Författare: Johanna W

Bloggen byter namn

Jag har känt ett bra tag att bloggen behövde en uppfräschning, framförallt själva namnet. En gång i tiden luffade jag runt som backpacker, utbytesstudent och volontär och använde bloggen som resedagbok och vykort. Jag var en kvinnlig luffare och jag började sen även jobba både på arkitektkontor och med att sälja hudvårdsprodukter. Det passade bra att nånstans där döpa bloggen till a Lady & a Tramp. 

Ganska snabbt insåg jag begränsningarna när det gäller domännamn, adresser på facebook och annat, det går ju inte att använda ett &. Så det har fått bli bindestreck och förenklingar. Så kom instagram och det fick man inte ha så då blev det understreck. Nånstans där hade jag redan vant mig vid namnet men tröttnat på att förklara bakgrund, uttal och hur adresser stavas. Jag har fått höra många roliga historier och frågor om vad namnet egentligen betyder. Är det en lady som cyklar mycket? Förvisso.

Hur det än var så har både jag och bloggen vuxit ur det namnet, det har aldrig känts helt klockrent och att döpa om är ett projekt som jag funderat på länge. För några månader sedan hittade jag ett bra koncept, men det har tagit lite tid att låta det mogna och nu passar jag på med nytt år, nya möjligheter.

Varför vandraren.se?

Att försöka sammanfatta en blogg är inte lätt, dessutom ska namnen vara lediga och inte förknippade med för mycket annat. Det ska vara något som är lätt att komma ihåg. Utan konstiga tecken och sånt. Vandra tycker jag om, men det står för så mycket mer än bara själva aktiviteten vandra som ofta förknippas med fjällvandring eller andra utflykter. Att vandra genom livet, att resa på alla möjliga sätt, att gå vilse, att byta riktning, att leta sig fram. Vandraren.se kopplar till mitt gamla luffande och till att jag alltid har fascinerats av nomadfolk och slukat böcker som serien om Katitzi, Grottbjörnens folk och Pilgrimsresan.

Jag har ägt och äger fortfarande domännamnet johannawestberg.se men på något sätt vill jag ändå ha bloggen lite fristående från mitt namn. Men bloggen kommer alltså inte byta tema alls, den kommer fortsätta handla om det jag gillar och som jag fick bekräftat i läsarundersökningen i höstas att ni också vill fortsätta läsa mer om. I stora drag träning, resor och fjäll. (För er som vill ha en blogg mer inriktad mot vandring kan jag rekommendera vandringsbloggen.com). Det ska inte vara problem med länkningar och omdirigeringar från gamla adresser men om ni får problem med att inte få nya inlägg så uppdatera bokmärket, rensa historik och cacheminne så borde det gå bra. Jag byter även på facebook och instagram inom kort, men det är bara namnbyte så det ska inte behövas att följa på nytt.

En enkel logga är värdefullt, jag har många kladdpapper hemma med olika varianter tills jag hittade den här som gratisversion på nätet och har börjat använda den som gravatar (bilden längst upp på webbfönsterfliken) och på mitt mediakit (presentation, typ som ett blogg-CV, till samarbetspartners) redan. Jag gillar att det ser ut som berg, jag älskar ju fjäll, och konturen bildar ett W, som i Westberg.

Favoritcitat om vandraren

Jag har några favoritcitat som gjorde att jag valde just vandraren. Några som jag haft med mig länge, länge. De är alla lösryckta ur sina dikter och det är dessa strofer jag byggt min egen version kring.

Not all those who wander are lost

Vidstiges dikt ur Sagan om ringen av JRR. Tolkien. Vidstige, alltså Aragorn, eller som han på engelska kallas The Strider. Ibland är det lätt att känna sig rotlös eller spretig när man inte känner sig hemma nånstans, när man hoppar av en utbildning eller ett jobb för att göra något annat, eller när man bara tänker sådana tankar. Då brukar jag påminna mig om denna, att sökande är aldrig fel. Det är okej att ändra sig.

Vandraren har ingenstans att gå när han kommit fram till slutet

Kanske har Nordman någon helt annan mening med sin låt, men bara denna strofen tycker jag påminner om att livet går inte ut på att komma fram och få veta hur det gick. (PS. refrängen passar bra vid intervallträning eller tung styrketräning)

Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse.

Dikten Gläntan av Tomas Tranströmer. Hur fint är det inte? Läs den några gånger om.