Etikett: Umeå

Om back to (b)asics med löpning och crossfit

Johanna W

Jag har skaffat nya dojor. Och en ny hobby som heter utmaningskräkjobbig träning på söndagar.

Dags för nya löparskor och igår small det till. kunde jag inte låta bli prova mina nya skor, jag som mantrat ”jag gillar ändå inte att springa, jag gillar ändå inte att springa” hela våren. Men hur kan man inte bli åtminstone liiiite sugen när strandpromenaden tittar fram igen? Så nya pjucks, denna gång heldämpade och inte för pronation. Det var senaste tipset från min naprapat (inte helt egen, men hen är lite av en livlina för min träning just nu). Kanske pronerar jag inte så mycket ändå. Blev ett par asics igen, flera löparskorpar sedan sist jag hade något annat än Nike, men sanningen att säga är att jag nog faktiskt alltid gillat mina asics mer, men låtit pris och tillgång styra vid köp…. Barfotaskor som jag är lite nyfiken på ska man ändå inte springa i all träning, ca 1/3-del av passen lite beroende på hur vältränad man är och vilket löpsteg man har. Så, en lunk fram och tillbaka var riktigt härligt, men jag sparade lite på krafterna för idag var det dags prova något nytt igen. Grit förra helgen, och på temat fys var det nu dags för crossfit! Har testat ”crossfittraining” i stockholm, i tron att det var som indoor-walking fast med crosstrainers, dvs. en annan sorts TV-shopmaskin bara. Det var det inte. Jag har en vän som är helt frälst och aktiv och peppande i sociala medier kring just crossfit och jag vore ju dum om jag gick omkring och blev peppad, var nyfiken och inte hakade på. (Kategori: osannolikt om vi pratar om mig)

Iväg på cyklarna, jag och en kompis och upp till ”boxen”. Dagens träning, WOD (workout of the day) var en välkomst-WOD så jag ska inte vara för kaxig när jag säger att det var kul, svettigt, jobbigt men jag kunde tagit ut mig mer när jag lärt mig övningarna bättre och känt på pulsen lite. Så jag ska prova igen, det kunde vara ett perfekt komplement till bodypumpen, och då passar explosivt och högintensivt väldigt bra. Ska inte ge mig in på att berätta så mycket mer om crossfit, det kan den intresserade läsa på Crossfit Umeås hemsida, och ni som är nyfikna – kom en söndag! Kan jag, kan du. Eller Just do it, som Trine själv skulle ha sagt.

Om en stadsgata

Johanna W

Nu när de håller på och bygger om kungsgatan i Västra kvarteren i Umeå och det inte längre är staket eller annat som tyder på det, gatan är helt översnöad och  julgranarna är bortplockade så ser gatan så otroligt bred och tom ut. Inom arkitektur och stadsplanering pratas det mycket om ”rum”, ”skalor” och liknande och att man vill skapa miljöer som är vackra och fyller sin funktion och också uppmuntrar till vissa beteenden, t.ex. var de som går ska gå och var de som cyklar ska cykla. Sådana värden kan vara svårt att beskriva och förstå kan jag tycka, men det slog mig när jag vandrade kungsgatan häromkvällen att det är så mycket enklare att förstå något som inte är. Vi människor är ju lite klagobenägna av naturen och ser lättare fel och brister än sådant som är bra. På massvis med plan, inte bara arkitektoniska utan även personliga, hypokondriska osv.

Så här är ett klockrent exempel tycker jag på hur en stadsgata absolut inte ska se ut:

Kungsgatan, Västra kvarteren, Umeå. Under ombyggnad 2012-2013.

Jag vet inte var jag ska gå, om man får cykla, om det kan komma bilar.Den känns för bred, det händer ingenting, det finns ingenstans att sätta sig. Det bjuder inte in mig till något. Vi får verkligen hoppas det blir bättre till våren.

Jag är nyfiken på er läsare, Umebor och andra, vad tycker du? Hur är en bra stadsgata? I Umeå har vi eller håller på att bygga om stora delar, är det något du tycker blivit bättre eller sämre? Någon favorit-gatumiljö kanske?

9/91/#100

Om att gå på stan

Johanna W

Det blev en dag på stan igår. En sån där riktig med sällskap, strosande, fikande och allt. Lekte en stund i snöborgen, med tröstande ord om att ”det är okej om du står upp Johanna så du inte blir snöig på dina byxor” som fick mig inse att jag plockat ungefär tusen tråkvuxenpoäng och glömt täckbyxorna. Hur kan man gå till snöborgen utan täckbrallor? Den består av en issoffa och snörutchbanor. In på café och det var jag som var survival of the fittest i den miljön kan man säga, men en lång mysig stund och för mycket chokladboll var vi ett nöjt gäng som delade på oss och jag och en som blivit stor gick och kollade in snöskulpturerna i väntan på att bion han skulle gå på med en kompis, själv, skulle börja. Jättekonstigt, eftersom det var ungefär förra veckan han följde med moster och såg ”det regnar köttbullar” och kletade ner 3D-glasögonen med godis.

Sen köpte jag också ett par nya träningsskor. Även inomhus ska man väl byta då och då och nu när jag inte sliter ut ett par basketdojor per säsong har det helt enkelt inte blivit av. De jag har nu är de enda skor för gruppträning och liknande inomhus jag köpt, någonsin. Det var 2005… Det var helt enkelt dags.

8/92/#100

Om fairytales with a twist

Johanna W

Hade den bästa afterworken igår, 3-rätters på Rex januari-rea med finaste jobbarkompisarna som förvandlats till vänner. Väl anpassade drycker till, förde tankarna till sommaren och glada tider. Proppmätta gick vi vidare till en föreställning producerad av en av vännernas vän på kulturentreprenörsprogrammet. Hennes pojkvän och fem musikalartister bjöd på en improviserad och interaktiv föreställning med välkända sagosånger och -stories.
Bättre än så kan man nästan inte avsluta första arbetsveckan.

20130112-135919.jpg

Om det hänger på tekniken

Johanna W

Ja, jag har tyckt det går så långsamt och får lätt ont i ländryggen att jag köpt skejtskidor. Ungefär så presenterade jag mig ikväll på IFK Umeås skidskola/teknikträning för vuxna när det blev min tur berätta vad jag förväntade mig av kursen. Jag vill verkligen förbättra tekniken, och jag har varit på några skidkvällar och det är så nyttigt men det går så snabbt att glömma bort eller inte ta sig tid att träna nästa gång. Det har verkligen gått upp för mig och mina vänner att trots att ha växt upp med skidor är det aldrig någon som direkt har instruerat någon teknik, inte ens på skolgympan. Är det inte konstigt ändå? ”Ut i spåret bara. Det är bara å nöta.” Alla som var bättre sades ha åkt många många fler mil. Jahapp.

Så trots att jag just börjat skejta och verkligen gillar det tvekade jag inte att tacka ja när det kom en reservplats från ett återbud på skidkursen. Det var verkligen kul! Vi fick se på film med grunderna i skidteknik, leka svanskull (på skidor alltså!), stafett, teknikträning utan stavar och sedan teknikövningar med stavar. Diagonal var temat idag. Precis som att ”gå i basket” eller ”gå i fotboll” som jag gjort så många, många år. Nu går jag alltså i skidor! (dock inte som ordvits för det är precis raka motsatsen som är syftet)