Förra veckan skrev jag ett inlägg efter att ha läst en debattartikel som förespråkade det vanliga jordbruket och även faktiskt ”motspråkade” det ekologiska. Efter det fick jag ett mejl av debattören där han hänvisade till sin blogg för förtydliganden. Jag tycker i och för sig att hans åsikter framgick tydligare i hans blogg än i debattartikeln och jag håller med honom om att närproducerat är väldigt bra, jag är också för det svenska jordbruket och jag har växt upp med hur svårt det är att få ett litet jordbruk att gå ihop. Jag tycker dock att han blandar och försvårar för oss väljare/läsare/konsumenter när han blandar det svenska ekologiska jordbruket med FNs problem med att lösa globala hungerkriser.
Det är svårt att vara bonde i dagens samhälle, och vi vill ha billigare mat, samtidigt som många blir mer och mer medvetna om gifter av olika slag. Det blir bara mer och mer populärt att handla från gårdsbutiker och även odla själv. Fler och fler har en liten kolonilott, odlingslåda, balkongodling eller annat. Det är också svårt att vara konsument och våga lita på varorna. Debatten pågår om vad som är bäst, ekologiskt eller närproducerat (och vad är då närproducerat och vad innebär det att få skriva ekologiskt?) och det blir dessutom så jobbigt att många bara blundar för det. Orkar inte ens välja.

Jag har svårt att se hur främjande av ekologiska jordbruk skulle vara så förödande för resterande jordbruk. Visst tycker jag att det hetsas lite väl mycket, ta häromveckan när det blev ramaskri för att det var ett E-nr i ost, som innehöll antibiotika (dvs mot bakterier). Det visade sig att en människa behöver äta 6 kvadratmeter ost för att må illa. Då har det gått lite långt tycker jag. Jag blev glad att läsa lite kritik mot en av de stora sajterna, matfusket, som många hyllar och delar i sociala medier. Helt utan källkritik. Men när det gäller odlingen och frågan om vad som är bäst, närproducerat eller ekologiskt, varför ska vi behöva välja? Jag tror på någon slags bred linje som både hjälper bönder och konsumenter. Det är jättestränga certifieringskrav och där tycker jag det är en större utmaning att hitta sätt att främja snäll produktion och inte fälla på fel saker. Men det är ändå lättare att minska miljöpåverkan i produktion, än i transporter. Kanske åker tomaterna med en returfrakt som ändå skulle ha gått? Kanske hade det krävts oändligt mycket mer energi för att driva upp tomaterna i växthus i vårt klimat?
Det finns såklart oändligt mycket att läsa om det här ämnet och det är både bra men samtidigt överväldigande (tips är att följa naturskyddsföreningen, trotsa centern vetja!). Jag försöker så gott jag kan, som alla andra. Jag odlar på vår lilla kolonilott, potatis är en bov när det gäller bekämpningsmedel så det är gött att vara självförsörjande och veta vars den kommer ifrån. Igår var jag och handlade och jag valde ekologiska tomater från spanien framför svenska som jag inte visste hur de var producerade. När jag valde kött valde jag svenskt OCH kravmärkt (krav innebär både ekologiskt och även bättre djurhållning). Jag skulle kunna argumentera med mig själv med ”jag köper så sällan kött, det blir ändå lite påverkan totalt sett om jag väljer det billigare” men jag valde ”jag köper ändå kött så sällan, jag har råd med det dyra.”
För dig som är intresserad inför valet har coop sammanställt hur de olika partierna tycker i frågan här.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …