Kategori: The Tramp goes…

Så sitter jag återigen och skriver ett vykort på bloggen och det är nästan på dagen tre månader sen sist. Jag hade tänkt, och också trott, att jag skulle blogga mer. Berätta lite mer om hur det var i Mexico till exempel. Några har undrat om det här med att flyga och/eller resa med bebisar.

Tiden har inte funnits och efter några fler svängar förkylningar, ett ”sportlov” och senare en fin påsk i fjällstugan så är vi nu ute på andra sidan vintern och har ännu en gång flugit hela familjen till solen. Ja, jag har lite klimatångest det ska sägas. Men efter ca tre års uppehåll p.g.a. pandemi, graviditet och sedan pyttisar som till en början var så små att vi bodde kvar på neo så känns det faktiskt ganska välförtjänt. Och med två små…. Känns det som att vi vill passa på resa innan de fyller två då det börjar kosta.

Så Mallorca blev det, sambon cyklar och för alla inbitna är Mallorca ett klassiskt resmål för just det. Jag började några veckor innan resan att kalla det för träningsläger även för min egen del, mest för att ladda och peppa mig själv. Jag har känt mig så redo att komma igång, ett stort behov som just på grund av alla förkylningar och sömnbrist hamnat långt ner i byrålådan för gamla avlagda minnen.

Jag fantiserade också om att sitta med en kopp kaffe på en terrass och blogga och det dröjde mer än en vecka men nu står stjärnorna rätt, båda barnen (och sambon) sover siesta och jag sitter och smälter den sena pastalunchen inför mitt fjärde löppass härnere. Målet var fem löpning och fem styrka och det verkar kunna gå i lås. Styrkan kom jag igång med bra några veckor innan vi åkte men i Umeå har löparvädret lyst med sin frånvaro för att uttrycka det milt.

Så det är ungefär det vi gör här. Vi är i Sa Coma, en liten by på östkusten några mil söder om det mer kända Alcudia. Lugnt, lågsäsong och massvis med barnfamiljer vilket Sam och Leo tycker är kul. De är själva väldigt populära också, många som vill försöka få dem att skratta och de bangar sällan. Redan på planet fick de en beundrare som kom och lämnade pärlplattor och hårspännen till dem.

Vi bor på Hiphotels Mediterranean club, ett stort hotell som är riktigt barnvänligt, med bland annat piratpool och inomhuslekplats. Flera pooler, all inclusive (som vi inte har), barnklubb, träning för vuxna m.m. Det blir förhoppningsvis ett eget inlägg med en lite utförligare recension!

Förutom springer och badar så promenerar jag mycket med vagnen, de sover bäst i den och här intill finns en fin vandringsled/stig med avstickare och varianter som går längs havet, leder upp till ett utkikstorn med kanon och café eller till byn som ligger just norrut, Cala Millor. Vi har provat olika varianter varje dag och tagit oss längre och längre tills vi i regel kör fast med dubbelvagnen och får vända. Men det är underbart för mig som aldrig gillar springa på asfalt och än mindre nu när jag är i upptrappningsfas efter graviditeten. Sa Coma är lugnt, precis som alla recensioner vi läst, men det är ändå mycket turister och en rätt myllrande strandpromenad med några uteserveringar så det är häftigt och underbart att fyra minuter från hotellet där strandpromenaden tar slut är en plötsligt som ute på landet och tuppar gal och det är hästar överallt.

Det var allt för den här gången, naturligtvis hann jag inte skriva klart före någon vaknade utan sitter nu med en av mina andra drömmar: ett glas vin, lite jordgubbar och choklad och lugn och ro att blogga.