Frukost på balkongen – premiär!

Här satt jag imorse och fick en dröm uppfylld. Jag har alltid velat ha en balkong och ända sen jag flyttade hemifrån för femton (!?) år sen har jag drömt om det men aldrig haft någon. Jag har haft mycket annat, som takterrass i Barcelona till exempel (obs ej egen) men aldrig balkong så det stod högst på listan när jag letat lägenhet. Två månader har jag bott här, de månader då en balkong används till adventsbelysning på sin höjd men så nu imorse vände det. Vårvintersolen är här och strålade in på mig när jag vaknade och det var bara att koka kaffe, pressa apelsinjuice och ta ut gungstolen på balkongen. Kröp ner i sovsäcken som var framme sedan vår utflykt igårkväll och satt minst en timme och bara njöt, helt utan mobil (efter att jag ofcourse förevigat stunden), tidning, bok eller annat. Livskvalité!

Helg med AW, Jesper Rönndahl och utflykt

Så var det helg igen! Jag blev väckt i vanlig vardagstid av Charlie som vanligt, han köpte inte att det var lördag utan ville gå upp och att jag nödvändigtvis skulle med. När jag väl kände efter så gjorde det ingenting alls, jag var faktiskt pigg och utvilad! Det blev inte så sent igår och vet ni, det har blivit ljust på mornarna.

Jag och mamma var på AW igår på elite hotels restaurang artonnittiosju. Hon fick det i julklapp förra året så det var hög tid att växla in den om vi säger så. De serverade ”mumsbitar” vilket visade sig vara rätt stora portioner men vi tog iallafall en av varje var och det slank ner med ett glas rött naturvin utan problem. Så gott! Det var det första jag åt efter köttuppehållet och det smakade bra, det blev en odramatisk come back. Sen tog vi en smarrig efterrätt som de förvandlade till mjölkfri med kokossorbet med kaffesmak, på en nötmaräng och kanderat äpple till. Mätta och belåtna gick vi sen till Väven och såg Jesper Rönndahls föreställning ”senaste nytt” och höll på att skratta ihjäl oss. På riktigt. Jag tycker han är så kul! Har velat se honom jättelänge och visste inte ens att han skulle komma hit så gissa hur glad jag blev över den födelsedagspresenten!

AW på artonnittiosju

Nu sitter jag med en kaffe och tänt ljus och läser utflyktsbok, svarar på lite facebookmess från kompisar och bloggar. Jag älskar sånna mornar egentligen och gärna tidigt, men oftast är jag för trött och behöver sömnen och under vintern är det nästan hopplöst. Det går ju förstås att skapa samma feeling fast bara lite senare med långfrukost och så, men det har blivit så mycket annat och jag har velat ut och fånga dagsljus på skidor och så vidare. Idag ska jag iväg strax innan nio så jag hade inte räknat med någon sån tid alls så desto mer uppskattar jag det! Jag behövde dock upp i tid för att packa lite, ikväll blir det nämligen utflykt till Bäcksjön!

Godaste frukosten och födelsedagspresentboken

Overnight oats

Måndag igen, ny vecka med nya möjligheter! Riktigt så hurtig känner jag mig inte på mornarna så förra veckan testade jag ett nytt grepp, frukost på jobbet. Jag har mixtrat fram och tillbaka med olika recept och hur många delar av varje ingrediens till en slags gröt som står över natten – overnight oats. Finns oändligt många recept och varianter men jag tänkte att jag skulle ge er mitt:

Overnight oats

  • 2 dl fiberhavregryn
  • 1 msk hela linfrön (tydligen giftigt med krossade nuförtiden)
  • 1 msk psylium (är det NÅN som vet hur det uttalas?)
  • 1 msk riven kokos
  • 1 msk hela chiafrön
  • 1 msk hampafrön (ja, det är lagligt)
  • 3 dl mjölk av någon sort, jag brukar varva mandel- och havremjölk
  • 1 nypa salt
  • 1 kanel på känn

Rör ihop med gaffel, låt stå över natten, ät på direkten eller ta med i burk/låda till jobbet. Och så är det viktigt att toppa med något gott, jag gillar skivad banan och blåbär!

overnight oats (2 of 2)

Julig chiapudding

De ser inte mycket ut för världen chiapuddingar men imorse lyckades jag med min bästa någonsin. Det är kylskåpstömning och julstämningsjakt så det blev en spontan chiapudding med:

  • Ca 1,5 dl havregrädde
  • 2,5 msk chiafrön
  • Vaniljpulver
  • Kanel
  • Lingonsylt

Har stått i kylen över natten och var perfekt imorse. Bra uppladdning inför julfika och julbord! 

Om mat som reseanledning

Igårmorse var jag på ett frukostseminarium som ordnades av Visit Umeå och projekt effekt. Temat var mat som reseanledning, och hur en stad eller region kan jobba med att samarbeta och marknadsföra sig själva och sin destination genom maten. Vi har många bra exempel från Umeå tycker jag och även lilla Ammarnäs har haft kockar som vunnit titeln årets vildmarkskock och lagat mat som folk rest enkom för. Att det blir mer och mer populärt att äta på restaurang, testa nytt, laga avancerat och lägga pengar på allt som har med mat att göra är tydligt i både sociala medier och i åtminstone mina vänkretsar. De riktigt nördiga kallas som målgrupp för foodies.

För mig har alltid resande inneburit nya smakupplevelser och att andra tagit med spännande mat till Sverige, men jag har aldrig rest enkom för matens skull någonstans. Jag är en mix av tre mer klassiska kategorier ett resmål vill ha som besökare: WHOPS (wealthy healthy old people), DINKS (double income no kids) och active family. Jag är väl en Healthy Active Single with Income and No Kids och jag ska säga er att den kategorin är lukrativ om resmål/aktivitet/event/restaurang bara paketeras på rätt sätt. (HASINK, kom ihåg var ni läste det först).

Vi bjöds på frukost och kaffe från kaffevagnen Uno och minglade lite innan vi satte oss för föredraget. Till min stora glädje var det flera gamla bekanta, en på visit Umeå jag inte träffat förut men som jobbar med projekt effekt, Marianne på visit Hemavan som jag inte träffat men som var inblandad i systrar i bergens bloggresa och som tar fantastiska bilder på instagram. Samt sist men inte minst min gamla klasskompis Emil som jag inte sett på hundra år! Som jobbar för Region Västerbotten! (Inom bloggvärlden är hans fru Stina Stil mer känd.) Bloggaren Moa som jag träffade på ett annat event i måndags (200% fler event än någonsin tidigare, det här är inte precis vardagen som bloggare i Umeå) var där och hon har gjort ett inlägg om morgonen som får mig att vilja redigera om alla bilder till svartvita. I helgen pågår Umeå smakfestival och vi höll till nere på Skeppsbron (kajen). Föredraget mat som reseanledning hölls av Louise Ridderström som driver Östgötamat som var ett projekt från början men nu övergått till mer fast form av samarbete mellan många företag, producenter, hotell och restauranger i Östergötland.

Hon poängterade vikten av att hålla hög kvalitet, vara nyfiken och sticka ut men också lyfta fram våra egna traditioner mer. Vi svenskar är generellt bra på nytänkande och att våga prova, våga blanda och att ta inspiration från andra kök men vi är sämre på att gå till äldreboendena och ta reda på våra riktiga traditioner och hantverk. Hon nämnde surdegsbröd som ett exempel och jag hurrade inombords för jag har tänkt tanken så många gånger själv – vad är grejen? tunnbröd är ju mycket godare?

Bra snabbmat är en ganska ny nisch som fyller ett behov hos många som vill både ha upplevelsen av att äta något speciellt men har inte tid eller pengar att lägga på ett långt restaurangbesök. De allra flesta bryr sig mer och mer, oavsett om det är på grund av ett intresse för mat och dryck, urval utifrån diet, allergi eller andra kostval eller ett mer etiskt val så är många engagerade i vad de stoppar i magen. Det ska kännas bra. En annan variant är att ordna hela upplevelsen från att hjälpa producenten på gården till att äta det på restaurang. Att paketera på olika sätt för olika målgrupper är därför viktigt och Louise framhöll vikten av att ha någon som är proffs på själva bokningen också.

Allt handlar om samarbete och det tror jag också på till hundra procent. Att samarbeta, inspireras och stötta varandra att kvalitetssäkra och sälja, det får fler att vilja komma till ett resmål, att stanna kvar och att återvända. Ta exemplet som att hotellen runt Gardasjön gått ihop och samordnat en nattbuss från Verona till alla små byar längs kusten på de kvällar det var opera. Eller att Gothards krog utvecklat ett samarbete med älvtået ganska exakt  3 km uppströms (japp, min pulsklocka har mätt det tusen gånger) för sina odlingar och att de gemensamt har events för allmänheten där de berättar om produkterna, varandra och samarbetet. Det känns som hållbar turism också när det gynnar lokala entreprenörer, hantverkare och producenter. Win-win-win.