Äntligen! Nu börjar den här motionsformen ta sig på allvar. Igår var det premiär för kortbyxorna och ikväll har cyklat till Bettnäs och känt på vattnet. Passade på fota också när vi blev stående i ett vägbygge och väntade på lotsen. 
Jag tänker ofta när jag cyklar runt hur fantastiskt vackert det är och förstås rycker det lite i instagramnerven men det bästa är ju att njuta i fulla drag där och då. Grönt och lummigt överallt men svalt i havet får jag väl erkänna.
Vatten och bananpaus på kära gamla bettan.
Kategori: Träning
Om bikeboost
Jag fortsätter min vana trogen det här klassikeråret med att köra testlopp i uselt väder. Idag blev det 10 mil cykel i regn men jag är för en gångs skull hur nöjd som helst! Redan direkt efter. Jag har cyklat Gimonäs CKs bikeboost, både snabbare snitt och längre distans än jag nånsin gjort förr! Knappt ont någonstans, lite känning bak i ena knät bara. I övrigt var det galet blött, regnade hela vägen och jag hoppades på några fler sportdryckskontroller än en men jag hade köpt flaskställ och behärskar att dricka i farten numera (jojo, det är till att börja va rutinerad) så precis när jag gett upp hoppet och vi närmade oss rödtjärnsberget så fanns där sportdryck och banan. Bästa på hela loppet!
Vi släpptes iväg i flera olika startgrupper och jag hade bett att få vara i en nybörjargrupp men det var nog ingen som var mer nybörjare än mig där. Vi släpptes iväg och jag insåg direkt att förstaklungan var bara att släppa, sen var det lite taktik men trots att jag försökte vara smart så hamnade jag själv mittemellan två gäng. Helt hopplöst omöjligt komma ikapp.
Plötsligt kom så en liten grupp som jag hängde på en bit, tappade dem och en liten stund senare hade jag äntligen kommit ikapp den gula jackan jag tagit rygg på hela loppet. Då dök en ny klunga upp och den här gången gick det undan. Jag har bara pulsklocka med GPS och den visade 36 km /h och så snabbt brukar jag inte cykla direkt. Men så var det nån i klungan som ryckte och den gick sönder och jag blev kvar med några gubbar varav en förbarmade sig över mig och cyklade med mig och vi turades om och drog i de sista sex-sju milen. Efter rödtjärnsberget visste jag att det bara var hemväg och efter sörfors, min kära gamla runda, då var det ren njutning. Precis som med skidor och löpning så känns det bra till en början, sedan riktigt tungt fram till hälften och sedan brukar det vända och sista biten är bara kul för det är en härlig känsla att ha klarat av det. Jag kan sista milen rätt väl och när det bara var två kilometer kvar började benen skaka av trötthet och kyla. Ett glas saft och en banan efter målgång och sedan var sista kilometern hem med skallrande tänder och jag kunde inte riktigt fatta hur jag tagit mig tio mil…. Bra genrep var det iallafall inför vätternrundan, bara dubbelt upp till!
Om utomhusträning
Idag är jag träningsledig och det är L som ska på kurskväll. Vi ska göra examensprov i ”gå fot”! Tur vovven har koll på vad hon ska göra, sköter sig nästan själv.
Tycker det är så underbart med utomhussäsongen, även om jag åker skidor på vintern så är det en annan sak när i princip all träning flyttar utomhus! 
bild från årets första löptur längs strandpromenaden, i Broparken som nu är betydligt grönare!
Löpning är förstås givet för många, cykling i alla dess former, inlines och annat. Fler och fler utomhusgym ploppar upp här och där, lekparkerna förbättras och även gruppträningen flyttar utomhus.
Iksu kör som vanligt utomhusträning i vänortsparken på måndagar och torsdagar, helt gratis! Tyvärr inta soma move eller organic bodywork-pass så jag kör ingen egen instruktion men längtar efter att gå på afro, Total Training och hederlig gympa i gräset.
Vi körde visserligen BodyPump utomhus på nationaldagen förra året men det var ett himla släpande med vikterna… Men det var det värt!
I andra städer finns liknande arrangemang, såg precis ett om ”Urban training” i Stockholm (med goodiebag!) och här finns lista på var du kan köra yoga utomhus runt om i Sverige i sommar. Iksu kommer köra Yoga ute på trädäcket på iksu plus nere vid älven om vädret tillåter.
Om att prioritera
Ikväll är det blodomloppet i Umeå. 5km och 10 km, proppfullt med folk som avslutas med picknick. Jag har sprungit två år i rad och haft det som startskottet på löpsäsongen, testa formen på milen för första gången (och bli sur för att den inte är som i slutet på sommaren innan, som om det var en överraskning) men i år står jag över till förmån för cyklingen. Jag som inte ens tycker mig gilla löpning har aldrig längtat så mycket efter det. Trött är jag idag dessutom, spinningen igår (läs: orkade inte tänka ”det är bättre träning när det är dåligt väder” ÄNNU en gång) tog på krafterna mer än jag trott. Bra pulshöjare dock, för en fegis som jag som ligger i 23-24km/h på vägarna och inte blir speciellt andfådd av det. Nåväl, det är bara dra på sig skidkläderna igen (nej, det är inte sommar här än) och hoppa upp på Vita Blixten. Det brukar faktiskt kännas väldigt skönt komma ut och ännu bättre efteråt.
Tack och lov står Vita Blixten inomhus så jag hoppas den inte ska gå samma stöldöde till mötes som Svarta Faran och Blå Ängeln eller ännu värre skroten, som Hästen råkade ut för.
Om hemmaplan
Jag lämnade sommaren och södra Sverige imorse och kom hem till ett ca 10-gradigt Umeå…. Morsdagsfika hos farmor med mamma och pappa, röstade förstås i EU-valet, lite proviantering och matlagning för matlådor i veckan och sen en runda på hojen. Pigg i benen efter viloveckan och det regnade lite på eftermiddagen så luften var superhärlig och jag riktigt njöt hela Sörforsrundan. Ska stanna och fota någon kvällsrunda med mobilen, ikväll bara njöt jag och ju mer andfådd jag blev desto härligare känsla och mer energi. Jag saknar redan vännerna i Stockholm och jag älskar att jag får göra det jag gör och resa så mycket, men naturen här och närheten till allt, det är den bästa base camp en kan önska sig.
Johanna Westberg 
