Jag hann inte mer än skriva inlägget igår så kom jag till gymmet utan tajts packade. Som tur var hann jag bara yla högljutt av förtvivlan (kategori: efter en låååång arbetsdag och jag sett fram emot att rensa skallen) innan det kom flygandes ett par reservtajts genom luften. Världsbästa kollegor! Sånna där som alltid har extragrejer i skåpet, just in case.
Dagens tema att filosofera kring är en framtidsdröm. Direkt spånade jag iväg i tankar om vad jag vill uppnå i framtiden, vad är mina träningsmål, ska jag springa Kungsleden eller göra en ironman nångång? Tills jag insåg att jag fortfarande inte har några stora träningsdrömmar just ju, och det känns helt okej.
Jag städade förrådet i helgen och tömde en hel kartong av produkprover, broschyrer, speglar, handdukar och annat sen jag sålde hudvårdsprodukter som extrajobb. Det kändes både lite vemodigt men också väldigt, väldigt skönt att dra ett streck där. Jag tyckte det var kul och jag kämpade på med det under flera år och jag visste att kartongen skulle behöva stå orörd i förrådet något år innan jag verkligen skulle inse att beslutet var taget. Och egentligen har jag aldrig ångrat det och brist på nya hobbyprojekt har det ju aldrig varit heller.
Men bland sakerna låg en plansch som jag gjort själv vid en middag och inspirationskväll hos min dåvarande coach, ett collage över min framtidsbild. En moodboard som reklambranschen skulle kalla det. Och vet ni, den stämde fortfarande. Det var bara det att jag faktiskt har det så just nu. Jag beskrev hur jag såg på mig själv, familjen och karriären och jag hade hittat balans i livet. Stillhet och ändå rörelse, en blandning av alla jobb jag tycker är kul och ett eget krypin. Den är daterad i juni 2009 och hade nån sagt till mig då att det skulle ta sex år innan jag var där så hade säkert en del av mig protesterat och hojtat: men hallå! Barnen, mannen, huset, hunden och trädgården då?! (På den tiden trodde jag fortfarande jag var bara kattmänniska)
Jag tror jag inte är ensam om att inte så ofta stanna upp och tänka på hur jag har det och om jag nångång ville hit. Sanningen är faktiskt att jag lever i en stor del av min framtidsdröm. Just här och nu.
Det har varit tyst några dagar, jag har jobbat, tränat och packat och laddat för nu drar jag på semester en sväng till! 
Johanna Westberg 
