Throwback – träningsresa till Playitas

instagram playitas

Det är ganska precis två år sedan jag och brorsan åkte till Playitas på en träningsresa. Det var inget särskilt tema på träningen eller veckan utan vi åkte en vecka i lågsäsong för att slappa, sola, bada och träna. Playitas är en av de mest kända anläggningarna för det och ligger på kanarieön Fuerteventura. Första gången för oss båda där, jag hade varit på Lanzarote på träningsresa med Iksu samma vår men playitas är verkligen anläggningen med stort a. Många kända idrottare och många mindre kända också, landslag i många olika sporter lägger sina träningsläger här. Vi hade en helt grym vecka som jag tänker på ofta fortfarande och dagarna såg ut ungefär såhär:

  • Frukostbuffé, ibland med lite löpning före
  • Träning
  • Slappande i solstol brevid poolen eller på balkongen
  • Lunch på Luigis eller serranoskinka och färskt bröd från affären på området
  • Träning
  • Middagsbuffé
  • Slappande på balkongen med en bok och tidigt i säng

Träningsdagboken stannade på 14 pass där det mest minnesvärda var en utflykt på ungefär två timmar på mountainbike, det roligaste gruppträningspasset var piloxing och det jag var överlägset sämst på var tennis. Efter typ 45 minuter fick jag till slut in en träff, då visar det sig att det är de inre linjerna som räknas, de yttre är för dubbel…. Vi gjorde faktiskt ett schema i början av veckan vad vi hade lust att göra så vi skulle få med så mycket som möjligt utan att överanstränga oss i början och få ont någonstans eller bli förkylda. Det gick fint, vi var på nästan alla pass ihop och det enda jag gjorde själv var en yogaklass och så tog jag en grupplektion i frisim och fick jättemycket tips med tekniken och faktiskt har lärt mig att crawla sen.

Kombinationen att både få allt som är bra med en charter, att inte behöva tänka på nånting, inte behöva ta några beslut förutom vilken träning för dagen man vill göra och så ett jättebra utbud av roliga träningsformer i en avslappnad miljö, ingen prestation utan bara folk som också gillar att träna, verkligen lyckat!

Vi hade laddat upp lite olika inför resan, jag tränar ju rätt mycket så jag var mest nervös att dra på mig en skada innan eller bli förkyld, medan brorsan som tränar lite mindre till vardags tränade lite extra för att känna sig i form för att få ut så mycket som möjligt. Inga mål eller prestationer men däremot är det ju kul att kunna prova på så mycket som man har lust till!

Sammanfattningsvis en riktigt lyckad vecka och jag hoppas en sån här resa blir av någon fler gång!

Några tidigare inlägg från Playitas:


Resan var ett samarbete med Apollo men som vanligt är alla åsikter och ord i inläggen mina egna

Hur ska jag ens kunna tänka tanken om terror i Barcelona?

Jag sitter i soffan efter en helg hemma då jag gjort ”ingenting”. Jag har alltså träffat kompisar, tagit det lugnt, varit runt Nydalasjön, skördat på kolonilotten, firat en födelsedag och hälsat på farmor. Vardagsgrejer. En helg då jag inte rest någonstans alls och en såndär helg som uppskattas ännu mer just när en är borta rätt ofta på helgerna. Det jag inte riktigt har tagit in är att det hänt igen, och den här gången mitt i min gamla hemstad för en termin – Barcelona.

Den här bloggen började där,  sist jag var där var i oktober 2014 och jag kände mig hemma direkt, jag har vandrat ramblan upp och ramblan ner så många gånger att det är helt omöjligt att ens gissa. I oktober ska jag dit igen och jag har inte bokat biljetter än men de flesta dagarna kommer spenderas i bergen utanför stan så jag har tankar på att åka någon dag tidigare för att hinna gå lite i centrum också. På mina gamla gator.

Ska jag tänka annorlunda nu? Jag har funderat en del på det de senaste dagarna och visst är det helt sjukt att på ett år så har det här blivit något som händer i Europa. Sociala medier svämmar över med citat och flaggor om att vi inte får låta det styra, vi ska inte bli rädda. Men det samtalsämne som snabbt brukar komma vid fikabord och i sociala medier är ”törs en resa dit nu?”. Eller ännu värre ”kan jag resa nånstans nuförtiden?”. Det är svårt att greppa och för en som skriver om resor titt som tätt känns det konstigt att blogga om just att resa när det nyss har hänt. Igen. Även om alla vet att det kan hända precis varsomhelst.  Vi är många som bloggat om de tidigare terrordåden i Europa det senaste året, jag bloggade om London när det hände med en önskan om att London skulle få återgå till att vara London i folks tankar och inte en skräckplats.

Det är svårt att inte bli rädd, att inte akta sig. Lätt att säga att det ska inte få begränsa en, desto svårare att verkligen känna det. Men jag tänker på det som en olycka. Jag förstår om det låter konstigt men nu har det hänt och det kommer att hända igen. Jag önskar lika mycket som alla andra att det får ett slut men jag tror inte det kommer hända inom den närmsta framtiden. För att nånstans greppa det här med rädsla och tankar om att begränsa sig så har jag landat i det så, som en olycka. Handlingen i sig är ingen olycka, tvärtom, det är det sjukaste en människa kan göra att utsätta helt oskyldiga människor för det och så långt ifrån en olycka det går att komma. Men att råka ut för det, eller att en närstående ska råka ut för det, det skulle vara ren och skär otur. Det går att vidta vissa försiktighetsåtgärder som att inte hänga kvar kring övergivna väskor eller gå i de största folksamlingarna men mycket mer än så går inte att göra. Det kan också hända något i trafiken eller någon kan bli sjuk. Det är sånt vi inte rår över. Ett attentat kan tyvärr hända närsomhelst, varsomhelst men det fortfarande en otroligt låg sannolikhet att råka ut för det. Jag tänker på det som med min flygrädsla, även om det förstås är en banal jämförelse. Men den hjälper mig.

La Rambla BCNRamblan, en helt vanlig dag som fick förbli en helt vanlig dag.

20120803-184956En helt vanlig kväll i Barcelona. Som det ska vara. 

Vykort från Maui

Nu är vi på den tredje ön på vår resa, fem nätter på Maui där vi bor på ett mysigt litet 70-talshotell som ägs av en hawaiiansk familj (till skillnad från de gigantiska resortsen). Det ligger i den lilla hamnstaden Kahului där också flygplatsen ligger samt alla vägar korsas. Bra ur logistisk synpunkt men inte mycket mer just här förutom att den bästa kitestranden också är här. Jag tog en lektion häromdagen och inser att jag kommer inte vidare på bara en lektion per år, skulle såå gärna vilja få chans prova mer i sträck! 

Vi har även kört road to Hana, svindlande vackert (bokstavligt talat!) och badat i vattenfall, för en gångs skull helt själva så kunde inte låta bli låta bikinin ligga kvar torr på en sten. Ätit veganglass, veganpizza (paradis att inte tåla mjölk på, hur mycket som helst vegan och det mesta är ekologiskt och närodlat också) och massor med tonfisk. 

Spenderat två kvällar i mysiga Lahaina och sett solnedgång och provat surf. Det var en positiv överraskning, så kul och vi kom upp och kunde surfa! Trodde aldrig jag skulle klara på första försöken men det gick! 

Nu ligger vi vid poolen och bara slappar, vi har gjort så mycket altiviteter hela tiden så det riktigt skönt att bara ligga och läsa.

Stränder och storstad på Oahu – v.26 2017

Precis hela veckan spenderades på Oahu, vi flög från San Francisco tidigt på måndagmorgon och kom fram mitt på dagen efter ungefär fem timmars flygning och ytterligare tre timmars tidsskillnad. Hör kommer en bildbomb från den veckan och ungefär allt vi hunnit med.

Vi började med att kolla in den berömda Waikiki beach, inte så stor faktiskt men den ligger väldigt centralt bland höghus med butiker och restauranger. Här bodde vi! Vi hyrde en lägenhet av en privatperson via en uthyrningssajt (uppdaterar här med länk så småningom) 

Första kvällen bjöd direkt på en fantastisk solnedgång. När vi var och storhandlade på whole foods… 

Första morgonen klev vi upp och tog en löprunda runt Diamond head och åt en açai bowl till frukost. Mums, men ovant att äta som en efterrätt till frukost.På eftermiddagen kollade vi in Lanikai beach på östkusten, en strand i ett bostadsområde med lyxvillor. Insåg hur mycket fina stränder det finns förutom Waikiki.Nästa dag körde vi ännu längre längs östkusten hela vägen upp till nordöstra ”hörnet” där vi stannade tillbud turtle bay resort och snorklade. Såg massor förutom havssköldpaddor. Här har vi en açai bowl igen, denna gång som mellis och det tyckte jag passade bättre! Haleiwa bowls i Haleiwa, där en stor surftävling går varje vinter. Självklart kollade vi in den stranden också.Dag tre var vi uppe med tuppen och gick en tur uppför en gammal järnväg, 1048 steg rakt upp (inte stairway to heaven för er som har hört talas om det).Vacker utsikt! Tredje dagens beach: waimanalo på östkusten. Magiskt lång och fin strand med vit sand och fin bitten! Som i en dröm, tyvärr lite väl blåsigt den dagen dock så mycket av den fina sanden följde med hem…På fredagen åkte vi till Pearl harbour strax utanför Honolulu. Vi var för sent ute (läs halv tio) så biljetterna till den mest kända, Arizona, var slut för dagen och vi valde istället Battleship Missouri. Platsen där andra världskriget avslutades med att Japan formellt kapitulerade (då utanför Tokyos dock). Historisk plats, mitt i semesterparadiset.Hawaiis signaturcocktail Mai Tai.

På lördagen fick vi äntligen plats på parkeringen till Hanauma bay, ett marint skyddsområde som hållit på att förstöras av fiske och turism men nu är återskapat och skyddat, fint för snorkling!jag tog en kort löptur barfota på Waikiki den innan middagen på lördagkvällen, såå underbart!sista kvällen på Oahuvar vi på en ”Luau”, en turistisk utomhusshow med middag och dansare. Maten var väl inte fantastisk och som väntat var det som helhet ett spektakel men går man in för det så blir det ju roligare och oj så otroligt duktiga dansarna var!!

Jag såg:

Hula Hula, magiska vyer och väldigt många färgglada fiskar.

Jag läste:

Läsa på stranden – äntligen! Läste ut It’s not me, it’s you”.  

Jag tänkte:

En favorit i repris: hur bra kan man ha det?

Jag tränade:

Ett intervallpass kombinerat med lite distans och promenad och frukost. En barfota kort men koncis och alldeles, alldeles underbart löptur på en strand.

Vykort från Kauai, Hawaii 

Fyra dagar på ö nummer två är snart till ända. Kauai är ”the garden island” och det stämmer minsann. Mycket fuktigare och ännu varmare än Oahu och tropiska regnskurar varje dag, jättekorta men de håller ön grön. 

Vi bor på norra kusten i Princeville och här har vi fyllt dagarna med aktiviteter blandat med skönt häng på stranden i Hanalei och luncher från food trucks.

Na’Pali (som betyder many cliffs) är en helt orörd kustremsa som vi stor oss an både med båt och till fots. Vi har även sett den, och resten av ön, från en helikopter. Helt otroligt, det går knappt att ta in allt och det är svårt att fånga på bild men här kommer några försök ändå.