Test av cykelbyxor

samarbetsbanner cykelkraft.jpg

Jag har testat ett par cykelbyxor från cykelkraft.se och tänkte ge er en liten recension. Jag cyklar ju inte jättemycket och det här är ingen cykelblogg direkt (vill ni läsa en sån ska ni läsa Elna Dahlstrand eller cykla med Karin ) men jag har ju åtminstone lite erfarenhet efter Vätternrundan och jag tar fortfarande ut racerhojen och rastar den några gånger per sommar. Cykling är sjukt prylnördigt och det är jättenoga med kläderna, alldeles för noga om ni frågar mig, samtidigt som det ju alltid är kul att matcha outfits. Det svåra med cykelbyxor är dock passformen och jag har varit med i en grupp på facebook där det bara diskuteras cykling och ett ämne som kom upp varje dag är vilka cykelbyxor som är bra. Det finns inget svar, det är så olika. Men det ÄR viktigt, inte färgen eller märket men passformen och sömmarna. Får en skavsår där då är det inte kul. Alls. Även om det finns salvan ”rumpräddaren” att köpa på Vätternrundan. Jag har tidigare haft ett par med hängslen och de sitter bra men det är ett bök med hängslena varje gång. Dessutom så ska en inte ha något under cykelbyxorna och det är för att slippa skav så det är faktiskt ett råd som är bra följa (vissa har det ändå vet jag men för mig funkar det då inte). Det gör att om det väl är cykelväder eller jag är peppad på spinning då är cykelbyxorna i tvätten hela tiden. Eller precis när jag ska ha dem åtminstone. Så jag har funderat på nya ett tag och ville testa några utan hängslen. Jag fick erbjudande att prova något från onlinebutiken och fick välja vilken typ av byxor själv och tog då ett par utan hängslen som hade lite längre ben än mina förra:

IMG_2065-2.jpgEn fredagmorgon innan cykelbenen hade fått färg. Påskbränna hade jag iallafall.IMG_2061

Jag gillar att gå på spinning på fredagmornar och gärna följt av CX works, då går en direkt från spinningen till cx och tränar bålstyrka och då är det kul om det funkar att träna det också utan att varken behöva byta eller känna sig som ett ufo bland alla som kommer från indoor walking eller bara ska köra CX. Spinning kräver inte fullt ut vadderade cykelbyxor eftersom sadlarna är vadderade, betydligt mer vadderade än en landsvägssadel (ämne som diskuterades näst mest efter cykelbyxor) men jag gillar ändå att ha lite vaddering. IMG_2070Det här känns ju lite märkligt, att fota sin rumpa och lår i sidled men jag inser att jag börjar bli så pass gammal och klok att jag faktiskt inte längre tänker massa tokiga tankar om hur de kroppsdelarna ser ut, jag vill faktiskt bara verkligen visa er hur långa cykelbyxorna är och hur de sitter i midjan! Faktiskt alldeles perfekt, så höga så att det inte blir en glipa där bak och framtill är de hyffsat höga men inte så att de hamnar på mjukdelarna, det är INTE skönt när man ska sitta framåtlutad på en cykel och flåsa. Jag gillar längden också, mina andra slutar mitt på låret och jag har hellre lite längre.

IMG_2069

Jag har också testat dem utomhus på cykeln och det var inga problem med glipa i ryggen trots att de inte har hängslen. Jag hade visserligen en hyffsat lång tröja, men ändå, de klarade testet galant. Det enda jag nu inte testat dem på är triathlon och det blev helt enkelt ingen triathlon i år för mig. Jag har gjort annat, varit på Hawaii och haft ont i en fot bland annat. Det var främst till det ändamålet jag tänkte mig dem för mina gamla är inte sköna att simma i, men det får vänta till nästa år.

De jag testat heter pearl izumi quest W och jag har ställt frågan till cykelkraft vad skillnaden är jämfört med pearl izumi select triathlon W men inte fått något svar. Jag ställde frågan i början av maj och fick ett autosvar att de hade mycket att göra och har inte fått något svar än. Så den ärliga recensionen av själva hemsidan är att jag gillar layouten och tycker kategorierna är lätta att hitta bland men deras kundtjänst verkar obefintlig. Cykelbyxorna själva får klart godkänt och som sagt, de matchar bra till vad som helst och funkar bra till både inomhusträning och landsvägscykling.


Inlägget är ett samarbete och innehåller sponsrade länkar men innehållet är som vanligt helt och hållet mitt eget

Om att cykla MTB i fjällen

  
Idag har jag testat cykla mountainbike, MTB, för första gången. Vi körde Drottningleden som är ca 9km och den var precis lagom för mig som start. I början alldeles för brant men väl på fjället var det så värt det. Vilka vyer! Tur med vädret hade vi också. Inga vurpor, bara adrenalinkick och nu en massiv trötthet i kropp och knopp. Det är precis som att springa i skogen, man måste koncentrera sig jättemycket för att hålla fokus annars står man på öronen. Vi hade galet bra cyklar från Hemavan cykel & fiskecenter så det var bara att trampa och rulla. Stötdämpningen är fantastisk, jag kunde aldrig föreställa mig att det skulle vara lättare och kännas mindre att cykla rakt över en sten än att köra runt den! 

En härlig premiärtur, det här vill jag göra fler gånger. Just ikväll vill jag dock göra precis ingenting. 

Om cykelpremiär

  Till slut överlistade jag hojen, det krävdes två cykelpumpar, två civilingenjörer och Google så fick vi till slut tillräckligt med luft i däcken. Och medan jag och mamma rensade, påtade och vattnade lotten fick jag hjälp att byta däck på den svarta gamla damtrallan också så nu är flottan återställd. 

Det har varit strålande varmt idag också så det var en perfekt kväll för cykelpremiär. Jag körde min favoritrunda till sörfors och tillbaka (på andra sidan älven) och bara njöt hela vägen! Magiska vyer, doft av syren, blommor, åker och häst(skit, men det hör till). I bara kortbyxorna och kortärmade cykeltröjan efter åtta på kvällen. Det är svårslaget faktiskt. 

När jag kom hem hade mamma varit förbi med rabarberkräm hon kokat av dagens skörd från lotten och nu är jag kvällsfikad och belåten och har sån sommarkänsla att det känns helt overkligt att jag ska jobba imorgon.   Men det ska jag.

Om cykelmotgångar

  Det blev en fin midsommarafton igår, verkligen superbra väder och det var för varmt att springa i vanliga långa tajts och en t-shirt så kort-snabb-passet blev inte särskilt snabbt men kort! Och sen plockade jag ett helt gäng blommor och yogade och stretchade över en timme på gräsmattan efteråt.

När jag sen skulle till festen jag var bjuden på upptäckte jag att någon skurit sönder min cykelsadel. Jag låste irriterat upp och började rulla ut cykeln då jag märkte att hela bakhjulet har totalpunka. Nån har tagit sönder det med medans jag varit borta. Jävla idioter det finns. 

Idag är det lika strålande soligt väder och jag hade tänkt mig en cykeltur på min landsvägshoj som inte varit ute sen nåt enstaka pass efter Vätternrundan ifjol. Tror ni den gick pumpa? Nej.

Tror det är mer ett handhavandefel för jag har ärligt talat aldrig pumpat däcken från scratch själv med min egen pump, jag har haft hjälp och bättre pumpar till hands och de har dessutom hållit luften kanonbra de ca 100 milen jag cyklade ifjol. Så något (läs: överjävligt) irriterad kokar jag en kopp kaffe och funderar hur jag ska lösa logistiken imorgon för att kunna låna en bil, åka och fixa reservdelar, fler gasampuller, bättre pump och uppringa ork att fixa allt. Bäst jag kokar ganska starkt.

Om att prioritera

Ikväll är det blodomloppet i Umeå. 5km och 10 km, proppfullt med folk som avslutas med picknick. Jag har sprungit två år i rad och haft det som startskottet på löpsäsongen, testa formen på milen för första gången (och bli sur för att den inte är som i slutet på sommaren innan, som om det var en överraskning) men i år står jag över till förmån för cyklingen. Jag som inte ens tycker mig gilla löpning har aldrig längtat så mycket efter det. Trött är jag idag dessutom, spinningen igår (läs: orkade inte tänka ”det är bättre träning när det är dåligt väder” ÄNNU en gång) tog på krafterna mer än jag trott. Bra pulshöjare dock, för en fegis som jag som ligger i 23-24km/h på vägarna och inte blir speciellt andfådd av det. Nåväl, det är bara dra på sig skidkläderna igen (nej, det är inte sommar här än) och hoppa upp på Vita Blixten. Det brukar faktiskt kännas väldigt skönt komma ut och ännu bättre efteråt.

Vita Blixten

Tack och lov står Vita Blixten inomhus så jag hoppas den inte ska gå samma stöldöde till mötes som Svarta Faran och Blå Ängeln eller ännu värre skroten, som Hästen råkade ut för.