Om att jag åker iallafall snabbare än nån!

  
Igår när jag åkte skidor hörde jag sån underbar kommentar av en liten kid. De har mycket att lära oss vuxna, det är ett som är säkert.

Jag hade vallat fel som vanligt och övade lite teknik och hade det allmänt tungt och när jag åkt nästan färdigt kom jag ikapp en pappa och två små kids, kanske 3-5 år gamla. De åkte i varsitt spår och som de flesta barn (och många vuxna) hade de stavarna som ett tält, så det gick därför inte så jättelätt att åka förbi. Jag hade inte bråttom utan bromsade så gärna men pappan blev lite stressad och sa åt den ena:

– Kliv åt sidan så det går åka förbi, du åker inte riktigt snabbast i världen. 

Jag är inget jättestort fan av att använda ironi till barn eftersom det är svårt för dem förstå, de tar det mer ordagrant. Varpå lillkillen irriterat vänder sig om och gastar:

– Men jag åker iallafall snabbare än nån!

Klockrent! Svar på tal minsann. Älskar den inställningen. Ska fräsa det nästa gång nån surgubbe som haft tur med vallan ropar ur spår fast det inte ens är trångt. 

Om träning och rehab

  
I veckan är det lite omkastade träningstider på grund av inspirationsdagen på lördag (och repetition inför det) så ikväll har jag kört bodypump. Äntligen har rehaben och naprapaten gett resultat! Jag kunde för första gången köra hela passet och känna noll problem med teknik eller gränsfall smärta. Tjohoo!! Jag tänker ropa hej för innan jag vet ordet av är väl eländet tillbaka så det är lika bra vara glad i förskott. För det ska gudarna veta att jag gjort mina höftlyft. 3×15 varje dag, sen i slutet på augusti.

All träning är ju kul när det ger resultat, oavsett om det är att bli kvitt någon skada eller förbättra någon styrka eller rörlighet. Önskar alla att få känna den känslan!

Och som min kollega och yogalärare Moa läste upp på en yinyogaklass, ett klokt citat av självaste Buddha som sägs ha sagt ”smärta är oundvikligt, men lidande är valfritt”

Ju mer jag tänker på det desto sannare blir det. Och jag har verkligen funderat sen jag hörde det. På krig, vårdköer, obotliga sjukdomar och olyckor. Men jag tycker faktiskt det stämmer ändå. Ju mer jag tänker på det desto mer jag förstår jag det, och det ger en lugnande och också väldigt tacksam känsla. 

Om favoritcitat för träning

Det här är en favorit, it doesn’t get easier, you just get better.

Den har jag hittat ganska nyss, och den passar på mycket. Jag gillar citat och även när det gäller träning, men det kan vara lite svårt med just träningscitaten för det finns så mycket idiotiska också. Och klyschiga.

Jag har några all time high jag brukar tänka som mantran, några är inte ens ”riktiga” citat. Jag behöver dem på riktiga utmaningar som långlopp och på dagar som idag då det regnar men jag skulle ut och springa med hunden. De gäller naturligtvis inte när kroppen sätter stopp, de är till för när pannbenet protesterar.

Winners never quit. Quitters never win. 

Så är det faktiskt. Framförallt den senare halvan. Även om man kanske inte ska vinna Vasaloppet eller bli bäst i världen så oavsett vilket mål man har så kommer man ALDRIG nå dit om man lägger av. Det kan man tänka på när det känns motigt.

I don’t stop when I’m tired, I stop when I’m done.

Jag tränar bättre när jag bestämt mig.

Det är det här (mjölksyra) som jag blir bättre av, nu ska jag pressa på.

Therese Johaug. Ju jobbigare desto mer älskar hon träningen. Det behöver jag tänka på när jag åker skidor eller springer. När hela kroppen skriker stanna, då är varenda meter till är en omöjlighet, då kan man koppla på den här så orkar man uppför backen, kanske till och med ta i lite mer för det är så jäkla gött att veta att nu jädrar tar det.

Pain is temporary. Glory lasts forever. 

Alla som uppnåt ett mål vet vad jag menar. Det är ALLTID värt det på andra sidan mållinjen.

No pain, no gain.

Smakar det så kostar det.

Passerat

Sverige är ett bra land, med sina förbättringsområden. Säga vad man vill om sociala media, jäklar vad fort saker kan spridas och sedan även gå över.

Stormen över pepparkaksgubbarna… jag hann inte ens förstå om de ville ta bort dem p.g.a. stötande/rasistiskt eftersom de är bruna eller om det var handlingen att inte låta dem vara med som var rasistisk innan det var över.

Mitt lilla liv har rullat på som vanligt och i onsdags slog jag till och bytte gym. Ett litet steg för mänskligheten, ett stort steg för en människa (jag). Saknar bassänger och de är så gulliga på simhallen när jag är där och jobbar så jag köpte kort där istället. Har cyklat den där vägen miljontals gånger till sporthallen för att spela basket så även om det är lite längre än bara över älven så känns det lugnt. (till skillnad från iksu vilket aldrig eller väldigt sällan skulle bli av).

Därför har jag nu själv äntligen passerat det som var en snackis för några veckor sedan – Umeås nya cykeltunnel under järnvägen, med det berömda citatet. Och så fin tunnel sen! Proffsigt med tavla som visar tågen, ordentliga perronger (nej, vi har inte haft nån modern tågstation precis. Faktiskt inte uppdaterad sen en viss kung var här för drygt hundra år sedan). Fågelkvitter har den också, det kan verkligen göra min dag. Därnere är björkarna alltid gröna och citaten är bra och förutom att hela stormen fick upp viktiga åsikter/beteenden i ljuset som på köpet gav Umeå lite publicitet så är det försök-till-cencurerade-omtalade-citatet så genialiskt bra. I sin helhet kommer det från ”Om jag finge förändra Sverige” (ursprungligen publicerat i Expressen 22/2 1977)

”Med tre fyra timmars arbetsdag skulle ingen ha råd med privatbil. Men alla skulle ha tid att cykla. Och naturligtvis, skulle tåg, bussar och tunnelbana ha nolltaxa och gå ofta. SJ skulle bli folkets järnväg. Alla stängda stationshus skulle öppnas. Och under en övergångstid – innan det blivit en självklarhet – skulle det sättas upp anslag i den här stilen: ‘Du som går här förbi är behörig att stiga in och värma dej – oavsett om du ämnar åka med nästa tåg eller ej. Också denna lilla kur är en vrå i folkets hem, som behöver din närvaro. Skriv något på väggen så att andra får veta hur du har det'”.

Jag har idag gått och tänkt på hur jag ska känna mig piggare på mornarna och även där har jag tagit till fågelkvitter och startar dagen med min wake up-light. Tänkte mig även ett mantra med CARPE DIEM, men varför krångla till det. Sara Lidmans motto: Lev! Det räcker gott. Eller som en arbetskollega uttryckt det: Det är en ynnest att få stiga opp.

Det är bögarnas fel

Ingen har väl undgått uppståndelsen kring Grotescos uppträdande på allsång på skansen under pride-veckan och att någon anmält dem.
Jag som trodde jag hade lite svårt med ironi ibland. Finns tydligen de som har det värre.

Hittade en jätterolig sida via en vän på facebook, sånt HÄR gillar jag.

Var som väntat ”kul träffa kompisarna” på jobbet idag men kring eftermiddagsfikat var jag redo att ta semester igen. Mest för att vår ventilation inte fungerar. Tydligen inte gjort mitt på värme- eller trasig-AC-fronten. Blir annorlunda kläder imorrn. Jag som tänkt köra mer propert i höst, lägga den slitna delen av bohemstilen åt sidan ett tag.

Många som kommer igång, finns många roliga bloggar att läsa men först ska jag ta hand om mina kunder, har ju ett annat jobb att komma igång med också!

Sen har det börjat regna igen så min efterlängtade promenad får bli hopp-studs-dans-städning istället, kanske kan ställa upp fönstren så jag får lite frisk luft…

Ett annat roligt citat via facebook:

”Årets nobelpris i fysiologi eller medicin borde naturligtvis ha gått till Fredrik Reinfeldt för hans upptäckt att inga sjukdomar behöver vara längre än ett år – en upptäckt som saknar motstycke i medicinens historia.”

-Gunnar Nordenstam – Läkare.