Om fredagspump

IMG_0975.JPGIdag har solen lyst över Umeå och jag åt grillbuffé till lunch, länge leve sommaren! (Lätt ironiskt ändå för cykelföret är om möjligt ännu isknöligare)
Jag vickade ett pass BodyPump, fullsatt sal och en ringrostig men peppad instruktör som tog i som vanligt alldeles för mycket. Rätt in i blodsocker- och mjölksyraväggen (tack jullovet). Men det häftiga är ju att det går fortsätta rätt länge efter det när man lastar av lite vikt.
Stretchade lite efteråt och gjorde några yogaövningar, var hos naprapat igår och endast bröstryggen hade stort knakelibrak och nu är rådet att träna mer yoga, det verkar vara väldigt bra för mig.

Om tusenmilaservice

handstand

Jag har kört en helrenovering. Förra helgen klippte jag mig, i torsdags var jag hos naprapat och igår på ansiktsbehandling. Det var ett presentkort från förra julen som jag önskar mig varje år. Investerade i en ny serie hudvård också som jag gått och längtat efter, god jul, precis vad jag önskade mig!

Roligast var nog ändå hos naprapaten, som känner mig sen länge men det var visst ett år sen sist jag var där. Utbrast: ”Men wow, vad mycket muskler du lagt på dig! Och det syns på hållningen att du tränat rörlighet.” Sen fanns det lite låsningar som vanligt men det hör ju till.

Min filosofi är att försöka gå dit lite oftare än bara när jag verkligen behöver och jag vill lära mig mer om hur allt funkar. Samma sak med hudvård, jag kan massor och jag har bra grejer, men ibland behöver man lite hjälp på traven och bara få bli ompysslad. Jag tvättar och kammar ju håret men går ändå till frisör då och då. Jag resonerar likadant med massage, ansiktsbehandling, sjukgymnast etc. Det är en lyx såklart, men jag prioriterar till exempel bort märkesjeans eller att gå till frisören jätteofta (läs: en gång i halvåret max och jag gör alltid färger och slingor själv). Nu känner jag mig servad och redo för jullov!

På önskelistan och något som jag tror ska få bli min nyårspresent till mig själv, istället för nåt löfte som bara känns jobbigt, PT-timmar. Jag tror det är nästa steg i den här filosofin.

Jag får ofta frågan om vad jag har för nya mål med träningen efter klassikern och förutom att hitta mig själv som glad motionär vilket jag nu tror att jag gjort så vill jag lära mig stå på händer. Sådär långsamt och tjusigt som gymnaster och yogis kan.

Trötta fötter

Jag som hade kommit igång så bra inför säsongen med löpning igen. Sprang vårruset och blodomloppet och visst, lite ont här och där men det hade jag förra omrången jag sprang mycket också. Lite trötta fötter bara. Men problemet är att det aldrig går över. Ibland höger, ibland vänster, ibland utsida, ibland insida. Benhinnorna har klarat sig (haft problem då jag var yngre) men ibland ont i höfter och knän också. Jag måste helt enkelt ha tagit i för hårt, hur osannolikt det än känns.

Punka på cykeln också, gör att jag knappt kan gå nånstans. Låter helt sjukt, jag vet. Men det gör så ont, så ont, som om jag vägde 150 kg och var 150 år gammal. Ibland molande, ibland smärta, ibland på morgonen, ibland när jag sitter stilla. Helt omöjligt beskriva.
Hade börjat ringa in sig på det ställe på hälen där man kan misstänka hälsporre, bara för att när jag väl varit på gå- och löpkliniken och fått hjälp med tejpning mot det så flyttades det till knivssmärta på utsidan hälen istället.

Imorse var jag hos en naprapat, min favorit som är så duktig. Och hon bara tog tag i fötterna och ryckte lite lätt och frågade ”hur känns det här i vristen?”

– ”Jo, det känns väl okej”

Och så slet hon. Och det var det läskigaste jag varit med om, liknande kategorier. Jag gillar inte att man tar i mina fötter, jag gillar inte att ta på andras, jag får rysningar bara jag tänker på hälar, och jag får hurven när det knakar.

Tydligen satt allting ihop, och jag hade sprungit bara på häl och fotvalv, som sedan tidigare är helt nersjunket. Hade till och med stora blåsor under trampdynorna som jag inte ens tänkt på vore något konstigt.

Jag har verkligen provat allt känns det som. Jag har vilat, tejpat, masserat med olika sorters bollar under, stretchat, joggat lugnt, köpt nya skor, bytt ut mina gamla hårda korkinlägg mot mjuka. Jag har varit på gå- och löpkliniken, hos en naprapat, pratat med erfarna löpare på twitter och jag har googlat (så mycket som mitt sinne för skador tillåter).

Blir det inte bättre efter idag och de ytterligare nya övningarna så tror jag att jag går på skidsäsongen direkt.