Om att odla, del 2

kolonilottenFörra veckan skrev jag ett inlägg efter att ha läst en debattartikel som förespråkade det vanliga jordbruket och även faktiskt ”motspråkade” det ekologiska. Efter det fick jag ett mejl av debattören där han hänvisade till sin blogg för förtydliganden. Jag tycker i och för sig att hans åsikter framgick tydligare i hans blogg än i debattartikeln och jag håller med honom om att närproducerat är väldigt bra, jag är också för det svenska jordbruket och jag har växt upp med hur svårt det är att få ett litet jordbruk att gå ihop. Jag tycker dock att han blandar och försvårar för oss väljare/läsare/konsumenter när han blandar det svenska ekologiska jordbruket med FNs problem med att lösa globala hungerkriser.

Det är svårt att vara bonde i dagens samhälle, och vi vill ha billigare mat, samtidigt som många blir mer och mer medvetna om gifter av olika slag. Det blir bara mer och mer populärt att handla från gårdsbutiker och även odla själv. Fler och fler har en liten kolonilott, odlingslåda, balkongodling eller annat. Det är också svårt att vara konsument och våga lita på varorna. Debatten pågår om vad som är bäst, ekologiskt eller närproducerat (och vad är då närproducerat och vad innebär det att få skriva ekologiskt?) och det blir dessutom så jobbigt att många bara blundar för det. Orkar inte ens välja.

Jag har svårt att se hur främjande av ekologiska jordbruk skulle vara så förödande för resterande jordbruk. Visst tycker jag att det hetsas lite väl mycket, ta häromveckan när det blev ramaskri för att det var ett E-nr i ost, som innehöll antibiotika (dvs mot bakterier). Det visade sig att en människa behöver äta 6 kvadratmeter ost för att må illa. Då har det gått lite långt tycker jag. Jag blev glad att läsa lite kritik mot en av de stora sajterna, matfusket, som många hyllar och delar i sociala medier. Helt utan källkritik. Men när det gäller odlingen och frågan om vad som är bäst, närproducerat eller ekologiskt, varför ska vi behöva välja? Jag tror på någon slags bred linje som både hjälper bönder och konsumenter. Det är jättestränga certifieringskrav och där tycker jag det är en större utmaning att hitta sätt att främja snäll produktion och inte fälla på fel saker. Men det är ändå lättare att minska miljöpåverkan i produktion, än i transporter. Kanske åker tomaterna med en returfrakt som ändå skulle ha gått? Kanske hade det krävts oändligt mycket mer energi för att driva upp tomaterna i växthus i vårt klimat?

Det finns såklart oändligt mycket att läsa om det här ämnet och det är både bra men samtidigt överväldigande (tips är att följa naturskyddsföreningen, trotsa centern vetja!). Jag försöker så gott jag kan, som alla andra. Jag odlar på vår lilla kolonilott, potatis är en bov när det gäller bekämpningsmedel så det är gött att vara självförsörjande och veta vars den kommer ifrån. Igår var jag och handlade och jag valde ekologiska tomater från spanien framför svenska som jag inte visste hur de var producerade. När jag valde kött valde jag svenskt OCH kravmärkt (krav innebär både ekologiskt och även bättre djurhållning). Jag skulle kunna argumentera med mig själv med ”jag köper så sällan kött, det blir ändå lite påverkan totalt sett om jag väljer det billigare” men jag valde ”jag köper ändå kött så sällan, jag har råd med det dyra.” ekologisk köttfärssås För dig som är intresserad inför valet har coop sammanställt hur de olika partierna tycker i frågan här.

Om att odla

20140625-000252-172268.jpg

 

Jag fortsätter på utomhustemat, hade en innekväll igår för att mota en annalkande, ovälkommen förkylning och det var inte alls kul. Ikväll har jag varit på kolonilotten och med lite hjälp och sällskap rensat, kupat och gjort raka kanter av hela plätten (bortsett från hallonen. Don’t mention the war…tur de är goda!).

Jag läste tidigare idag några artiklar kring det här temat med odling som gjorde mig lite upprörd, Ganska mycket faktiskt. Centern påstår i en debattartikel i DN att det pågår en ”osaklig smutskastning av det gröna svenska jordbruket”. Det är en motröst mot ett förslag från de rödgröna om att ge incitament från regeringen för ekologiska jordbruk. I artikeln menar man på att ekologiskt är en överdrift, att traditionellt jordbruk är lika miljövänligt och att – hör och häpna – ekologiskt jordbruk inte kan producera lika mycket som ett med kemikaliska bekämpningsmedel och därför blir mindre vinstdrivande.

Varför ska ett jordbruk behöva maximera vinsten? Varför ska ekologiska produkter vara en klassfråga? Varför ska ekologiska produkter vara dyrare? Varför ska inte marknadens efterfrågan på ekologiska produkter, trots att de oftast är dyrare, tillfredsställas?

Jag blir så ledsen att det här ens ska vara en debatt.

Underlätta för fler ekologiska små- och mellanskaliga jordbruk. Planera in kolonilotter i stadsplanen. Underlätta för oss konsumenter att handla närproducerat, plocka själv, välja KRAV och välja snällt.

Naturskyddsföreningen har svarat i DN och själv gick jag ut och grävde tills det kändes lite bättre.

20140625-000253-173438.jpg20140625-000254-174321.jpg

Vi vill ju bara känna oss bra

Det stormade kring uppdrag granskning i veckan, medan jag satt på bussen. Helt plötsligt var alla feeds i telefonen fyllda med kommentarer om att glada huddik inte är så glada längre…

Såg halva på SVTplay och halva nu. Och nu har det gått över till debatt om Håkan Juholt.

Och ärligt talat, Pär Johansson, javisst de borde ha mer betalt och behandlas lika, men det har ju varit det som var från grunden. Jag tycker inte Eva Hamiltons mejl var speciellt upprörande. Hon reserverade sig mot att om de hade skäl att inte uppge för Pär Johansson varför man filmade, hon uppmanade till tydlighet för att han inte verkade ha förstått (visst, man kan tro att han visst gjort det och försökte utnyttja kontakter för att stoppa det) men hon agerade proffsigt tycker jag, men jag är å andra sidan inte insatt längst in i media- och journalistikvärlden.

Och han har felbokfört resor, han flög när han skulle dit innan dem som åkte buss… en del argument var helt enkelt lite uppförstorade.

Men jag såg inte hela programmet i sin helhet, kanske greps man mer då, men det känns också som att det mesta försvinner i veckan med Juholts alla ekonomiska små missar. Och andras för den delen, senast igår var det en centerpartist som lyftes fram och ekot rapporterade att tre riksdagsledamöter hade under veckan begärt ändrat bostadsbidrag. Så han är inte ensam.

Självklart tycker jag det är bra att det här kommer upp och granskas, men det här med att Pär Johansson gjort Glada Hudik till ett varumärke och att han föreläser och tjänar pengar på det (det gör man, det är sjuka pengar inom föreläsning) om något som är en helt annan verksamhet, det är två olika världar. Och båda behövs. Det sticker i ögonen för de är personer som är mer utsatta och försvarslösa i vårt samhäll, men som trots allt har en plats till skillnad mot för i andra kulturer och inte allt för lång tid sedan i Sverige. Det är väl det vi pustar ut för gissar jag. Pär Johansson, Filip Hammar, tränarna för Grunden BOIS och den som anställde Ica-Jerry har räddat hela Sveriges dåliga samvete.

Men bara för att det blivit bättre ska man inte vara nöjd, absolut inte.

Men det är så lätt hänt, speciellt när man pratar Juholt och sossarna också, att tycka att de rika tar från de fattiga, och på skattebetalarnas bekostnad. Som när Ingvar Kamprad blev granskad. Men det glöms så lätt bort att de också drar in helt enorma summor pengar i skatt, de skapar jobb, de skapar tillväxt, de skapar export och allt möjligt. Det behöver man inte vara nationalekonom för att förstå.

Däremot behöver man inte ha en politik för att underlätta detta, för de klarar sig ändå. En riktig entreprenör och affärsman/kvinna är inte beroende av skattesatser eller ROT-avdrag för att lyckas.

Och som det togs upp i debatt, varför går vi och tittar på Glada Hudik? Är det för att det är bra teater punkt slut eller är det för att det är bra teater av utvecklingsstörda? Eller att det är BRA teater av utvecklingsstörda? ”Och här sitter jag och tittar på Glada Hudik, så fördomsfri jag är, så härligt det känns.”

Många var eniga i debatt, att man tappar sakfrågan. En ledare ska sköta sig och leva som han lär, det finns inget snack. Men vad gäller bostadsbidragen har det ju redan visat sig vara otydliga regler och att fler har gjort lika. Men socialdemokraternas ledare drabbas värst, för det är så emot ideologin.

Som om det vore ok för nån att inte tänka efter eller tänka på andra?