Vinterbada i isvak (utan bastu)

”Andas..! Fortsätt andas bara, bra!” var orden jag hörde nerifrån det iskalla vattnet. Vi hade fått rådet som förstagångare att inte kliva upp direkt andningen blir konstig för då blir det bara obehagligt. Jag visste om det tipset sen innan eftersom det är flera kompisar som provat, bland annat flera yogis är vana att jobba med sin egen andning som tyckt det varit en mäktig upplevelse. Och mäktig var ordet, för i det iskalla tar jag lugna, djupa andetag och hör en annan röst utropa ”jag gör det ju!”, det var min egen.

bada isvak obbola (4 of 9)Umeå polarbear society håller till i Obbola utanför Umeå, bakom/brevid gamla Salteriet. Det visade sig att min skidkompis Sofie hade samma galna idé att vilja vinterbada så jag plockade upp henne på vägen och körde ut mot Obbola. Det var lätt att hitta med GPS mot ”gamla salteriet” och väl där var det lätt att se gänget ute på isen. De börjar hacka vaken klockan tio och så börjar badandet klockan elva. Vi kom dit kanske kvart i tio och vilken stämning och gemenskap, det märktes att många vinterbadar isvak ofta!

bada isvak obbola (6 of 9)

Det har nyss skrivits om Umeå polarbear society i Umeå Tidning och vi hade kollat upp på umeå polarbear societys facebooksida lite om vad vi skulle ta med oss och vilka tider som gäller och så. Vi småpratade lite med de som stod runt kanten och plötsligt säger kvinnan vi pratar med, när vi berättat att vi skulle begå premiär i att vinterbada isvak utan bastu: ”men jag vill varna er! Det är beroendeframkallande!” 

bada isvak obbola (2 of 9)Ja det har verkligen blivit rätt stort i Umeå, jag känner flera som är i Obbola och badar regelbundet och många har hört talas om det. Jag tycker det är fantastiskt att det finns eldsjälar som styr upp sånt här och låter andra ta del av deras intressen!bada isvak obbola (5 of 9)Såhär kan det se ut för de som är vana… imponerande!bada isvak obbola (1 of 9)Dags att gå i, stegen tryggt förankrad av en polarbear som hela tiden coachade mig att andas.bada isvak obbola (7 of 9)Ni vet den där kritiska nivån… bada isvak obbola (8 of 9)

Jag gjorde det! Därmed checkar jag av ännu en grej på min bucket list 2018. Jag var nervös men nog visste jag väl att jag skulle fixa det, jag har badat kallt förut och mentala utmaningar av den här typen är något jag går igång på. En inställning att klara det är nog väldigt välbehövlig men det är ju inte gjort förrän det är gjort. Och sen kommer belöningen i att ha gjort det! Och i att kroppen kickar igång blodcirkulationen och värmen sätter in, något som händer när man vinterbadar utan bastu (annars hjälper bastun till). Det sägs vara riktigt nyttigt och att det kan mota både förkylningar och hjärnspöken och jag tror dem, det är sånt här som stärker. Och ja, det är nog faktiskt lite beroendeframkallande.

bada isvak obbola (9 of 9)Efteråt hade Sofie tagit med kaffe som vi drack i bilen och smälte det vi just gjort innan vi åkte hemåt igen, en dryg timme senare. Vilken start på en söndag!

Till dig som vill vinterbada i isvak:

Några tips för att uppfylla din bucket list på ett säkert och någorlunda behagligt sätt:

  • Vinterbada inte ensam! Det vore dödsdumt. Hitta helst något sånt här gäng, det finns säkert i många städer. Umeå Polarbear Society finns på facebook
  • Bikini eller baddräkt som är LÄTT att ta av efteråt, dina händer och din motorik kommer inte vara i sitt esse
  • Badrock, dunjacka eller liknande före och efter
  • Mössa (att doppa huvudet är inget att rekommendera för nybörjare)
  • Badtofflor eller som några rutinerade hade: ullstrumpor. Tofflor att gå ut på bryggan/isen med och strumporna för att inte fastna på stegen (det tyckte jag dock inte var någon big deal alls)
  • Nånstans att byta om, helst vindskyddat. Torra kläder som är lätta byta till, direkt.
  • Liggunderlag att stå på när du byter om, även om det är inomhus
  • Varm dryck till efteråt

 

Skottar tak

Den här vintern alltså, så mycket snö har det inte varit på många år. Jag älskar det och det har varit fantastiskt skidföre i Umeå och den lilla förhoppningen om att det ännu inte är totalt kört för klimatet har tänts. Jag blir bara mer och mer peppad på att inte flyga till någon värme utan ta vara på det vi har nära, när vintern är så här då är den underbar tycker jag. Det har dock kommit så mycket snö att det börjar bli gränsfall för vad taken på stugan och våra småstugor klarar när det börjar bli vår och blötare snö. Så vi tajmade in kompledighet jag, pappa och brorsan och satte oss i bilen, precis då plusgraderna tyvärr hann till Umeå, och körde till fjälls. Såhär såg det ut när vi kom till stugan igårkväll:

Lillstuga och garage

Stora stugan sedd från vägen

Det går förvånansvärt lätt att skotta, vi har långa specialmojänger till skaft med en plåtskär i vinkel med lite presseningsaktig plast på längst ut. (har ni sett en så fattar ni, annars känner jag hur jag inte kommer få nobelpriset i litteratur för den beskrivningen).

Det går så bra att vi gav oss iväg för ett skejtpass på svennes spår imorse men där hade det drevat så det gick oherrans tungt. Det var på gränsen till kallt också även om -15 går att uthärda så länge det går att åka i ett tempo där man håller sig varm. Det gick det inte, så vi åkte förbi på affärn och sen hem igen till skottningen som nu snart är klar! Såhär såg det ut imorse, nu är det ännu mindre på taken!

Från mörker till ljus

Idag vänder det, vintersolståndet har passerat eller hur det nu ska uttryckas. Tydligen kl 17.28 för att vara exakt. Jag hade en riktigt lugn morgon då jag inväntade just dagsljuset för att kunna åka skidor och tog två komptimmar på morgonen och höll koll på mejlen och plockade undan i lägenheten. Då hann jag fundera lite på saker och ting och framförallt det här med ljus och mörker. Jag gillar tanken på att allt hänger ihop och tanken på par. Motsatser och motpoler likväl som att det funkar som medjälpare och förstärkare. Ta musklerna och deras antagonister. Den ena muskeln gör en rörelse och dess antagonist gör det motsatta. Energier, solen och månen. Det kan inte vara sol nånstans på jorden om det inte samtidigt är skugga någon annanstans. Det går helt enkelt inte. Likaså tänker man om energier i österländsk filosofi, som jag varit intresserad av långt innan jag började med yoga. Yin är den svala energin, som också är den feminina. Yang är den varma och kraftfulla som också är den maskulina. Inte att blanda ihop med snippor och snoppar, utan det är egenskaper och energier som alla har och det ena är inte bättre än det andra. Tvärtom behövs både och, ingen kan vara kraftfull och gasa hela tiden, alla människor behöver återhämtning. Likaså är det ingen som mår bra av att sova och vila hela tiden, det blir inte mer energi på det viset. Eftertänksamhet blandat med impulsivitet, svettiga pass varvat med yinyoga, snabba intervaller varvat med lugna långpass.

Det jag tänkte på imorse var att jag är verkligen en morgonmänniska. Då jag får vakna och inte ha bråttom, då har jag hur mycket energi som helst. Jag är kreativ, effektiv och jag kan gärna städa, träna, bränna av en hög med räkningar eller något annat som på kvällstid kan bli liggande nästan för evigt. Så hade jag det imorse och då tänkte jag på det här med när vintern vänder och blir ljusare, jag gillar verkligen det också. Alla människor mår ju bättre av ljus, det vet både forskare och det är ju lätt känna själv. Men en del älskar ju högsommaren och visst gör jag det också, men den där farten som energin får i januari-mars…. när det varit mörkt och kallt och det blir ljusare och ljusare. Vintern är som bäst och hela sommaren är framför, det är ju toppen!

Jag undrar om det kan hänga ihop med att också gilla när dagen gryr mer än när den skymmer. Hösten känns förvisso som en nystart ofta men också ofta lite vemodig. Jag är ju dessutom född i början av januari så jag har liksom hela min livscykel från mörker till ljus. Vad tror ni? Har jag totalt spårat fel i mina tankar eller kan det stämma? Är ni nattugglor och vårälskare eller är det mer sommar- eller höstälskare på er kvällspigga? Kanske har jag helt enkelt fått total D-vitaminbrist såhär årets mörkaste och kortaste dag, bra känsla har jag iallafall av att det vänder!

Bilderna är två vinterbilder från julen 2014. Den mörka är julaftonskväll med -30 och norrsken då jag för första och hittills enda gången fotade stjärnor och norrsken med stativ (satans kallt om fingrarna!) och den andra är mitt på ”ljusan” dag, den period då solen inte når upp ovanför fjällen så det blir aldrig dagsljus på riktigt. Där snackar vi vändning när vårsolen börjar återkomma!

En lugn julhelg 

Same procedure as every year. Jag älskar lugnet kring jul, när decemberracet är över och det bara finns mat och pocketböcker kvar. Vi har haft fina dagar, juldagen inleddes med julotta och fortsatte i lugn takt. Stora julkoman slog till och det var minus tjugo grader så jag började på en bok, såg första avsnittet av fröken frimans krig säsong 3 och en film. 

Idag har jag läst hela förmiddagen och åkt skidor på eftermiddagen. Dan innan jul var det dåligt med snö på Svennes spår så första slingan gick bra men andra halvan var barrigare än Olles spår på våren. Sen dess har det snöat och är ett magiskt vinterlandskap och idag åkte jag igen och nu var det kanonspår! Perfekt med ungefär 10 minusgrader. Dan före dopparedan.

Vi har också firat en 11-åring och sen sett ännu ett avsnitt fröken friman och nu ska jag lägga mig och läsa. Imorgon: repeat.