Jag läste för en tid sedan hos bloggaren Pinch of Yum ”15 ways to avoid blogger burnout”. Hennes femton bästa tips för att inte bränna ut sig som bloggare. Och det är tänkvärt, vi är många som har bloggen som vår hobby men som lägger ner tid på den dag ut och dag in, år efter år. Oavsett om den är vårt jobb eller en hobby så är det lätt hänt att tappa lusten ibland. Kanske framförallt om det är en hobby, i denna tid av sociala medier, insikten om att det faktiskt går att både tjäna pengar och till och med leva på sin blogg. Jag tycker Lindsay som hon heter fångar det bra, även om vissa av hennes tips gäller kanske mer om du har den som heltidsjobb, ditt skyltfönster för din egen verksamhet, men många även för oss hobbybloggare. Så översatt till svenska och i omkastad ordning efter eget tycke, här är mina och Lindsays bästa tips för att undvika rejäla motivationsdippar:

1. Logga ut från allt. Nu.

Ska du hålla kärleken till bloggandet vid liv är det ett måste att logga ut. Det kommer aldrig att ta slut på emails att svara på, kommentarer att svara på, andra bloggar att läsa. Det som kommer ta slut är idéerna. Se till att ha så kallad digital detox då och då. Jag gillar att ha det på helgerna. Till exempel ska jag när detta inlägg är färdigskrivet stänga av och åka ut och åka skidor, träffa vänner, sova ut och sedan ut i naturen igen.

Det går dessutom att schemalägga inlägg. Förbered några som går att ta fram när det känns riktigt motigt med idéer men du önskar ge någonting till läsarna iallafall. Jag menar inte förprogrammera en hel vecka, läsarna kommer inte att lämna bara för att du tar semester. Förutsatt att den inte blir för lång. Tänk positivt på det, de tittar antagligen in för att se hur du har det och även om många pekpinnar säger ”logga inte in bara för att säga hej” så tycker jag det är precis tvärtom i blogosfären, åtminstone i den svenska. Vi bryr oss om varandra och ett litet hej och några rader om att den analoga vardagen tar tid från bloggen tycker jag är okej. Precis som att vi träningsinstruktörer måste få ha en dålig dag ibland. Bara det inte är varje dag.

2. Säg nej till nästan allt.

Det kommer förfrågningar och inbjudningar, ju mer du rör dig i sociala kretsar, analoga eller digitala, så får du fler inbjudningar. Det gäller att sålla och säga nej. Framförallt till alla erbjudanden om saker som inte rör min blogg mot ingen ersättning. Jag har testat det ett tag, jag vet vad jag vill och jag säger nej oftare än jag säger ja. Det har inte minskat antalet förfrågningar. Så våga säga nej. Magkänsla. Stolthet om dig själv, oavsett med vilket syfte du bloggar. Skriv listor på saker du gör och vad du inte gör. Själv gör jag en mind map med inspiration av Underbaraclara där jag har tre huvudbubblor: Johanna, Johannas jobb och NEJ. Det förenklar. Gör en sån för hela livet, eller gör en för bara bloggen.

Lista med saker jag gör: Skriver ett inlägg varje dag. Tränar. Ett yogapass i veckan (övrig träning är jag så van, den behöver liksom inte påminnas om), fotar mer än jag bloggar, svarar på intressanta företagsmejl, raderar reklammejl utan att läsa dem.

Lista med saker jag inte gör (just nu): Jag behöver lägga till den där ”just nu” för att klara av att sätta upp något på den här listan. Just nu gör jag till exempel inte: storhandlar, läser många bloggar varje dag, jagar, fixar håret varje morgon, ointressanta samarbeten som inte passar det jag vet ni är här för att läsa om.

3. Ta hjälp.

Gör inte allt själv. Om du vill jobba med företag men inte vet hur man fakturerar, fråga nån. Sök upp forum, en bekant eller någon professionell. Ny snygg design, fundera på vad det är värt i tid och pengar och hur gärna du vill ha det. Det är så lätt att falla in i ”åh, om bara min design var lite finare”. Hitta andra bloggare att diskutera, kommentera och lära känna. Träffa dem live.

Hitta vänner och bloggvänner som kan peppa dig, som vet vad du pratar om och även de som totalt skiter i din blogg. De är din hjälp till paus och självdistans till bloggen.

4. Sätt regler. (Undvik likes- och läsarstress)

Hitta dina egna regler. Personliga och rimliga. Blir du stressad om det inte kommer likes direkt på din instagram? Oroar du dig för att någon ska kommentera och behöva vänta på svar? Jag lider inte särskilt mycket av någon stress kring detta faktiskt men så upplever jag mig också ganska bortskämd med både likes och kommentarer. Och för att uppmuntra läsarna har jag en regel, som går på autopilot.

Svara alltid på kommentarer (om de inte är rena spam förstås). Jag svarar oftast i min egen blogg eller på min instagram, för att förenkla och för den som vill se att det är en konversation. Det hör dock till att jag tittar in till den som kommenterat också, oftast kommenterar jag något. Bloggkutym.

Lindsay har också tagit upp en punkt med avundsjuka och tävling. Jag tycker den hör hemma i denna kategori. Bestäm dig för att inte stressas av hur många likes andra får, hur många läsare andra har. Det är en rejäl konst, men jag tror det är ett måste. Började du blogga för att få många läsare så har du en del att fundera på. Risken finns då att bloggen tappar innehåll och troligen inte alls får särskilt mycket läsare. En blogg ska vara för bloggarens skull i första hand, tycker åtminstone jag. Det kan låta egoistiskt men det är ju det som är själva kärnan i bloggande. En enskild persons uttryckssätt, ett sätt att få utlopp för skrivarlust, att skriva av sig, att fotografera, att diskutera sin vardag eller sitt ämne.

Andras bloggande kan självklart vara en drivkraft och en motivation till att förbättra sig, men låt det ta utlopp i en förbättrad blogg, bättre innehåll, lägg mer tid på bilderna eller något liknande. Lägg inte den energin på att vara irriterad på att andra har fler läsare fast du kanske tycker de skriver eller fotar sämre än dig. Avundsjuka är sällan klädsamt.

Jag har några fler regler, men de ska inte vara för många. Några finns i mina nyårslöften för bloggen och så några sedan innan:

Inget pillrande med mobilen i sängen, som hör till mitt nyårslöfte för 2015

Ingen dator när jag äter. Det är lätt att ”jag ska bara” eller ”jag gör det under tiden”. Det funkar inte för mig, mitt liv förvandlas till cyberspace och jag skyfflar in maten och det är definitivt ingen äkta tidsvinst för jag har istället kastat i mig maten. Läsa däremot, en tidning eller en bok, det gör jag gärna. Då äter jag långsammare.

Inga pushnotiser. En del tycker det är bra att veta om något händer, kan slappna av annars. Jag är precis tvärtom, och jag har testat båda. Plingeling från allt möjligt funkar inte för mig. Jag har varken mejl, twitter, instagram, bloggen eller facebook på auto-pling. Det enda som kommer igenom till min telefon utan att jag väljer det själv är samtal, sms och whatsapp (en sms-app som kräver att man har telefonnumret). Alla sociala media kan vänta. Vi är olika men jag tror det är lättare att lära sig behärska sig att inte kolla i tid och otid än det är för hjärnan att på riktigt låta bli gå igång minsta lilla om den ser en pushnotis.

5. Spendera tid med människor.

Det kan inte sägas nog. Även om blogosfären och sociala media kan vara en riktigt härlig gemenskap så slår det inte vanlig, traditionell vänskap

6. Singles, not homeruns.

Den här tycker jag är en av de allra bästa, men det är svåröversatt. Släpp prestationsångesten. Det är precis som med träning (ja, jag refererar nästan allting till träning), det handlar inte om att sätta personbästa varje gång. Det är kontinuitet som krävs och plötsligt kommer resultaten. De kommer som idéer, läsare, bättre foton och allt annat du önskar dig. Jag lovar.

7. Ta ledigt.

Naturligtvis. Vem vill inte det? Men när hjärnan är van att tänka blogginlägg och instagramfoton kan det vara svårt att koppla av. För de flesta av oss tror jag att även punkt ett gäller då, det är svårt att stänga av blogghjärnan om man inte stänger själva datorn och mobilen.

8. Organisera.

Whatever floats your boat, men hitta något som gör att du inte lägger onödig tid på att leta bilder, förlorade inlägg eller annat onödigt. På bilden Towe, en av mina personer som kan förstå och peppa både blogg och livet.

9. Gör om, gör bättre.

Återigen, prestationsångesten. Fördelen med en blogg är att den är personlig och den utvecklas. Ingen förväntar sig att du ska skriva likadant när du är sjutton som när du är trettiofem. Förmodligen har du utvecklats på många sätt. Det går trender i bloggande dessutom, Anna har skrivit ett träffande inlägg om det, i år igen.

Har du varit på semester eller en annan resa och vill skriva dina bästa tips? Gör det! Det är lätt att tro att man då måste gå igenom varenda guidebok och inte ha missat nånting. Men det är ju det som är tjusningen, och det vet läsarna, det är DIN upplevelse du ska skildra, ingen annans. Åker du till samma plats igen, skriv ett nytt inlägg! ”Förra gången tyckte jag det här var bäst (internlänk, bra grej tekniskt dessutom) men nu tycker jag detta.”

10. Var dig själv.

Oavsett. Var dig själv, bjud på dig själv, värna om dig själv. Det är DIN blogg, ingen annans.

Sista bilden är precis som den första från Lindsays inlägg. Jag tycker den säger allt. Nu loggar jag ut.