Etikett: Skidor

Om OS-guld från soffan

Johanna W

frukost framför OSVilken start på dagen. Vilket OS. Igår satt vi i lunchrummet och skrek när Johan Olsson och Daniel Rickardsson tog medaljer. Efter en enormt intensiv vecka har jag landat i soffan, bokstavligt talat totalparkerat, och finns det nån bättre morgon än att inte ha något planerat på hela dagen, göra iordning frukost och se på skidor på TV. Och så är Charlotte Kalla… i någon slags utomjordisk form.

Suget efter skidåkningen börjar återkomma, har lärt mig lägga klister och vet nu att mina nya skidor är grymma, men det är roligt att media lyfter fram vallarna så otroligt mycket också. Det är viktigt.

Efter förra helgens mängdträning på skidor har veckan innehållit premiär på två nya pass, mitt vanliga bodypump, skidskola, vallakväll, vi har gått ut med informationen om att vi letar nya ägare till SelectedSeven och har fått enorm respons både vad gäller intressenter men även för företaget i form av samarbeten, nya ordrar, omnämnanden i tidningar och receptböcker, fler prenumeranter på nyhetsbrevet och annat. Jag har förstås jobbat som vanligt, har tagit tag i en gammal spanskauppgift som ligger och släpar och varit på lektion för första gången på flera år! Dessutom har jag även hunnit med att bli intervjuad för en tidning, ett reportage om träning som kommer i vår. Spännande!

Så nu, tänker jag stanna i soffan ett tag. Min lägenhet ser ut som ett omklädningsrum, vilket det i stort sett är, så kanske jag röjer lite. Brygger lite mer kaffe. Inte mer än så.

Om att inte kunna åka skidor

Johanna W

skidhelgMan gör bara så gott man kan…

Sliten i en muskel sedan igår, pigg men förmodligen slutkörd på energi och med nya tag på vallafronten så kände jag mig någorlunda förhoppningsfull. Skulle så gärna vilja seeda upp mig något startled till vasan, men det är inte ”bara att vara med så har man seedat sig”. Det kommer vara flera tusen där som aldrig åkt mer än någon mil, kanske inte ens åkt 4 mil totalt. Seedningstiderna styrs av segraren, banan och en massa andra konstiga räknesätt och eftersom vasan är masstart är det lika för alla. Jämställdhet i all ära, men det är alltid manliga segrare och de är ofta ganska långt före bästa dam också, på samma bana.

Man ska inte jämföra sig med eliten, men i min nu precis ett år långa skidkarriär har jag åkt fyra lopp, varav Björn Rydvall vunnit tre av dem. Och jag vet att han är dubbelt så bra som mig, senast igår gick han i mål precis när jag varvade. Det som hände sen, och det som inte funkade idag beror på utrustning. Han hade inte heller någon bra dag, vinnartiden var 2:02 idag och förra söndagen vann Markus Ottosson på 1:49 på exakt samma bana.

När Björn gick i mål när jag varvade fjärde gången gav jag upp. Ont i muskeln, hade bara stakat, tårarna brände bakom ögonlocken för jag har aldrig känt mig så dålig. När så en tjej prejade ur mig ur spåret i nedförsbacke brast det totalt. Jag bröt efter halva loppet, fem varv, visste att jag inte skulle få någon seedningstid ändå. Hade bättre tid i söndags så räcker inte den skulle inte denna räcka, även om det var sämre före. Så dåligt gick det. Och bedrövlig känsla, även om jag förstår det tar ett tag vänja sig vid nya skidor och det säkert gör sitt till att jag har svårare trycka ner ordentligt men
 regnade idag, det är inte lätt. Började tänka på vad mycket annat jag skulle kunna få ut av dagen, till exempel hinna till intersport innan de stänger. Äta en extra gång. Försöka att inte tänka på att det är sju mil sedan jag gjorde ett ordentligt frånskjut. Försöka tänka att jag är sju mil närmare att kunna åka bra.

Så jag hoppade av, vill inte skada mig eller gå in i väggen totalt mentalt, så dålig är jag faktiskt inte. Jag hann till intersport innan de stängde och köpte på mig massa valla, grundvax och klister som jag nu lärt mig att jag behöver. Kändes lite som en tröst när tjejen i kassan berättade att hennes man, tidigare elitskidåkare, hade blivit inkallad i panik imorse till loppet för någons valla funkade inte. Alls.

Ännu ett långt bittert inlägg om skidåkning. Knappast uppmuntrande för någon. Men man lär så länge man lever. Och så vidare. Känns inte så just idag bara.

 

Om att förbättra skidåkning

Johanna W

skidor påsk ammarnäsJag åker egentligen skidor med anledning av den här bilden. Påsk i Ammarnäs är bland det bästa jag vet, alla kategorier. Men på senare år har jag precis som med löpning börjat att även träna på det, följt av att ganska omedelbart börja vilja bli bättre. Inte helt lätt, men med lite vilja och väldigt mycket tid och träning går det ganska bra. Skidåkning är tekniskt och det är en hel vetenskap bakom valla (finns det någon som är professor i valla?) och oftast beror det förstås på åkaren (läs: mig) när det inte går så snabbt. Idag var jag in och skulle skaffa nya stavar och kolla så spannet på mina skidor var okej, var ganska många år sedan jag fick dem, och kanske stenslipa dem. Det visade sig att det knappt fanns något spann kvar. Om jag blivit för stark, tung, bra eller skidorna helt enkelt gamla och mjuka sparar jag till att fråga professorn om, för butikspersonalen kunde inte svara mer än att jag faktiskt borde unna mig ett par nya för åker man mycket vill man ha bra grejer. Åtminstone inte bli hindrad av utrustningen, vilket man blir om man glider på fästvallan (läs: inte glider).

Så det blev ett par nya skidor! Ett par tävlingsskidor, tänk att jag gått och blivit en sån som har flera par. Och när jag väl stod i kassan och skulle avverka den mindre roliga delen av det hela, så hittar jag ett visitkort på en iksu-kollega som visar sig även vara skidlärare, och gammal elitåkare, lpskidor.se ! Återstår att se till helgen vad dessa nya vrålåk kan göra för underverk.

Om stora vildmannaloppet

Johanna W

20140202-220247.jpg
Jag har åkt mitt första seedningslopp någonsin. Jag har åkt det längsta jag gjort någonsin och dessutom mitt snabbaste någonsin (på 2 mil eller mer i snittfart)
Ändå är det nog tveksamt om jag verkligen seedas av detta, det återstår att se. Men en skön kick för självförtroendet och några raska pinnhål uppåt i antal tränade mil (alldeles för få ännu). Lite bekymmer med bakhalt men det hade de flesta, konstigt väder precis vid nollan och snöblandat duggregn. Omåttligt populärt åka också på grund av den snöfattiga vintern och just därför blev det korta och många varv på Nydala så spåren var sådär för oss som höll på ett tag…. Även lite bekymrad över dåligt glid men misstänker det kan ha med teknik, valla eller skidorna att göra. Måste kolla upp spannet (det ska man tydligen göra varje år! Jag minns inte ens vilket år jag fick dem i julklapp, kanske 2005, har inte kollat spannet sen dess iallafall)
Höll hög fart första 1-2 milen så blev nästan orolig jag inte skulle orka och mycket riktigt orkade jag inte hålla det tempot utan saktade av lite men åkte ändå på med marginal under 4 timmar vilket var som en drömgräns.
Stakning lönade sig inte riktigt så diagonalade mycket så är trött i precis hela kroppen. Men nöjd. Hade krafter kvar att slutspurta faktiskt.
Och har ätit en gel också och det gick bra så nu kan jag det, det ska man tydligen också träna på.

Om att ta det lugnt och fokusera på nya utmaningar

Johanna W

20140127-221300.jpg
Jag skulle precis skriva att jag haft en så lugn och skön helg, men faktiskt åkte jag tre timmar skidor i söndags, det är nytt rekord för mig och hög tid dessutom med tanke på Vasaloppsutmaningen.
Jag hann träffa familjen både på fredagkväll och söndagkväll, tvätta allt inom lägenhetens väggar, gjorde iordning blogginlägg som inte kunde publiceras för den dator tappade kontakt med cybervärlden, åt långfrukostar och åkte en timme på lördagen också.

Precis sånt jag vill att en helg ska innehålla just nu. Jag har flera nya utmaningar inom träningen så jag fokuserar på det just nu. Mesta tiden spenderas i skidspåren eller på yogamattan. Vem hade trott det? Inte jag iallafall om du frågat för något år sedan. Men det vet man ju inte förrän man provat.