Det blev en fin midsommarafton igår, verkligen superbra väder och det var för varmt att springa i vanliga långa tajts och en t-shirt så kort-snabb-passet blev inte särskilt snabbt men kort! Och sen plockade jag ett helt gäng blommor och yogade och stretchade över en timme på gräsmattan efteråt.
När jag sen skulle till festen jag var bjuden på upptäckte jag att någon skurit sönder min cykelsadel. Jag låste irriterat upp och började rulla ut cykeln då jag märkte att hela bakhjulet har totalpunka. Nån har tagit sönder det med medans jag varit borta. Jävla idioter det finns.
Idag är det lika strålande soligt väder och jag hade tänkt mig en cykeltur på min landsvägshoj som inte varit ute sen nåt enstaka pass efter Vätternrundan ifjol. Tror ni den gick pumpa? Nej.
Tror det är mer ett handhavandefel för jag har ärligt talat aldrig pumpat däcken från scratch själv med min egen pump, jag har haft hjälp och bättre pumpar till hands och de har dessutom hållit luften kanonbra de ca 100 milen jag cyklade ifjol. Så något (läs: överjävligt) irriterad kokar jag en kopp kaffe och funderar hur jag ska lösa logistiken imorgon för att kunna låna en bil, åka och fixa reservdelar, fler gasampuller, bättre pump och uppringa ork att fixa allt. Bäst jag kokar ganska starkt.
Johanna Westberg 
Så fruktansvärt onödigt med cykeln. Vad är det för fel på folk?
Ja eller hur, man undrar ju….
Hur gick det?
Gick bra till slut