Minus en dag

Jag som hade en sån bra dag igår.

Gått och väntat på om det där jet lag skulle slå till, och samtidigt försökt häva en förkylning. Och imorse, eller ja i förmiddags, vaknade jag och insåg att jag inte vaknat imorse. Försökte ställa mig upp och skulle skynda mig till jobbet men det var ingen vits, fanns ingen ork. Stackars samvete. Men när jag vaknade nu klockan 18 igen kollade jag lite på omvärlden genom min smarta mobil och den verkar vara kvar. Precis som mina kollegor hälsade att kontoret och mitt skrivbord kommer att vara  på måndag.

En av få saker jag ätit idag, min favoritefterrätt/fika som jag åt för första gången i Barcelona. Rostat bröd, olivolja, mörk choklad och flingsalt.

Rostat bröd

Olivolja

Mörk choklad

Flingsalt

Varken ser eller låter mycket ut för världen, men det är fantastiskt gott. Och enkelt. Och typ lite nyttigt, för själen åtminstone.

Minns inte namnet heller, har för mig det började på X (alltså ”Tj” på katalanska) , men inte xurros, det är ju nåt annat..

Förde iallafall tankarna till den där gången då jag åt det första gången, precis i början av min bloggkarriär faktiskt (”karriär”?! men vad ska man skriva annars?). Det var min första helg i staden och min roomie Adriana tog med mig och ett par på hennes jobb på en katalansk grej, Calsotada. Grillade små lökar som man doppar i nån slags tomatsalsa. Hur mumsigt som helst.

 

Tjuv-stuvade makaroner (mjölkfritt)

Inte ska väl vi mjölkfria bli utan stuvade makaroner? Livets goda.

Eller vi som inte har tid att stå och röra och röra, och koka och koka så det blir sådär på riktigt.

Jag sticker inte under stol med att jag älskar pasta, enkla rätter, ”barnmat” och typ Martinas mat i morgonpasset i P3.

Fort ska det gå, gott ska det va. Men kraven är inte skyhöga och smaklökarna inte välutbildade.

För att uppnå mjölkfri ”stuvning”: koka pasta, helst vit (jo, spara in på nåt annat om du är fiberfantast) helst ”gammaldags”-varianten. Stek under tiden köttbullar eller varför inte korvpengar eller pepparkaksformade falukorvshjärtan?

Slå bort vattnet och rör i lagom mycket mjölkfri matlagningsgrädde. Voilá, alla kan äta! Inget blev bränt, ingen bröt ihop av svält, ingen fick ont i magen.

Och pricken över i:t, (ingen grädde på moset här) är muskotnöt! Ingen aning om vad den mer kan användas till, men det är som om den vore odlad enkom för stuvade makaroner och köttbullar.

Julgodis special

Nu i julgodis tider är det extra kul att inte tåla mjölk. (ironi)

Det positiva är dock att man slipper äta de man inte gillar bara för att vara artig.

Istället är det som med lussebullar, man får se till göra några godingar man tål själv. Och jag har en sort som är uppfunnen av någon lat person som inte är rädd för att få ont i magen. Smarrighet vs. krånglighet är ungefär som oddsen vore för Barcelona-Sandåkern, alltså det är en garanterad vinst.

Det här behövs:

Den rostfria smältmojängen är en fiffig grej som min mamma äger. Fungerade fantastiskt till att göra ljus också (lättdiskad) Nu är den tillbakalämnad och jag har köpt ett rostfritt litermått på Claes Ohlsson för en ganska ringa penning. (Dock mer svårdiskat p.g.a. måttsättning, så ett speciellt krävs för stearin. )

Så här gör man:

 smält choklad i vattenbad. Not. ej så jättehög värme. Obra om det kokar över eller kommer vatten i chokladen. 

Undertiden: ställ ut formar och rulla (ganska små) bollar av pepparkaksdegen. Tänk på att de blir lite lite större av chokladen sen och ska rymmas i formarna. (om man inte är mästare på detta, då går det göra utan formar) Ät inte för mycket deg redan nu. 

Rulla bollarna i chokladen. Liten liten risk bränna sig så var försiktig! (framförallt vattnet är hett, så stäng av plattan mellan varven)

ta upp bollarna med sked och lägg en i varje form

 skikta kakao över medan chokladen fortfarande är lite geggig

Kyl en stund i kylen, lägg i fin ask, på fin fat eller mumsa direkt! 

Årets lussebullar

Den som väntar på nåt gott får verkligen en ny innebörd när lussebullar ska jäsa i det här hushållet. 

Det är nåt visst med årets första. Jag är helt galen i lussebullar, men tål oftast inte de vanliga man köper, så det går inte att tjuvstarta. Så äntligen var det dags.

I år blev det, (och jag tror förra året också faktiskt) det här receptet från mjölkfri.com. Förra året var vi tre som bakade, förmodligen bakis. Nån fick en större degklump än den andra, nån retades och sa att den andra gjorde fula. Mjöl i hela köket. Det var tider. Minns dem som goda och i skrivande stund kan jag intyga det.

När jag var liten satt jag alltid framför ugnen och tittade på när de gräddades därinne…

 därför gjorde min morfar en pall åt mig

 och såvitt jag vet, så sitter jag där än idag

tills årets skörd är klar!