Medan snön vräkt ner har jag spenderat helgen på yogastudion. En helg med tid för reflektion och inspiration. Jag har njutit av snön på väg till och från och sen djupdykit i positioner, chakran, meditation och andningsövningar. Jag gillar chakrabiten i yoga, gillar det österländska sättet att förhålla sig till kroppen, det är nyttigt att tänka utanför den västerländska boxen. I grund och botten är det ändå samma kropp.
Igårkväll var jag totalt slut (ni vet som barn som är så trötta så de blir arg-ledsna) och slocknade halvt medvetslös och vaknade mitt i natten med känslan av feber. Då visade Charlie sig från sin bästa sida och med djurens intuition kom han, som annars mest leker själv med nån schampokork nånstans eller biter mig i tårna på nätterna, och kurade ihop sig tätt tätt intill min bröstkorg. Och efter bara en liten stund somnade jag som ett trolleri och vaknade pigg och glad.
Det höll i sig hela dagen och vi har pratat mycket om kreativitet också och sen jag kom hem har jag haft världens flow i att få saker gjorda. Jag var ut med Charlie som inte hade lust att leka i snön, tyckte den var för kall och konstig förmodligen, men jag njöt av att vara utomhus och sen har jag gått till förrådet med cykelprylarna och letat fram skidprylarna, det börjar bli dags att valla! Vips hade jag, innan jag kommit ihåg att jag har ju garaget, skruvat ihop en skohylla vars paket stått på skidornas gamla plats i hallen i flera månader sen jag köpte den på Ikea. Nu ska jag skruva upp en grej som Charlie råkat riva ner innan det blir bad och midnattsol.
Nånstans där under buskarna sitter han jag tänkte leka i snön med. Som det snöat!
Ville helst stryka mot husväggen.
Efterlängtad! Tycker det blev riktigt bra.
Johanna Westberg 