Om att bara göra träningen 

Träning är inte kul alla dagar. Det behöver inte vara nåt särskilt egentligen utan ibland känns det bara motigt. För en del oftare än för andra förstås, kanske framförallt om en hittat nåt som en tycker är roligt. Ett trick är också att ha ett mål, ett syfte som är äkta som kan motivera. Och att inse att INGEN tycker det är roligt varje gång. Ibland är det då helt okej att stanna hemma istället och göra något mer värdefullt av tiden, men ibland är det också likabra att bara gå och köra. Ha bestämt sig.
Jag går in på min tredje vecka med gymmande 2-3 ggr/veckan och idag var en sån dag jag skulle ha vikin mig för minsta lilla om jag inte redan hade bestämt mig. Jag ska stärka upp hela kroppen lite inför skidsäsongen så att inte ryggens trötthet och svagheter sätter stopp. Så är det med det. 

Så jag genomförde och det var varken bättre eller sämre än nåt annat men det blev gjort. Jag ser det långsiktigt och vissa dagar är det bästa med hela träningen leverpastejmackorna efteråt.

Om att känna sig nöjd och färdig med dagen 


Måndag igen, piggare än på länge och rivstartade veckan med att slänga massa gammalt skräp på återvinningen före jobbet. Rekommenderas! Lätt känsla av superman resten av dagen. 

Somamove på agendan och ikväll körde vi en pytteliten uppvärmningsworkshop, var kul att göra något lite annorlunda och sen flöt klassen på extra bra tyckte jag! Efter mojo flex gymmade jag och som jag märkt på måndagar är det tungt för bålen i knäböj, men OJ vad jag fick till marklyften bra istället. Riktigt bra skulderbladsaktivering och plötsligt blev jag dubbelt så stark. 

Nu är känslan ännu bättre så jag ska njuta av den, och kanske det allra bästa är kvar: ett avsnitt homeland säsong 5. Mot soffan och kvällsfikat! 

Om en dag i Örebro 

Vissa dagar är mer lika en såndär faktaruta vid en intervju än en normal vardag. Idag var en sån dag. 

06.00 uppstigning 

06.20 mot gymmet

06.25 gympass, chefen som PT och påheja av lika morgonpigg lokalplanerare från Linköping. Rodd, bänkpress, militärpress och superset med bicepscurl och rory rotations. Jag fick välja avslutande bålövning så jag tog mitt egna påhitt brutalboll.

07.30 hotellfrukost

08.00 några mejl

08.30 avgång till Örebro universitet.

9.00 kaffe och konferensen börjar. 

12.00 lunch och studiebesök i Aula Nova.

13.00 konferensen fortsätter. 

16.45 konferensen slutar, buss till hotellet.

17.30 fika med kusin Lisa på Kafé Kulör. Mys! Och gott! Mycket raw food, vegan och annat en mjölkallergiker kan äta. Kulört och retro inredning att vila ögat på. Sällskap sprudlande solstråle som vanligt.

19.00 middag på slottet

22.00 tillbaka till hotellet. Förkylningskli i halsen. Bjuden på bafucin och ingefära i baren.

22.30 morgondagens morgonjogg ställs in.

Intensivt, men Örebro bjuder på sitt vackraste solsken och sommartemperatur så det är bara att tacka och ta emot! 

Om att glädjas åt små framsteg 

Små framsteg, ack så viktiga. Idag var en sån dag att glädjas åt små sådana. Vi hade release för nya mojo flex 10 som börjar till veckan och det är ett riktigt skönt flow i klassen, ser fram emot att instruera den! Mysigt att hålla till på SPA och efter passet gick jag till gymmet och tänkte köra lite rehab och lite gym. Efter en stund insåg jag att jag stod och latade mig och inte kände för att bli svettig (what?) men att det var veckans enda chans till att gymma och en riktigt bra chans dessutom, jag var ju liksom redan där. Så jag valde ut några roliga övningar och så körde jag även ett löpstyrkeprogram jag försökt köra en gång i veckan sedan i somras. Första gången var efter jag och Maria varit ute och vandrat runt byn vid Gardasjön och det tog evigheter och var jättejobbigt och jag gav ärligt talat upp efter ett varv (av tre) för att inte få evighetsträningsvärk resten av semestern. Idag gick det bättre! En av anledningarna är att jag var hos en sjukgymnast förra veckan för tusenmilaservice och hon konstaterade att jag var usel på att göra tåhäv så det fick jag bakläxa och en rehabövning på. Pang, så var halva löpstyrkepasset avkortat och det värsta borttaget. Så idag gjorde jag tre varv och kände mig stark hela tiden. Skön känsla, framförallt peppas jag just nu av att ta små myrsteg och det faktum just att faktiskt ta dem. Inte fundera så jättemycket, bara göra. Hålla igång löpningen, göra de tråkiga rehabövningarna och tjohej, plötsligt känns faktiskt allt lättare. Och om tjohejet uteblir så känns det i alla fall lite bättre för varje gång. Det är värt att inte glömma det.

Fler små framsteg här i hushållet är också att jag var ute och rastade Charlie i koppel (nej han har inget val) som jag gör alldeles för sällan och då pinkade han utomhus för första gången. Det är ju förstås en katt vi pratar om och inte en robot jag programmerat själv, men ändå! Känner mig stolt och nöjd att han kommer klara sig på egen hand ute en vacker dag. Att glädjas åt småsaker är inte dumt alltså!

Om mer kallföre

  Igår blev det ännu kallare igen, det har varit upp kring nollan och vänt. Mycket snö men det märks redan tycker jag att ljuset är på väg att återkomma. Men för det mesta är det svartvitt. 

Fick hjälp valla skidorna igår så trotsade kylan och tog en sväng med dem ändå. När jag kom hem var de andra på väg till gymmet och då kunde jag inte låta bli att följa med, fast jag tänkt försöka undvika dubbelpass med gym och skidåkning för att minimera risken att överanstränga ryggen. Men den känns så bra nu! 

Spelade spel på kvällen och än är det jullov. Börjar gruva mig så smått för att vända tillbaka dygnet. Men än är det inte dags! Idag blir det eventuellt mer skidåkning (för det ska bli ännu kallare och under -20 då är det nästan galet) och kaffe, bok och lite yoga.