Jag kände mig hemma så fort jag klev av flygbussen vid plaza espanya. Värmen var helt ofattbar, över 20 grader klockan fem på eftermiddagen och framförallt doften som slog emot mig, doften av själva staden, fick mig att dra ett djupt andetag och andas ut alla gamla bekymmer och känna mig som ny. Ni vet som att det kan lukta speciellt i någons hus, du skulle känna igen t.ex. mormors hus med förbundna ögon i hundra år framöver, så känns det för mig här.
Vi gick ut nästan på en gång och såg fotbollen, el clasico, och åt lite tapas till. Strosade vidare längs gatorna runt poble sec och san antoni där Adriana bor nu, fortfarande håller vi oss längs med Av. Parallell men på andra sidan och lite längre upp än var vi bodde tillsammans 2008. 
Jag och Adriana
Jag har just sovit en sömn utan dess like och med tidsomställning blev det ju inte sämre och idag blir det bara strosande och carpe diem. Väldigt skönt att inte ha några särskilda planer.
Segovia 2011, en dagsutflykt från Madrid. Ganska nöjd med att ha gått upp till sagoslottet på höjden.
Men att bo hos spansktalande familjer i Madrid, Quito och Esmeraldas (Ecuador), och få möta deras vardag och följa med på utflykter, det hade inte varit lätt. Och jag hade aldrig kunnat lära mig barnen i Esmeraldas lekar eller trösta dem när de var oroliga.
Johanna Westberg 
