Etikett: kungsleden

Om att stötta kungsleden

Johanna W
I helgen åker jag upp till mina älskade fjäll igen. Det var längesen nu och jag har sett framför mig midnattssol och härliga löpturer, vädret ser dock ut att bli snöblandat regn och kanske minusgrader. Men det blir också något att minnas.
Det är en fantastisk vandringsled, det är inget snack om (kategori: partisk, men jag lovar)
Stugorna är helt fantastiska, det finns alltid plats för alla, matlagningsmöjligheter, försäljning av nödvändigheter, hundrum eller hundstugor, självförsörjning av ved och alltid trevliga stugvärdar. IMG_2938
Aigert öppnar på fredag så kanske blir det jag som hänger på låset i år. Om inte annat kommer jag gå dit senare i sommar.
Men det är inte gratis även om man lätt kan tro det. STF håller efter, reparerar, servar och har stugvärdar för att vi alla ska kunna vandra. Nu ber de om hjälp, och skaffar faddrar för varje meter från Abisko till Hemavan.
kungsleden Ammarnäs HemavanIMG_2777
I snart 100 år har människor vandrat Kungsleden. Från Abisko i norr till Hemavan i söder, 425 km genom storslagen fjällvärld. Men tiden har satt sina spår – STFs stugor behöver renoveras och utvecklas. De statliga pengarna för själva leden räcker inte till. Vi på STF vill att hela vår fantastiska fjällvärld ska vara tillgänglig – även i framtiden. Därför startar vi Stötta Kungsleden, en insamlingskampanj där du kan vara med och bidra. För 25 kronor kan du bli fadder till en bit av Kungsleden. Vare sig det är en meter eller hundra. För ditt bidrag kan vi sedan måla, laga och fixa. Allt från vindskydd, en ny bastu eller fjällets fräschaste utedass.
Dass kungsleden Ammarnäs
 

Om juli

Johanna W

Det var den skönaste semestern att gå på sedan jag började jobba. Och den första helt utan någon resa. Den resa jag gjorde var hemåt och trots en härlig månad finns det ingenting som kan jämföra sig med upplevelsen och minnena av när jag och Layla gick helt själva från Hemavan till Ammarnäs.

20131219-214732.jpg
Någon längre reseberättelse kom jag mig aldrig för men en sammanfattning och några fler bilder finns här

Om trötta fötter

Johanna W

Vi kom tillbaka igår, jag och min trogne följeslagare på fjällvandringen. 8 mil trötta fötter och tassar senare så känns det helt overkligt att vi har varit ute i sex dagar. Först kändes tiden oändlig, sedan kom lunken, sedan ville vi inte gå hem. Jag måste dock erkänna att det var skönt basta i lugn och ro (har bastat i två av fjällstugorna men på nålar för att någon fler hund skulle komma in i stugan till nån som var själv och skrämma en som inte tycker det är så kul att bli lämnad själv på okänd terräng), sova i sängkläder och vakna och höra regnet mot plåttaket och veta att vi inte behöver gå ut.

Jag hade funderat på att springa fjällmarschen idag, dålig tajming men har gått och fantiserat om hur härligt det vore att få springa av sig lite utan packning på ryggen och hund runt midjan. Satte upp två villkor: Jag springer om det är fint väder (vilket var prognosen) och jag är pigg i benen. Så är icket fallet. Varken eller.

Trötta fötter ska vilas och luftas

Bilder har jag tagit, många. En del kunde blivit bättre med en bättre kamera, andra utan någon som instiktivt vill skrämma fåglarna och vilken sekund som helst kan rycka undan hela fotografen med kopplet, men det får bli en annan gång. En reseskildring, modell berättelse, har börjat ta form i mitt huvud medan fötterna lunkat på så jag tänker se om den går att omsätta i skrift nu när jag äntligen vaknat tidigt (läs: fjällstugetid) och sitter med regnets smattrande och nybryggt kaffe, fylld av tankar men ett lugn i kroppen som jag längtat och sökt efter.

Strand Tärnasjön

Hitta hunden

Den mest magiska toppen i Ammarfjällen, Sulåive. Och idylliska renar.

Lite tips om packning och att gå med hund tänkte jag lägga upp så småningom, om inte annat för min egen skull för detta är inte sista gången. Vi fick mersmak. Och bästa kompisen Nova var ju inte med, vi måste visa henne alla bra bäckar att dricka i, bästa buskarna att nosa efter fåglar, hur man går över en hängbro när det blåser, hur man ligger fint på en hundfilt i stugorna och bjuda på köttbullar i gräddsås sista kvällen.

Portionsförpackningar är inte helt tokigt att släpa!

En av alla hängbroar över tärnasjöns delta

Kungsledenrännet 2012

Johanna W

Tillbaka (till internet!) från ännu ett Kungsledenränn. I år fick vi fantastiskt väder, som det faktiskt brukar förutom förra året.

Nya regler, till stor fördel för oss funktionärer, men framförallt för åkarnas säkerhet. Även våra ansvarsområden uppgraderade och jag var ”avprickningsansvarig”. Förra  året var det som ett straff, med andras liv som insats, men i år var det som en dröm! Och heja heja vad duktiga och GLADA alla är! Det smittar. En vacker dag… får syterkontrollen klara sig utan sin avprickningsansvarig…

Stod som vanligt vid syterstugan. Blivit tradition. Och tänk att mackjärnet som försvann i stormen förra loppet stod i vebon!

Nytt för i år också hos oss, en fålla för att fånga upp åkarna, hålla undan åskådare och skotrar och underlätta för åkarna pricka av sig.

Imponerad av kusinen som knappt åkt nåra skidor alls nere i Halmstad som tjurade sig i mål på en minut långsammare än förra året.

Alla resultaten HÄR