Saxnäsgården

Det har gått precis en vecka sedan  jag checkade ut från jobbet vid lunch och åkte drygt fyra timmar minibuss till Saxnäs. Julstämningen träffade en som ett blixtnedslag med kylan, mörkret  och den uppnysta Saxnäsgården.

Här hade vi det gott och levde som proffs. Bodde på ba fragmemot men åt frukost, lunch och middag inne i hotellet. Riktigt bra mat, lyxig husmanskost med väldigt mycket kött och potatis och väldigt duktiga på allergianpassningar.

Det var så kallt så vi var inte ute mycket men enormt vackert under dagens få ljusa timmar.

Däremellan häng framför vinterstudion och på spåret i foajén eller i någon av vandrarhemmets gemensamhetsutrymmen.

Bastu, gym och simhall så efter skidåkningen var det skönt att värma sig med en bastu!

En fin adventshelg med fullt fokus på skidor och avkoppling, hit återvänder jag gärna!

Tredje advent i kallt men klart skidföre

Vilken helg! Snacka om att ha haft det bra. Sex pass skidåkning totalt, fick ihop 7 mil och är grymt nöjd att jag inte ens har ett litet skavsår. Kanske lite fegt att inte ha vurpat nåt heller och märkligt nog har jag knappt träningsvärk, bara lite i ryggen. Allt håller alltså så all styrketräning, löpning och yoga verkar ha gett resultat. Jag tillhör inte toppningen i laget precis men jädra roligt att vara med. Väldigt duktiga tränare och jag har övat både klassisk och fristilsteknik. Har insett att nu hänger det en hel del på kondisen i mitt fall om jag ska orka åka bra… Det får bli lite intervaller framöver.

Lördag och söndag har det varit riktigt kallt och bitigt men vi har kört på ändå, det går att klä sig! Hålla sig lagom varm och vicka på fingrar och tår. Mitt största problem var att andas genom tyget på buffen och att ögonfransarna frusit ihop, men det går över rätt snabbt med en liten paus.

Nu är vi tillbaka och jag har lagat matlådor och ska skruva ihop badrumskommoden och ser fram emot att se sista avsnittet av midnattssol. Hoppas ni haft en fin tredje advent!

Skidhelg i Saxnäs

Jag befinner mig i Saxnäs på en träningshelg med iksu längdskidor som jag brukar träna med ibland.

Fantastiskt härligt att inte tänka på något annat än att åka skidor. Maten är supergod och mellan pass och mat är det vila som gäller. Tupplur mitt på dagen igår var underbart skönt och idag är set kallare så efter nästan 1,5 timme i närmare -20 sitter vi och kollar på vinterstudion och dricker glögg.

Kallt är lika med klart väder så utsikten imorse gjorde det väl värt.

Skidpremiär!

Skidpremiären är avklarad! Helt otroligt, gammlia är preppat med natursnö som om det vore februari. Jättefina spår, lite glatta och uttrampade men det är ju inte så konstigt när alla i hela Umeå åker på samma ställe. Blev visst suddiga bilder men ni ser ju, det här är som vinter ska vara! Inte kallt heller. Tyvärr hade det inte hänt något under med min diagonalåkning under sommaren men det var ju första gången, det tar ju alltid några mil att nöta till hur man ens gjorde tycker jag. Efter två varv var jag trött i ländryggen och kände att det var lagom. Avslutar med en ännu suddigare bild på alla typ hundra ungar som hade träning. Trångt blir det men de är så skickliga så det är en fröjd ( och avudnsjuka) att se.

Om att prova stavintervaller


Förra veckan tränade jag med iksu längd för första gången sen i vintras. Stavintervaller stod på schemat och det var första gången för mig. Har länge velat prova men inte kommit mig för och inte riktigt vetat hur en gör heller. 

Stavintetvaller, skidgång eller elghufs som det också kallas är inte alls någon pensionärspromenad med stavar utan det är riktigt hard core ochinte  helt lätt att få till. Jag tog ett par gamla slalomstavar men de andra hade sina vanliga längdskidstavar (klassiska) och det var bättre i längd, mina var lite för korta även om det är bättre med lite för korta än för långa. 

Uppvärmning stavgång uppför bräntis. Rätt upp i liftspåret bara, hela backen! Ett varv till i joggtempo så var vi varma. Redan där kände jag att skillnaden mellan power walk, jogg och fullt fräs var minimal för min del – det var urjobbigt. Jag hade ingen pulsklocka och det var synd för jag tror jag fick en ny maxpuls! 

Inte mindre än 6 ggr (3×2) uppför (de andra körde 7!) och så lufs nerför i den takt som gick utan att stupa i dubbel bemärkelse, inget lyse var på. Ett varv upp och ner tog ungefär 4 min och så setvila 2min mellan varannan (annars vänd direkt)

Det var seriöst det jobbigaste pulspasset jag gjort någonsin tror jag, hjärtat i halsgropen och syra i benen men kul! Det var kanske tur jag inte visst innan…Men jag älskar backintervaller faktiskt (det var nog också tur) och efteråt kände jag mig som en världsmästare. 

I veckan hoppar jag över onsdagsträningen till förmån för gymmandet och uppladdning för inspirationsdagen på lördag.