Om humörträning

byfåneleendeKan vi styra hur bra vi mår? Och vilket humör vi är på? Ja, det går enligt Jesper Caron som jag lyssnat på i eftermiddag. Vi hade en föreläsning på iksu för instruktörer, anställda och respektive eller vän och vi har i tre timmar suttit och lyssnat, skrattat, gjort lite små övningar och ja, vi mår bättre än när vi gick dit. Det är tänkvärda ord, sånt där som man ofta hör och tänker ”det ska jag komma ihåg”. Ofta glöms det sen och eventuellt får man dåligt samvete när man kommer på att man inte tagit tag i det där man tänkte,och ibland kommer man inte ihåg att ens ha dåligt samvete för man är tillbaka i sina vanor.

Grundformeln för att må bra sammanfattar Jesper som ”när NU är där du VILL VARA”. Då mår vi bra.

Det var inspirerande berättelser, konkreta fakta och många tips på hur vi kan träna humöret för att må så bra som det bara går utifrån den situation vi befinner oss i. För såklart går det inte att leva sig igenom livet utan motgångar eller fall, det handlar som den gamla slagdängan inte om hur man har det utan hur man tar det.

Enkla framgångsfaktorer är till exempel hur vi använder vår fysiologi och vårt språk. Enklast knep ser ni på bilden: byfåneleendet. Testa! Du blir garanterat genast på lite, lite, lite bättre humör. Det är åtminstone svårt att vara arg när man ser ut sådär.

Några enkla frågor att ställa sig vid känslan av motgång: Vad är bra med detta? Vad kan jag använda det till? Vad kan jag lära mig?

Det är träning som all annan, men märkligt nog är det få som tränar mental träning. Ändå har väl aldrig så många mått så dåligt som nu. Jag försöker träna på det, jag tror faktiskt jag är ganska bra på det.

Nu fortsätter vi med middag på Väven med instruktörsgänget och sen ska jag träffa vänner. En sån lördag jag mår bra av!

humörträning iksuJespers bild på hans facebooksida Framsteg

Om att lära sig göra chins

chins rosa skrot johanna westbergJag gymmade efter jobbet för första gången fredagsgym utan min trogna fredagsgymkompis som är down under. Som tur är har jag börjat gilla egentiden i gymmet men en fredagkväll hade jag hellre haft sällskap och gått på vezzo efteråt. Det gick bra, jag kände mig stark och jag avslutade med fem chins med hjälp av gummiband. Det är så härlig känsla att göra just chins (eller chinups som de också kallas), att dra sig upp i en stång. Jag längtar tills jag kan göra dem på riktigt. Dels är det häftigt men jag har också lätt att få huvudvärk och ont i och från bröstryggen och då hjälper det att träna musklerna däromkring. Både styrka och rörlighet. Jag har helt gett upp att göra trista rehabövningar som sjukgymnasterna på vårdcentralen älskar att dela ut, jag kör tung styrketräning i gym och yoga och det går som en dans kan jag intyga.

Chins är dock allt annat än jättelätt, fast det låter som att det bara är att dra upp sig i en stång. Är man inte alls van gym kanske man också undrar om det verkligen är en ryggövning men ja, det är en helkroppsövning men till största del rygg. Tungt som tusan är det men det finns hopp! Det finns både varianter av övningen, gummiband och maskiner med ”motstånd” (som blir hjälp) att ta till för den som inte orkar dra sig upp på egen hand. Överlägset tycker jag är gummiband, då får man göra övningen ordentligt och får rätt feeling. Första gången jag testade med hjälp av gummiband var i en crossfitbox för några år sedan men vi har dem på iksu numera också och jag lever fortfarande på passet jag körde med Lisa och Maria på Rosa skrot.

Jag har nu kommit igång bra med gymmandet och det närmar sig påsk och fjällen för mig så därför har jag beställt egna gummiband så jag kan fara och hänga och slänga lite på gymmet där också. Inte helt lätt att hitta rätt men jag beställde till slut från gymgrossisten.com ett lila och ett svart så nu håller vi tummarna att det blir perfekt hjälp och att det kommer fram, har beställt till stugan för jag kommer inte hinna få det hem innan jag åker upp.

Om god juice 

 

Den här kombon 

ska jag minnas. Jag håller på med ett fint inlägg om Marrakesh men blir inte färdig för det är så roligt att pyssla med text och bild ibland och plötsligt var det kväll. 

Har varit på yoga ikväll och pressade mig en juice efteråt som blev så god och skummig, tror det var päronet som gjorde den liksom lite fluffig. Och fänkål sägs vara rensande och tog inte alls över smaken. Blev två glas, så ett sparar jag till imorgonbitti. Godnatt!

Om nyttiga våfflor med räkor & rödlök

Jag har överträffat mig själv i köket. Wow, vilka goda våfflor jag gjort! Det är ju våffeldagen idag, som jag lärt mig hos Anna att det kommer från ”vårfrudagen” och hänger ihop med vårdagjämning och sommartid och ända sen förra veckan när jag läste att Towe gjort bananvåfflor, har jag varit sugen både på våfflor och att prova med banansmet. Bananpannkaka och det är ju enkelt och gott. Jag justerade som vanligt så det blev mjölkfritt och mitt stora stordåd var valet av tillbehör. Kombinationen av att jag vet att banansmet blir ganska söt, jag ville äta våfflorna till middag och att jag har varit sugen på langos i typ två år gav mig en idé. Så voilá, Johannas nyttiga, matiga, enkla och sjukt goda bananvåfflor med langostillbehör:

  • Mosa 2 bananer (gärna övermogna) med gaffel, blanda i 2 ägg, 2 msk mandelmjöl, 2 tsk bakpulver. Vispa med elvisp. (Det går säkert bra med stavmixer men jag körde ihjäl min i lördags.)
  • Grädda i våffeljärn. Jag använde 1dl till varje våffla och det blev 4 fluffiga våfflor.
  • Servera med mjölkfri havrefraiche, finhackad rödlök, rom och räkor och/eller kräftstjärtar. Kläm lite citron över. Ikväll drack jag bubbelvatten till men det här skulle definitivt funka finfint till äkta bubbel.

Många ville läsa om de nyttiga snickerskakorna och detsamma gäller ju de här: snabbt, enkelt och nyttigt. Jackpot! 

bananvåfflormatiga våfflor räkor rödlök romlangosvåfflor

Om andra sorters resor

Jag hade egentligen tänkt skriva lite om mina resplaner närmaste tiden men just idag när det skett en flygolycka i alperna så känns allt malplacerat. Vi har fortfarande hög flygsäkerhet, det är fortfarande relativt säkert jämfört med många andra färdmedel, fortfarande dör fler av hunger eller i krig eller rena terrordåd men ändå, det känns inte kul eller inspirerande alls just idag. 

Därför tänkte jag slå ett litet slag för alla reseälskare (och andra) att betrakta små saker i livet som resor. Nej, jag har inte gått på för mycket yoga och jag är inte frälst men på riktigt tror jag att viss del av resandet som vi gör skulle vi kunna uppleva mer på hemmaplan om vi bara försökte och tog oss tid. 

Jag är på en sorts resa nu, i gymmet, och jag håller på att kolla vad min kropp klarar och mår bra av. Det är inte ett dugg nära extremt, men det är en helt nygammal värld för mig som jag inte varit i på över tio år. Fortfarande ser jag styrketräning i gymmet som kompletterande till vad jag egentligen vill göra men ju mer jag är där desto bättre får jag lust att bli bra på just det. Och man blir ju bra på det man tränar på. 

Jag är inte helt säker på vart jag är på väg på den här resan, men det är ju det som alla klyschor om resande säger, har ni tänkt på att det är samma som i träning?

Det är inte målet som är det viktiga, det är vägen dit.

Hälsa är inte en destination, det är en livsstil.

Tisdagstankar från en som är riktigt trött i musklerna.