Om för kort helg som vanligt


Att helgerna alltid ska gå för fort, speciellt i stugan. Nog för att veckorna också susar förbi men helgerna säger bara svisch de också. Det var otroligt skönt stt komma upp till stugan och andas lite fjälluft. Jag har kurerat min förkylning och igårkväll tror jag att jag bastade ut det sista. 

Idag var det lite duggregn i luften och älgjaktens sista dag så jag och Layla tog på oss det färggrannaste vi hade och varsin varselväst och så gick vi en sväng upp i skogen men såg till att hålla oss på våran mark för säkerhets skull. En skön upptäckspromenad som resulterade i några nävar blåbär så nu känner jag att jag har fått plocka lite bär jag med, det är inte i närheten av vad jag önskat hinna men i år var det ett sånt år då jag tydligen gjorde annat då det var bärplockardags. Kantareller har jag ju iallafall hittat.

Om utepremiär i höstfärger

dsc_0235

Vi är tillbaka på favoritstället och det hälsar oss med vackra färger. Trots lite disig dag är det klara, starka färger överallt. Jag har gjort mig poppis också och äntligen kunnat släppa ut lillkissen som nu faktiskt blivit ganska stor. Inga andra hundar är här och ingen som jobbar med maskiner i helgen så det är fritt fram, och som han älskar det! dsc_0211dsc_0213Under tiden har jag gått runt och bara njutit, sparkat runt lite bland de gula löven, fotat och plockat lingon. En perfekt lördag! dsc_0210dsc_0219dsc_0221dsc_0226-2dsc_0226dsc_0233

Om misslyckat stigfinnande men lyckad myrlöpning

Sitter och myser efter kvällsfika, nyduschad och lite för pigg för att gå och lägga mig. Jag var och sprang i Gammliaskogen med Team Nordic Trail ikväll, har varit sugen på att testa dem länge eftersom en instruktörskollega på Iksu pratat så varmt om dem. Eftersom höstschemat inte börjat än (nästa vecka) så hade jag ledig måndagkväll så sagt och gjort, jag cyklade till kvarnen kl 18.30. Tema snabba fötter, så kul! Och välbehövligt vid stiglöpning. Teknikträning och backintervaller också, riktigt välbehövligt inte minst för inspiration. Jag har aldrig sprungit intervaller i terräng faktiskt, tycker det räcker gott med mindfullnesslöpning utan att öka tempot särskilt mycket eftersom det ökar snubbelrisken så mycket. Men nu vet jag en lämplig backstig! Riktigt roligt och lyckat pass, annat än en kan säga om vårt pass i fjällen i fredags…

Ser ni myren? Ser ni slutet på myren? Nej, det gjorde inte vi heller. Tanken var att springa upp lite längs trädgränsen och komma upp till lite utsikt men vi hittade inte alls stigen utan hamnade på skoterspåret istället. Som ju är ganska blött på sommaren ofta. Till exempel här. Jättemycket.

Men skam den som ger sig, vi hade kul ändå och vi hade ju varandras sällskap! Har aldrig sprungit myr annat än som passage, nu blev det dryga kilometern med myrlöpning, det sög i benen vill jag lova. Speciellt eftersom vi hade gått upp på Gaisats tidigare på förmiddagen. Blött och lite kallt men inte värre än så, och till slut kom vi ner på sommarleden tjulträskleden och fick fin stig hela vägen hem till byn.

Galet fint är det i skogen såhär års! Till helgen springer jag tjejmilen, 10km på asfalt, och jag har tänkt projicera fram de här turerna inombords om det blir för monotont. Det blir det säkert inte när 30000 andra springer, men ändå, för säkerhets skull har jag tankat stiglöpning.

Om en lyckad dejt med herr kantarell

Äntligen! Jag har fått kantarellglasögon. Tredje gången gillt och jag fick också sälla mig till skaran som kryper på knä och gräver bland blöta löv för att få tag i dessa små guldklimpar. Jag har aldrig varit svampfantast så jag har alltså inte försökt så många gånger men när gästerna vill plocka då vill jag ju att de ska få det. Och visst är det mumsigt med kantarell på toast eller till mosters tjälknöl…. 

Tillbaka i stugvärmen, bastun är tänd och förberedelser inför middagen pågår. Gissa vad det blir till förrätt? Lite blåbär har vi också plockat till en efterrättspaj. Livet i stugan alltså, 5+.