhet jag läser om uppfinningarna som vann. Vi har fått massvis med hjälp och input och framförallt hejarop på vägen och har nu en bra plan och många idéer att jobba vidare med, även om vi inte vann prissumman. Tack alla ni som tyckte och tycker vi är bra ändå!
Pressmeddelande från region nord finns HÄRoch läs mer om alla vinnarna HÄR
Om toughest i Umeå 2014
Den här racereporten har blivit liggandes i väntan på foton. Nu har samtliga toughestlopp varit och det är bestämt att det återkommer till Umeå även nästa år. Såhär var det för oss i maj 2014:
Vi gjorde det. Jag anmälde mig och brorsan i vintras så han fick det i födelsedagspresent och hade tid att träna. Jag har kört på min klassikerträning vilket inneburit skidor mest hela vintern och sedan ett par cykelpass. Sprungit har jag gjort 2-3 gånger den här våren. Komplementet har varit mina instruktörspass vilket inneburit rörlighet, spänst och styrka, framförallt uthållighetsstyrka.
Vi var rätt jämna i formen, även om jag fick några fler penalty rounds (skyller det på kortare räckvidd…) tog det väldigt lugnt på löppartierna, bara joggfart och ute i skogen var det mest ganska naturliga hinder, stockar, över/under/kryp-grejer (hela banan finns här) medan det inne vid arenan där vi var och vände flera gånger var det mer tätt mellan svårare hinder. Riktig publikfriare och så härligt det var att höra er som hejjade!! Tusen tack!
Armstyrka/överkroppsstyrka aldrig varit min starka sida så det blev några penalty rounds. Första dipsgången slant jag och slog i knät i ställningen dessutom så det var lite ömt springa resten och det vankas nog ett blåmärke men det hör ju till och nästa dipsgång satte jag. Monkeybar och ringar klarade jag inte hela, inte heller repet rakt upp. Trapetserna testade jag faktiskt inte ens för de var i slutet och jag var toktrött och vi hade stått innan och kollat och nästan ingen klarade dem. Sista monkeybaren hade jag kramp i vaderna men klängde mig fast och fixade den. Den och lianerna i skogen där vi skulle svinga oss från en högre platå till en lägre i ett slemmigt rep gav definitivt högst adrenalinrush.
Det var verkligen hur kul som helst att ha sällskap och precis som jag misstänkt behövde jag all hjälp jag kunde få över sista hindret som var en gigantisk ramp. Vilken känsla det var sen att gå i mål! Har inte varit så skitig att jag behövt skrubba ordentligt i duschen sedan tiden på fotbollsplanen.
Om Augusti 2014
Så är jag hemma igen och det är dags att sammanfatta augusti månad. Den har varit minst lika händelserik som vanligt. Jag åkte hem från fjällen och spenderade den sista helgen på semestern hemma i Umeå med besök och nedvarvning/uppladdning. Jag började jobba men semesterkänslan fortsatte och jag åkte till Oslo för att fira Marias födelsedag.
Jag åkte till Uppsala på inspirerande seminarium och stannade i Stockholm över helgen. Träffade vän, såg min favoritartist Manu Chao, jag testade framtidens träning och jobbade med svenska resebloggar.
En hel arbetsvecka följde och vi avslutade ett stort projekt vi jobbat med snart ett år. Jag gick på en extra semestervecka och åkte till alperna på running week, löparveckan.
En bra månad, men nu ska jag nog banne mig hålla mig hemmavid ett tag.
Om att distanslöpa på en bergskam
Idag sprack det upp och blev vackert väder och det blev även allvar med löpningen. Vi sprang gemensamt och gjorde lite rörlighet och löpskolning innan vi delade upp oss i fri fart/gummiband och sprang Höhenweg längs med bergskammen (inte längst upp) från Bad Gastein till grannbyn Bad Hofgastein.
Upplevelselöpning är bara förnamnet. Långsamt tempo på grusväg som gick genom berg och över bäckar hela tiden med en otrolig utsikt över Gasteindalen. Tack vädergudarna för detta!
Det räckte gott och väl med milen för min del på den här höjden så jag tog bussen tillbaka från Bad Hofgastein med en liten grupp medan de lite mer vana långdistanslöparna sprang längs med floden tillbaka.