Jag har haft en så bra sommar och semester med allt som hör därtill plus vackert väder i en vecka nu. Alla förutom lillebror i Ammarnäs, härliga löpturer, flotteturer, utomhusjobb, massor med bad äntligen, bastu, fika, bakning, Umeå fotbollsfestival och brunbränt skinn. Jag har en dag imorgon att smälta allt, sen känns det helt okej att börja jobba. Många minnen är laddade att tas fram under kalla, mörka vintern.
Jag har spenderat dagen med att gå in mina nya vandringsskor, träna mig och hunden, surra med pappa om funktionskläder, trangiakök, lumparminnen och tittat på växter, bär och djur. Vi var helt säkra på blåbär, hjortron och huggorm. Fjärilar och några gula blommor är vi lite mer osäkra på.
Fjärilen (vilken sort, någon?) vände sig själv och flög sen iväg, inga djur kom till skada under fotograferingen.
En härlig tur, kul att testa på kondisen och utrustningen, några stänk från ovan och oväntat lite mygg. Längre än vi trodde och som tur var hade vi valt en lämplig sträcka som vi trodde skulle vara ca 6-7 km men som visade sig bli 11 km. Vi gick dock på två avstickare faktiskt, första gången ouppmärksamt och hade inte vant oss följa de orangea märkena och när fyrhjulingsvägen plötsligt tog 90 grader och blev en stig så missade vi det. Tog en tur och retur över en åker så Layla fick sitt lystmäte på fåglar. Skönt ha henne i sele med resor och slippa ryckandet i kopplet! (Jo, vi tränar men hon Ä L S K A R fåglar. Sitter i generna. Hon vill bara springa till dem.) Andra gången var det faktiskt fel skyltat, så för alla som tänkt gå: rastplatsen ligger på rättberget, inte på börsberget. Pilen visar tillbaka mot börsberget och utan berg i sikte och dålig info på kartan (med text ”börsberget” på kartbilden, bara nr 10 som har förklaringen ”rättberget”. Lite otydligt) så var det lätt tro det var bakåt. Vi gick dock upp på börsberget iallafall och testade trangiaköket och mumsade grillad korv och nybakta bullar och kaffe i skönt fläktande vind och det gick fint det med! Dock går det ju säkerligen inte att elda om det är för torrt om man tänkt grilla med ved.
Turen fortsatte och vi traskade vidare, jag fotade inte speciellt mycket alls för ärligt talat, speciellt om man är van fjällen, det är ingen storslagen utsikt eller vacker natur. Det är mest tallar och björkar faktiskt. Sträckan vi gick, från hissjö till hamptjärnsavfarten på 363:an (ca 1 km från hippologum) går man inte ens vid något vatten. Jag tror nog den andra delen som inkluderar tavelsjöberget och flera olika stigar och grottor är mer spännande och varför inte tälta mitt på hållet och hålla på i två dagar? Vägen är relativt lättvandrad med spänger utlagda, en del partier med större eller mindre stenar men också vissa bitar med fyrhjulingsväg, en skylt visade vägval ”blött” eller ”torrskodd” (borde fotat!) i övrigt inga blöta hinder alls. Passar nästan vem som helst, det blir vad man gör det till!
Länk till Tavelsjöleden med pdf här, där är Rättberget utmärkt men inte siffrorna. Det finns kartor i pappersformat att ta med sig vid parkeringen i hissjö där vi startade. Det här är långt ifrån någon svår rutt så ännu bättre info (eller slippa lägga ihop den till en helhetsbild själv) hade inte skadat, men å andra sidan är det ju en del av utmaningen att leta sig fram, hitta rastplatser och titta på kartan!
Efter tre timmar och paus var benen ändå rätt möra, trots enbart en dags packning, och det var skönt få bli upphämtad och slippa gå sista biten på cykelbanan hem. Ett tips jag kan ge generellt, gäller inkaleden, fjällvandring, tågluff m.m.: sista biten vill man alltid hem, fixa skjuts. Att gå från parkeringen och tillbaka till byn/åka tåg hem till Sverige bara som transportsträcka är onödigt, hur kort/billigt det än tycks vara. Spendera hellre längre tid ute och hoppa in i en bil när skoskaven är som värst.
Precis när vi kommit till parkeringen där vi skulle avsluta så såg vi först ingenting på vägen, sen tänker pappa: ”kolla, här har nån tappat en leksaksorm!”. Tills den rörde sig…. En livs levande huggorm. Tur inte hunden såg den först och nosade! De finns som bekant kring hamptjärnsberget, man bör hålla ögonen öppna (även i bärplockartider!). Känns ännu bättre nu att jag köpt ett par rejäla pjucks.
Jag har ringat in vår sträckning på kartan , från nr 4 till nr 14 med paus vid nr 10, och det blev knappa 11 km (ca 10 utan avstickare) och tog oss 3 timmar ganska precist. Vi stannade också och fikade i ca 1 timme så vi var väl ute i totalt fyra ungefär och fick som sagt skjuts till och från parkeringarna. Det går såklart att åka till en parkering och gå en bit och sedan vända också.
Igår firade vi nationaldagen med ett utomhuspass i BodyPump. Senaste releasen med flera instruktörer, som i tisdags på premiären, det är så kul! Dagen till ära hade vi blågula outfits och även deltagarna kom i blågult, en del med barnvagn inkl. hejaklack, förbipasserande stannade och hejade och fotade, vilken dag! Trots dödstrött av blodgivning dagen innan och att jag kört rätt mycket senaste veckan var det mitt roligaste pass hittills. Även om tisdagen med fullsmockad sal och ny release, som jag inledde och tack och lov satte helt och hållet, är svårslaget. Vilka kollegor jag har som kommer på såna här idéer, fullföljer dem och deltagare som uppskattar och både säger det med ord och handling. Ingen tvekan om att med ett leende hjälpa till bära in alla vikter efter ett tungt styrketräningspass i 25-30 gradig sol, det är laganda när den är som bäst.
Efter passet bjöd vi på blågula snacks som påfyllning!
Världens bästa blågula kollegor!
Urban Vilhelmina Blenda, så skall sommaren lända. Urbans namnsdag ger vädret för juni, Vilhelmina för juli och Blenda för augusti.
Tack Elin för den kommentaren! Det var goda nyheter. Juni och juli KALASVÄDER med andra ord, heja bondepraktikan. Har även fått höra en variant med ”Urban Vilhelmina Beda, så ska sommaren leda”. Vi har haft en fantastisk dag här och äntligen kommit till skott att sätta pären i backen också. Ska inte ta åt mig äran eftersom jag mest började krafsa och sedan kom grannen och erbjöd gallrade jordgubbsplantor – och allt fokus hamnade där. Sedan har jag varit på BodyPump och smygstartat med en av låtarna från release 86 medan min kära kolonimedborgare har fårat och kupat.
Och ikväll har vi tecken på hur Augusti kommer bli, den verkar finnas oändligt många ramsor.
Kvällröd kväll fridfull natt, morgonröd kaptenens fasa
Aftonrodnad vacker natt, morgonrodnad snö på/våter /slask i hatt
A red night is a sailors/shepherds delight, a red morning is a sailors/shepherds warning.
Red skies at night, sailor’s delight, red skies at morning, sailor take warning!
Imorse upptäckte jag årets första tomatknopp! På plantan jag efter råd köpt på plantagen… Mina egna är ännu för små för att ens börja skola ut. Har insett efter två års försök nu att tiden då det ska försås för att bli något är precis perioden då jag är 3-4 helger/veckor i sträck i stugan i fjällen och åker skidor och har påsklov.
Kolonilotten börjar förberedas, även där är vi lite sena men skam den som ger sig, speciellt i förväg!
Nog hinner den ta sig, och allt sägs ju vara sent i år, dock kom sommaren verkligen med besked förra helgen. Soligt och varmt har vi haft varje dag sen dess. Femårsdagboken börjar fyllas med viktiga händelser och statistik och i helgen har jag hört att det är den här helgen med sommarens väder, fredag=juni, lördag=juli, söndag=augustis väder. Om prognosen stämmer nu att regnet skjutit på sig till måndag kommer Umeå få en bra sommar!
Finns visst en ramsa också, nåt med Beda? Nån som vet?
Johanna Westberg 