Iksu, sensommarvärme och white guide – v. 35 2017

Förra veckan var en intensiv vecka, första veckan på terminen för studenterna och det märks alltid, sån positiv stämning det blir på campus. Vi tar väl förra veckan i snapshots som vanligt.

Jag körde sista somamove innan höstschemat, då blir det somamove + yoga för löpare på måndagar

Jag hängde mycket på Iksu, jag hade pass på måndag, på tisdag började jag på ett nytt litet program i gymmet, på onsdag var det dags för pilatesutbildning igen och på torsdag testade jag crosstrainer för första gången. Dödstråkigt. Fredag var jag faktiskt också på Iksu, men i all hast och drog på mig en träningsvärk som höll i sig hela helgen.

img_0124Vi var en kväll på Hunger & Törst och firade mamma som gått i pension. Fredagkväll och lördagmorgon fick jag låna Layla och det var så fantastiskt fint väder så vi var ute en låååång promenad. Riktigt varmt blev det också

tempimageforsave-1Gick uppströms Umeälven, hur fint?

En som sov borta när Layla sov över hos mig, sover rätt gott när han väl kommer hem igen.

Väldigt fin helg med vackert väder och superfina kvällar. Än lever sensommaren!

Jag såg:

Sista avsnittet av Game of thrones och sen höll jag mig ända till helgen innan jag började på en ny serie – Outlander. Gillade det från första avsnittet och dra mig baklänges när slottet Leoch där det utspelar sig är samma som Winterfell i Game of thrones.

Jag läste:

Inget den här veckan heller, jag har haft fulla dagar och kvällar minst sagt och stupat i säng kring tio. Lägg till att Charlie varit hemma själv så mycket att han levt riktigt rövare om nätterna så jag sovit ännu sämre och stupat ännu hårdare nästa kväll.

Jag tänkte:

Att jag tänker alldeles för mycket på min fot. Läste ett roligt inlägg om just det, en annan som är skadad i en tå. Läsvärd igenkänning hos Johnny på pace on earth – jag är mer än min tå.

Jag tränade:

Som sagt, en hel del på Iksu denna veckan. Jag har följt ett schema jag har bett en PT sätta ihop åt mig. Jag har tänkt det förut att jag vill effektivisera träningen lite, jag har inget emot att vara generalist och att jag aldrig kommer få till tre löppass i veckan eller göra någon supertid på Vasaloppet men lite bättre struktur vore bra. Mest för att alla veckor ser så himla olika ut, jag vickar på iksu eller är iväg med jobbet och vips är det någon träningskurs jag går eller en yogahelg jag åker på. Eller fjällresor med timmar av utomhusluft in på kontot. Hur lägga upp träningen däremellan så jag inte bränner ut mig totalt och inte heller bara latar mig? Det har jag tänkt få hjälp med. Det gick väl sådär att hålla sig till det första veckan eftersom jag går pilateskursen så blev det några (eh, 3…) timmar för mycket träning. Mindre lyckad start alltså och bevis på varför jag behöver specialanpassa varenda vecka. Galen träningsvärk dock av gympassen och härligt vara tillbaka just på gymmet, alltid en tröst när jag inte kan springa. Foten är bättre och äntligen har jag fått en övning jag kan nöta på med, då känns det som att det går åt rätt håll iallafall.

Fjällhönor, pilates och kantareller – v. 33-34 2017

Förra veckan när jag skulle börja på ett veckosvep så visade det sig att jag bara hade tagit en enda bild på hela veckan:

En bild på en drink på en AW på båten med fjällhönorna. Det är så vi kallar oss, vi som åker till min stuga sista helgen i augusti varje år. Vi firade av en flyttfågel i gänget som ska flytta till Luleå och planerade lite för årets helg. Det var ungefär det jag gjorde som var minnesvärt den veckan alltså. Helgen var lugn och ägnades åt sånt där vanligt helggöra som blir när jag har en helg hemma. Firade också en 12-åring som bjöd på hemmagjord mangosorbet hon snott ihop själv, galet gott.

Veckan därpå var det så dags att åka till stugan i Ammarnäs och det blev en lika bra helg som det brukar, även om vi var färre i år. Hoppas hela flocken är samlad nästa år igen!

Utsikten jag aldrig blir trött på

Vi börjar veta var kantarellerna bor

Vi var inte i form för löpning nån av oss så efter svampplockning gick vi till Långflytje.

Och på söndagen gick vi till Örnbo

Vi åt som vanligt sjukt gott, mest ute. Bäst i år var Fish tacos, det var banne mig lika gott som på Hawaii.

Och såhär gott åt jag när jag kom hem. Årets bästa kvällsmacka.

Jag såg:

Förutom de fantastiska vyerna i Ammarnäs som jag älskar så såg jag ikapp Game of Thrones. Så himla bra jag tycker det är!

Jag läste:

Inget, men jag lyssnade på en jädra massa poddar.

Jag tänkte:

Om veckorna går såhär fort så är det lika bra att börja julpynta redan nu. Herregud vad fort det går nu när allt dragit igång.

Jag tränade:

Jag har fortfarande ont i en fot så det blev alternativ träning (riktig träning alltså men som alternativ till löpning). Indoor walking och spinning fick ersätta och det är ju faktiskt riktigt roligt att gå på andra pass en inte går på i vanliga fall så ofta. På spinningen, som heter cykel numera, hade jag sån överskottsenergi och var så lycklig att foten inte gjorde ont att jag tog i så jag kom upp i tre slag under maxpuls och lät som en drake. Det var efterlängtat med en genomkörare, det är svårt förstå hur mycket träningen påverkar när allt bara går mest på rutin.

Jag började också en pilateskurs på IKSU, superkul och nyttigt att lära sig mer om bålträning som det är.

Kolonilott, fotkrångel och Hemavan – v.31-32 2017

Det här går nog till historien som det kortaste veckosvepet. Jag inser att jag totalt glömde bort det förra veckan och inte hände det så mycket mer än att jag började jobba ändå, det är väl ett tecken på att jag försökt bibehålla semesterkänslan lite. Jag hade en timme slappartid i Hemavan då jag bara låg i sängen med datorn på magen men då struntade jag i allt vad sociala medier heter och surfade old school, ni vet googla nånting man funderar på, läser vidare, hittar något forum och snöa in sig på det, klicka på länkar folk delat, läsa vidare… Det var nice faktiskt.

IMG_4200Såhär såg det ut de första dagarna jag började jobba. Tacksamt att kunna sitta ute och läsa rapporter när det är sol och lugnt på campus. 

IMG_4178Jag tränade på med appen FMTK, det här är passet ”springande armhävningen”

img_4227

Första helgen efter att jag börjat jobba var superduperlugn. Jag och mamma var på kolonilotten på lördagen och jag lagade till stora delar av första skörden redan på kvällen. IMG_4235img_4233

img_4176

Jag skaffade nya löparskor, välbehövligt, och nya sulor. Min fot har krånglat sedan flera veckor och jag har provat allt. Försökt testa en sak i taget så inte allt ska bli en chock för foten, men inget hjälper. Skor, sulor, hälskydd, vitkål, voltaren… Till slut gick jag till naprapaten och frågade om han kunde kolla om något var låst och det var det. Hälen. Kändes genast bättre i just hälen, men sen blev resten av foten öm av chock så tyvärr tillfrisknade den inte så snabbt som jag önskade så det har varit paus på löpträning, speciellt för att spara inför helgen i Hemavan. IMG_4254Cyklade som alternativ träning och för att det är så nice att cykla sörforsrundan en solig sommarkväll. Fortfarande shortsväder och solen börjar vara lägre och lyser i ögonen medan näsborrarna fylls av doften av hästgödsel. Vägen där bron rasat (inte helt ner, den har typ förvarnat om kollaps) vid Brännland verkar pendla mellan att vara öppen och stängd för cyklister och gångare (helt stängd för bilar) och jag hade tur, tog mig hela vägen runt. img_4370 Sen gjorde jag inte många mer knop den veckan innan jag for till Hemavan och hade världens bästa långhelg där, och den har ni ju redan läst om.

 

Jag såg:

Game of thrones! Äntligen har jag också börjat se säsong 7. Såg också massor med friidrott, en av mina favoritsporter att se på TV.

Jag läste:

Håller fortfarande på med boken om när Ryssland invaderar Sverige. Den verkar bli en följetong. Jag läste också ca sju miljoner olika sjukdomssymptom på fötter på internet.

Jag tänkte:

Jag älskar fjällen.

Jag tränade:

Mycket bålstyrka och utöver det bara något litet träningspass, cyklingen och så alla utflykter i Hemavan. Inte så bara, totalt mer än 10 timmar aktiv rörelse av vandring, löpning, cykling och yoga.

Hemresa, jetlag och arbetsveckan i Ammarnäs – v.29 och 30 2017

Ja det är väl dags sammanfatta de två senaste veckorna också, som börjar med att jag åker hem från San Francisco, via försening i Stockholm till slut landar i Umeå. Spenderar några dagar med att ha en jävulsk jetlag innan jag åker upp till Ammarnäs och njuter stugliv och fjällen (skriver ett vykort från Ammarnäs), jobbar på gården tillsammans med släkten innan det till slut är dags att åka hem till Umeå igen för att göra mig redo för att börja jobba. Vi tar det som vanligt i bilder.

img_3955Måndagen i San Francisco vaknade jag efter 11 timmars sömn rätt så utvilad och pigg på att upptäcka det sista. Jag sprang från hotellet i lugn takt ner mot market street och sen tog jag en sightseeingtur förbi det jag inte hade sett åt det hållet: civic center och upp till höjdpuntken av det jag ville se (och bokstavligen) painted ladies vid Alamo Square. Husen från TV-serien huset fullt och som är så typiska för San Francisco. Det finns många liknande kvarter så det är bara att njuta överallt i staden, inte minst längs med turen jag fortsatte på. Jag sprang vidare mot Golden gate-park genom en lång smal ”påfartspark” som ligger i anslutning mot den, mellan två bilvägar, och heter The panhandle. Helt grymt utnyttjande av några kvarter, många gick och cyklade därigenom och det kändes nästan som skog i jämförelse med gatorna runtomkring. Golden gatepark touchade jag bara i kanten, den är lite so-so för en orutinerad turist, det är rätt mycket hemlösa med lite tvivelaktig karaktär som hänger där och det har hänt incidenter, den rekommenderas framförallt inte på kvällstid. Det här var på morgonen och säkert ingen fara men min runda höll ändå på att räcka i distans och tid så jag sprang längs kanten och sen ner genom haight ashbury. Ett område jag varit sugen på efter att både Jennifer och Annika bloggat om det. Hippiekvarter det är min grej. Jag cruisade mig ner mot market street och svängde av mot hotellet igen. Genom Tenderloin som är ett annat kvarter där det blir påtagligt att San Francisco är en storstad och alla är inte stöpta i samma form och framförallt har inte alla samma förutsättningar här i livet. Varken fysiskt, psykiskt eller ekonomiskt. Det blev ganska precis en mil och jag var ute i en och en halv timma så det var en alldeles toppen rundtur i lugn fart med många fotostopp och totalt ostressad vid rödljus eller andra hinder. Det är något jag verkligen rekommenderar att göra som upptäcktsfärd i ny stad, snöra på löpskorna och ta en runda, du kan stanna massor och det kan vara både kort och långt och förvirrat bortom kartan eller längs ett stort huvudstråk, men du kan avverka lite längre sträckor som skulle bli tråkiga till fots och får uppleva mer av ”den riktiga” staden, en liten inblick i hur den är att bo i.

En dusch och sen lunch uppe på en publik takterass alldeles intill hotellet innan jag begav mig ut mot flygplatsen i Oakland bara för att mötas av att flyget är fem timmar försenat och jag är dessutom ute i sjukt god tid. Suck. Varför hade jag på flightmode så jag inte ens fick sms? Tröstar mig med att jag kände mig ju helt färdig med San Francisco (för denna gång) när jag åkte ut, nu är det bara att gilla läget. Tiden går ju och jag landade till slut i Stockholm och fick sushimiddag, hotellnatt och hotellfrukost bekostat av Norwegian. Sweet. img_3961-1img_3967img_3971Mysigt att träffa Charlie igen som bott hos mina grannar i 3,5 veckor. Hur bra grannar får man ha?? Han har varit i paradiset, fått vara ute massor på innergården och lekt och jagat småkryp. Bra uppladdning för att komma till stugan där han får vara ute, åtminstone när det inte är massa hundar ute på gården vilket det dock ganska ofta är.  img_4003Den här donnan hade jag också längtat efter!img_4029

Vi hade fint väder och jag tror det var redan min första kväll som det blev en flottetur. Det är så mysigt! Åka ut på sjön och fika lite och titta på solnedgången på väg tillbaka. Inte för att solen går ner riktigt ordentligt ännu men det skymmer vackert. Samma kväll faktiskt så var det så vacker skymning, i kombination med lite dåliga väderleksprognoser dagarna framöver, att jag tänkte att det var bäst att passa på så jag tog tältet upp på Biergenas och sov en natt. img_4040

Vaknade och sprang en sväng bort mot Dauta och tillbaka innan jag åkte ner till stugan igen. Att ha fjällen så nära, det är så lyxigt så det är inte sant.

Sen drog arbetsveckan igång och vi hjälptes som vanligt åt med att röja gräs, räta upp hagar, måla, renovera och göra sånt som hör till hemmanet. Gemensam lunch och middag är det bästa av allt, det är så gott allt som mamma och mina mostrar lagar! Utsikt från mormors hus med en sommarbukett jag plockade in till matbordet. 

På kvällarna byggde jag och pappa klart altanen med en sjukt snitsig trapp om ni frågar oss. Det tog en himla tid eftersom marken inte är direkt slät och varenda vinkel var tvungen mätas men det är kul att göra saker som blir något, speciellt när det blir så fint.

Mer fjäll blev det sen när arbetsveckan var över och Cissi med hund ville ut och röra på sig. Upp på Gaisats och titta på utsikten och det är inte alltid det går göra i bara t-shirt! Dan därpå sprang jag med Layla till Örnbo och det blev avslutningen på den här gången, på lördagen packade jag ihop och åkte hem till Umeå för att börja jobba på måndagen. Jag fick en solig söndag och Charlie var snäll och följde med i koppel till broparken och charmade ca alla barn och höll sig sen i buskarna så jag fick en lat stund på en filt. Gjorde exakt ingenting förutom att hälsa på farmor, så att semesterkänslan skulle hålla i sig maximalt.

Jag såg:

Painted ladies, Haight ashbury, fjälltoppar och så såg jag en film från Hawaii också – the descendants med George Clooney som Maria och Elisabeth pratade om när vi var i Hanalei. Så om ni ser den: jag har sett huset i filmen i verkligheten. (tyvärr ingen Clooney)

Jag läste:

Jag läste ut Keplers Stalker och började på en bok som handlar om att Sverige blir invaderat av Ryssland under en militärövning. Huga, så fort det skulle kunna gå.

Jag tänkte:

Jag hann tänka en hel väldig massa men framförallt hann jag tänka att oj vad skönt det är att inte ha datorn på, att inte ha att göra listor, att inte ens ha tid att sätta sig ner och fundera på hösten och till exempel träningsmål för jag har varit så upptagen med att ha semester!

Jag tränade:

Surf, Waikiki och Alcatraz – v.28 2017

Sista hela veckan på resan gick från Maui tillbaka till Oahu och slutligen tillbaka till San Francisco. Vi tar det i snapshots, såhär några veckor efter hemkomst lagom till att vykorten jag skickat börjar anlända….

Dags för surf! Vi åkte till den fina lilla staden Lahaina igen och testade surf hos en surfskola som startades av en kvinna för många år sedan. Kul att höra om kvinnliga surfare och entreprenörer, det är mest bara Duke och ”the waikiki beachboys” det står om överallt annars. Det var hur kul som helst! Trodde aldrig det skulle gå att ens komma upp på brädan på första försöken men det gick. Vi tog en lektion tillsammans och var efter några uppvärmningsövningar och instruktioner på land ute i nästan två timmar.

Efter surfningen satt vi kvar på stranden och bara njöt av känslan. Vi surfade! Maria hade testat förut massor med gånger men jag och Elisabeth var höga och nyförälskade i sporten. Vi satt kvar och läste ända tills solen gick ner, den går ner så fint på västkusten, sen åt vi supergod fisk på Pa’ia Fishmarket (den i Lahaina) innan vi åkte hem. 

Tisdagen blev den första riktigt lugna dagen då vi bara stannade på hotellet. Tanken var att åka upp på berget Haleakala och se soluppgången och sen cykla ner men allt var fullbokat och hos den turoperatör vi till slut hittat plats blev det inte tillräckligt många så den turen blev inställd. Lite surt men det blev bra till slut ändå, väldigt skönt att slippa gå upp mitt i natten.

Vi bodde på ett så mysigt litet hotell mitt i den annars inte så inspirerande hamnbyn. Det hade riktiga mad men-vibbar och jag väntade mig få se Don Draper vilken sekund som helst. Vi hängde vid poolen och badade, läste och solade. Köpte mat på wholefoods på andra sidan gatan, med bilen så amerikanska vi blivit… På eftermiddagen körde vi upp mot Haleakala med bilen istället, ringlande väg med utsikt över hela halva ön och det gick köra ända upp på över 3000 meters höjd! Helt galet! Väl uppe i god tid för att se kratern och utsikten och sedan solnedgången. Det är så högt att det ofta är ovanför molnen och en klar dag kan man se ända till Hawaii the big island. På onsdag har vi resdag igen så vi äter den goda hotellfrukosten och packar ihop, läser en stund vid poolen och åker till flygplatsen. Det tar 10 minuter. Flyget är lika kort som anligt och här flyger vi över Molikai på väg mot Oahu. Kul att se öarna från ovan.Vårt sista hotell för resan slog vi till med lite lyxigare, som vi hittade till billigare pris än det vi först bokat, och bodde i princip på waikiki beach. Otroligt mycket folk så det är som att ligga som packade sillar, speciellt jämfört med andra stränder på öarna. Ändå har det sin charm, det mesta händer där, det är lätt att gå en sväng i butiker eller gå och köpa något att äta eller dricka och gå tillbaka ner. Brevid mig när jag låg och läste medan de andra gick och rekade för hyrbil såg jag plötsligt den starkaste person jag nånsin sett i verkligheten. På två träklossar hävde han sig upp och stod på händer, inte bara sådär lite fladdrigt utan stabilt som en OS-gymnast. Inte nog med att han stod länge, efter en stund började han göra övningar också, föra ner benen mot 90 grader och sen upp igen. Rätt många gånger, innan han sänkte sig långsamt ner igen. Oklart om han var en uttråkad yogi, en surfare so väntade på vågor (surfare sägs vara sjukt vältränade) eller en OS-gymnast.

Vi kunde inte få nog av surfing och eftersom vi fick tag på en hyrbil (läs: rent a wreck framstår som rolls royce hämtade direkt från fabrik i jämförelse) så körde vi upp till north shore igen. Till mysiga Haleiwa där vi tog en till lektion, den här gången av en aktiv proffssurfare (skyallen på instagram). Inte illa. Lite andra tekniktips, alltid bra höra flera olika instruktörer, och det gick lika bra den här gången, men mer folk i vattnet så vi fick uppleva hur det känns att vänta på sin tur bland vågorna. En fotograf satt strategiskt och spanade ut vilka som såg ut att ha provat surf nästan aldrig och som kom från ett rikt land. Mig och Elisabeth med andra ord. Vi kunde såklart inte låta bli, det är kul att ha bilder på det. Jag surfar på north shore på Oahu, Hawaii. Kan ni begripa? Det kan inte jag. 

Sista heldagen åkte vi upp en bit på östkusten till Kailua beach. Strax norr om Lanikai som vi var på vår första heldag. Kailua är mest känt för att det utgår massor med aktiviteter därifrån, paddling till två öar, kitesurfing och SUP. Det visade sig vara lite för krångligt och dyrt att hyra för vår smak och vi njöt istället av den fantastiskt fina stranden och ett väldigt varmt Stilla hav. Perfekt avslutning!

Vi körde tillbaka mot Waikiki för att lämna tillbaka hyrbilen men när vi närmade oss såg vi ett svart rökmoln och trafikkaos, när vi kom närmre såg vi att det brann i ett stort höghuskomplex. Fy fasen. Det hus vår taxichaufför från flygplatsen två dagar innan pekat ut som sitt bostadshus, han som älskade Obama och pekade ut var hans farmor bodde. Vi hann med nöd och näppe, samt en slutspurt av mig och Maria till fots före bilen sista hundra metrarna att få lämna tillbaka (parkering är inget lajbans projekt) och sen satt vi på balkongen och följde branden därifrån och via först Honolulus lokaltidning och sen var det även på aftonbladet. Tack och lov kom branden relativt snabbt under någorlunda kontroll så det kändes bättre. Vi svidade om och gick ut på baren top of waikiki för att se fyrverkerierna som är varje fredag kring solnedgångstid ungefär 19:45. Utsikten över Waikiki var minst sagt perfekt, så takbar är även på Hawaii ett bra tips för att få en överblick över stan. Sushi på Doraku efteråt.img_3849

På lördagen var det långfrukost på cheeseburger in paradise och sen checka ut och hänga på stranden. Det var kanottävlingar á la fotbollscup för massvis med lag i olika åldrar, med ivrigt hejande familjer och tränare. Kul att se! Vi fick en heldag innan det var dags, mot flygplatsen och tillbaka mot verkligheten. Vi skiljdes åt på Honolulu airport och jag åkte samma väg tillbaka medan de andra hade en annan rutt. Efter en kort natt där jag lyckades sova några timmar trots lite turbulens (stolt!) var jag framme i San Francisco igen. Fick lämna väskan och hänga en stund på hotellet jag skulle bo på och sen bar det av ut på utflykt.

Det blev en låååång dag, men det var jag inställd på så jag drack massor med kaffe och knatade ner mot Fishermans wharf och pirerna igen. Så himla härlig känsla att kunna vägarna lite nu, jag bodde på nästan samma ställe som på ditresan så jag hittade. Älskar också att se städer vakna, det är något speciellt med det!

Vid niotiden tog jag färjan ut till Alcatraz, äntligen fick jag komma mig dit ut och som jag oroat mig för att jag inte skulle komma iväg alls. Det var inte lätt att få turbiljett så jag bokade via usa.se en kombobiljett med Alcatraz och ”en cykeltur med hantverksöl i liten grupp”. Så först njöt jag av the rock och gick runt med deras audiotour i öronen, tog en stunds vila i solen på en bänk och bara njöt av var jag befann mig och att det fina vädret höll i sig (och själva vilan då, den var välbehövlig efter den natten med bara flyg och -3 timmar). Mer om Alcatraz i ett senare inlägg!

Biketuren hade jag fått för mig skulle gå till olika lokala bryggerier men det var det inte alls, det var mer en rundtur på cykel utifrån vad som passade gruppen och vilken guide det var. Det var jag och två amerikanska par, alla från Kalifornien, och så guiden, en kille från San Francisco. Han tog oss med i framförallt SoMa (passar ju mig!) som står för South of Market street. Market Street är en stor gata som går genom en stor del av San Francisco. Det är ett hippt område, det går nog att likna vid söder till exempel, och jag önskar jag hade haft pulsklockan för att se var vi cyklade i efterhand men å andra sidan passade det verkligen inte in med en garmin i det sällskapet. Det var en hipster-cykeltur och vi drack öl på de tre olika barerna vi stannade på. Så nja, ingen garmin och inte gick det att fota från cykeln heller men en kul och minnesvärd eftermiddag var det iallafall, jag får spara den i minnet helt enkelt. Guiden berättade om San Francisco och områdena vi cyklade igenom, bland annat en gata som var avstängd för biltrafik eftersom det var söndag och användes som marknad istället. Vi såg street art och sevärdheter och pubarna var sånna jag aldrig nånsin skulle ha hittat till själv.

Efter dagen var jag helt slut, faktiskt var jag ju det redan på morgonen men en så himla bra dag! Jag satte mig ner på en uteservering jag spanat in på väg till och från hamnen, i det italienska området mellan china town och north beach (typ) och åt en enkel pasta och sen stupade jag i säng och sov från 20.00 till 07.00 dagen därpå. Summa sumarum, återigen en sjukt bra vecka.

Jag såg:

Alcatraz toppade nog faktiskt den här veckans sevärdheter! Men jag såg ju också mig själv och mina kompisar surfa på Hawaii, jag såg ut över hela waikiki och jag såg solen gå ner från Haleakala.

Jag läste:

Jag drog ut på min Kepler-bok för att ha kvar den till planet så jag läste nästan ingenting, lite Runners world jag inte tänkt släpa hem bara.

Jag tänkte:

Jag drömmer nog, den här resan händer inte. Kan jag surfa?? Är jag på andra sidan jorden fortfarande? Känner jag mig hemtam i San Francisco?? Har folk verkligen bott på Alcatraz?!

Jag tränade:

Vi sprang en del också, några korta intervaller på stranden på Maui, superhärligt! Not so härlig träningsvärk i vaderna efteråt dock. En sista tur runt Diamond head på Oahu också, skönt att ha hållit igång även om min fot krånglat en del så jag hoppat över några löppass som de andra kört.