Två restauranger att inte missa i Hemavan

I Hemavan finns en hel del matställen att välja på och en riktigt stor affär att handla ingredienser och halvfabrikat på dessutom. Efter mina tre resor dit det senaste drygt 1,5 året inser jag att jag ätit på de flesta restauranger på Visit Hemavan/Tärnabys hemsida. Sommartid tycker jag lunch ska ätas som matsäck på en utflykt medan vintertid är det praktiskt att äta på Persson & Co i centrumhuset i skidbacken, där hittade jag en veganburgare jag åt så många gånger att jag blev less, och några av våra gäster förälskade sig i det mysiga lilla Folkes café mitt i backen vid foten av Kungsliften. Beroende på boende kanske det känns enklast att laga något i stugan eller äta på wärdshuset eller hotellet där man bor sen på kvällen, men det finns två ställen jag verkligen rekommenderar att gå ut och käka på.

Nannas Kök & Bar

Mitt i byn, mittemot Ica, ligger Nannas Kök & Bar (kallas bara ”Nannas”) i ett hus som ser ut mer som en vanlig liten villa modell kataloghus än en restaurang. Inuti är det mysig stämning och ofta mycket folk och personalen är alltid supertrevlig och glad och de ger genuint bra service. Jag har ätit där flera gånger, både lunch och middag och de har en klassisk norrländsk meny med bland annat älgfärsburgare och röding och så har de fantastiskt goda pizzor! Jag har en favoritpizza med serranoskinka, cocktailtomater, ruccola, pinjenötter, honung och chévre. De säljer även delikatesser i fina förpackningar för den som vill ha med sig en souvenir hem från Hemavan.

dsc_0557

dsc_0562

dsc_0567

dsc_0570

~~~

Björk – Topprestaurang & Fjällbar

Björk är en ganska ny och omtalad restaurang som ligger uppe i skidbacken vid solkattsliften. Läget och arkitekturen gör den otroligt speciell och i kombination med att de satsar på maten med vad de kallar cross-over mellan internationella och lokala råvaror och smaker gör att den fått en hel del uppmärksamhet och är listade i white guide. Utsikten är helt oslagbar och i somras när vi sprungit på Kungsleden började regnet precis ösa ner när vi kom fram så vi tumlade in dyblöta och fick låna både filtar och torra t-shirts av personalen.

Vintertid är den omöjlig att ta sig till utan skidor på dagtid då det är öppet för lunch och på kvällstid är det förbokning som gäller, då är det skjuts med pistmaskinen. Den kommer och hämtar från parkeringen vid högfjällshotellet och så tar resan snett upp genom skidbacken ungefär tio minuter.

Vi måste ha haft otur, jag vill tro och hoppas att det var ett engångsmisstag för vi fick vänta oändligt länge på vår mat som vi trots allt förbeställt. Trevligt sällskap och den mysiga miljön gjorde väntan lättare och när maten väl kom var det väldigt gott. Jag åt en fläsksida med något till jag inte förstod riktigt vad det var, men en lyckad cross-over var det iallafall! dsc_0575

dsc_0576

dsc_0593

dsc_0601

dsc_0603

img_1515

~~~

Kabinbanan i Åre

En liten tillbakablick på en av alla minnesvärda aktiviteter jag hann med i Åre i mitten av januari i år. Utförsåkning var något jag ville prioritera eftersom det är vad Åre är mest känt för och något jag inte får så många tillfällen till annars. Efter ett uppvärmningsåk på fredagen så jag fått koll på att jag hade skidor, stavar, hjälm, pjäxor och liftkort (och mental notering att komma ihåg goggles nästa gång) kände jag mig modig på lördagen och gav mig av på egen hand. Vid tiotiden på morgonen knatade jag upp till Kabinbanans dalstation strax ovanför Åre torg och frågade hur man gör om man vill åka den. Jag må vara berest och allmänt fjällvan men en sån svävande kur är för mig som hämtat ur James Bond. Jag har bara åkt en sån en gång tidigare och det var i alperna sommaren 2014.

Det gick hur bra som helst att åka den med vanligt liftkort och då kom nästa fundering, det var inte särskilt bra väder…. Men så såg jag flera barnfamiljer som också stod och köade och jag tänkte att åker de upp med sina barn så måste väl jag kunna ta mig ner.

img_1266Utsikten var häftig!  Vy över hela Åre och Åresjön. 

img_1283

Ungefär 10 minuter tog det till toppen och jag kände igen från bilder de snöklädda liftstolparna. Vi var uppe på Åreskutan.

Jag var på riktigt gott humör och det var en härlig känsla att vara helt själv, det var precis lagom upptäckaräventyr och trots enormt trevligt sällskap hela helgen så var det skönt att få göra nånting på egen hand. Göra det till en grej också, första gången upp på Åreskutan. Det var dock inte tid till att stå och filosofera särskilt länge och något fotande var inte heller direkt värt eftersom siktradien var ungefär tio meter. Så jag hakade på så jag skulle ha några människor i sikte, kollade åt vilket håll barnfamiljerna tog vägen och frågade för säkerhets skull en person om vilken backe jag var på väg mot och jodå, det var den röda. Det var bara två nedfarter öppna, en röd och en svart. Den svarta hette nånting i stil med störtloppet, så bäst hålla sig till den andra alltså.img_1271

img_1270

img_1272

Sikten som sagt… Tur jag är van att följa leder, det kändes faktiskt helt okej. Trist inte se något förstås men det varade bara en liten stund innan jag kom ner en bit och det lättade. Då var jag helt själv och svängde i härligt lagom fart i stora svängar längs med käpparna, lite som tour de ski var snömängden så det var verkligen noga att hålla sig innanför käpparna för utanför var det ganska stenigt. Jag insåg att det här är banne mig det bästa jag vet, att färdas fram helt själv bland berg och snö. Väder gör mig ingenting, visst blir jag också kall och blöt ibland men det gör mig liksom inget. Känslan av att vara mitt i det stora och känna att det här går bra, jag klarar det fint, det är oslagbart.

img_1273

Det tog mig en dryg halvtimme att åka ner från de ca 1275 höjdmeterna på toppen och det var en lagom tur för den dagen. Nöjd och lycklig gick jag tillbaka till Holiday club för att käka lunch och socialisera mig med de andra igen.

Väl hemma i Umeå satt jag en morgon med en kopp kaffe och läste en tidning jag fått med mig hem från Åre om att Kabinbanan är 40 år gammal och behöver renoveras och moderniseras, ungefär som det projekt jag jobbar med på campus i Umeå alltså. Ski star planerar därför att byta ut mot en skutgondol för att kunna ta nästan 10 gånger fler personer i timmen. Den här tar 75 personer per kabin vid perfekta väderförhållanden och det innebär att den kan ta uppemot 400-500 personer i timmen! Tänk, det är mer än många stadsbussar gör.

Hur det går får tiden utvisa, inget litet projekt att bygga på ett fjäll men vilken fantastisk uppfinning det är att kunna lifta upp!

En som fick betydligt finare bilder från sin topptur med Kabinbanan är Angelica på Vandringsbloggen, spana in hennes inlägg Kabinbanan i Åre för mer bilder!

Japanska drömmar

Jag har en riktig kalasvecka den här veckan och firar familjemedlemmar och tackar av kollegor. Ikväll var det japansk middag på Sagami och jag fick en plötslig längtan till Japan. Jag har aldrig varit där men jag älskar japansk mat, såvitt jag vet. Sushi äter jag nog nästan en gång i veckan och grönt te dricker jag ännu oftare. Behöver jag äta något annat om jag åker dit?

Det ligger fasligt långt bort men det är ändå mycket som fascinerar med just Japan. Det är så speciellt. Någongång vore det väl ändå roligt att få komma dit. Jag tror jag skulle gilla det. Här är fem anledningar som jag skulle vilja åka till Japan för:

  •  Äta sushi

Japansk mat alltså. Så fräscht, knappast någon mjölk och bara nytigheter fast supergott.

 

  • Se körsbärsträden blomma

Det verkar så vackert. Kungsträdgården gånger tusen liksom.

  • Åka skidor

Jag som knappt åker utför drömmer ändå om en skidresa någongång och om jag gör den så ligger Japan väldigt högt på önskelistan.

  • Besöka en Toyotafabrik och nörda om Leanfilosofi

Jag är fascinerad av lean-filosofin och hur de fått den att funka. Jag skulle vilja se det i verkligheten, framförallt vill jag se någon dra i snöret

  • Dricka grönt te i lugn och ro

Jag skulle vilja gå på tehus, teceremonier, sitta på golvet och dricka te i vackra koppar utan öron som man måste hålla med båda händerna och bara filosofera över teets väg genom kroppen och andra viktiga saker.

Saxnäsgården

Det har gått precis en vecka sedan  jag checkade ut från jobbet vid lunch och åkte drygt fyra timmar minibuss till Saxnäs. Julstämningen träffade en som ett blixtnedslag med kylan, mörkret  och den uppnysta Saxnäsgården.

Här hade vi det gott och levde som proffs. Bodde på ba fragmemot men åt frukost, lunch och middag inne i hotellet. Riktigt bra mat, lyxig husmanskost med väldigt mycket kött och potatis och väldigt duktiga på allergianpassningar.

Det var så kallt så vi var inte ute mycket men enormt vackert under dagens få ljusa timmar.

Däremellan häng framför vinterstudion och på spåret i foajén eller i någon av vandrarhemmets gemensamhetsutrymmen.

Bastu, gym och simhall så efter skidåkningen var det skönt att värma sig med en bastu!

En fin adventshelg med fullt fokus på skidor och avkoppling, hit återvänder jag gärna!

Om homtels i Madrid

DSC_8137I Madrid bodde vi på ett ställe som kallade sig ”homtels”. Tanken var att likna ett hem men ändå vara ett hotell eller hostel. Reception i bottenvåningen, men egen lägenhet med fullt utrustat kök, samt till och med diskmaskin och tvättmaskin!

IMG_7367Så gött att kunna ha lite för-frukost i kylen, koka te och att ha möjligheten att laga mat hemma, om vi hade velat. 

Woo! heter företaget och vi hittade det via internetsökningar. Vi tyckte det funkade jättebra, alltid trevligt hyra lägenhet och just tre personer går inte riktigt jämnt ut heller utan nån får alltid en extrasäng. Så även i det här fallet men då fanns det iallafall plats för den. Så istället för att vara nervös över en privatperson som hyr ut sin lägenhet eller bo via airbnb som ibland funkar strålande och ibland kan kännas något för privat för en svensk som vill ha sitt space så var det här faktiskt en rolig lösning att prova på. Vi valde Atocha för vi visste att det skulle vara lätt ta sig dit från flyget och för att det låg nära parken el retiro så vi kunde ta en liten morgonjogg. Nu renoverar de tydligen de lägenheter vi bodde i vid Atocha så enligt nyhetsmejl kommer de anta någon annan form, men de verkar även ha homtels vid Plaza Oriente.

DSC_8136IMG_7366Lätt ta sig in även efter att repan stängtIMG_7368Ikea-myspys. Märks inte att vi är utomlands…

IMG_7371IMG_7370Fräscht badrum 

IMG_7369Nice med mycket förvaring för kläder, speciellt om det tänkt regna och någon tänkt springa! 

Ingen städning ingick men de bytte handdukarna om vi ville, toapapper och diskmedel ingick men som vanligt i Spanien ingick inte frukost utan det blev utforskning av olika frukostställen varje dag, det passar den här trion utmärkt.

Så summa sumarum, det är roligt prova på lite olika boendeformer på resa tycker jag. Oftast blir det lyckat och för den som tar sig tid leta på olika bokningssajter, läsa på tripadvisor och höra runt bland bekanta och läsa bloggar så finns det riktiga fynd att göra!