Foto – Sida 3 – Johanna Westberg

Om fotografering

februari 26, 2014februari 26, 2014Johanna W

Just nu handlar mycket om foto. Både idag och imorgon har jag fotografering i egenskap av instruktör och till viss del träningsnörd. Och ikväll har jag varit på fotokurs och det är perfekt nivå för mig. Man får fråga precis vad som helst om vilken knapp som helst, och hur många gånger man vill om vilken som var vilken av bländaren och slutaren. Och om högre siffra är större eller mindre…. Toppen.

Jag insåg både imorse i studion och ikväll att jag har rätt mycket nytta av alla gånger Bodil fotat mig, jag minns ungefär vad hon brukar be mig göra, vrida huvudet, knep för att få leendet avslappnat m.m Det innebar dels rekordsnabbt resultat för bilden imorse och ikväll när vi gick igenom vår hemläxa – porträtt av okänd människa – insåg jag att många av tricken har jag redan hört och gjort, bara på fel sida kameran.

Och för övrigt tar foto ganska mycket fokus från mina tankar på det stundande vasaloppet, Jag låter det vara så. Önskar det gick ställa in hjärnan manuellt men det är som att den hamnat på autofokus…

Om kalas med smörgåstårta och smörretest

februari 23, 2014februari 26, 2014Johanna W

Jag har övat på att fota, valla, staka och ta det lugnt i helgen. Hållit i världens mjukaste händer mot världens mjukaste kind. Tittat på OS.
Har lärt mig ställa in kameran lite nu så varsågoda för mina allra första foton med helt manuella justeringar av ljus och slutartid.

Om allt som kan rymmas i en bild

februari 21, 2014februari 26, 2014Johanna W

Jag har äntligen börjat på en fotokurs. Jag har inte varit där än, eftersom det krockar med skidträningen men jag har fått läxa.

Ett vanligt tips brukar vara att inte försöka få med allt, att fota detaljer och händelser och inte vara rädd att utesluta. Den här bilden tycker jag är ett bra exempel på både och. Den är rörig och den visar så många aktiviteter att vid första anblick går det inte att urskilja någon särskild. Men tittar jag närmare ser jag att det här speglar Umeå för mig, på väldigt många sätt. Det är en vinterstad, jag ser Kii som är en unik butik, det ligger i hörnet där schmäck låg, caféet som vi numera minns i ett rosa skimmer och som aldrig kommer kunna ersättas av café latte-kedjor. I bakgrunden skymtar en byggkran som visar Umeå centrums senaste års byggfas. Mycket har byggts inför kulturhuvudstadsåret, och på bilden syns även ett av de konstverk som skapades just för invigningshelgen. Det omtalade konstverket om genusdebatten, som känns lite extra starkt i en stad med starka kvinnor som går i bräschen. Och till exempel startar schmäck, Kii, spelar trummor på invigningsceremonin eller kommenterar densamma i TV-sändningen. Till höger ser vi också Sagateatern, den gamla vackra lokalen där jag nyss sett klungan för kanske sista gången. Och där jag ska se Lisa Miskovsky, ännu en av de starka kvinnorna på Umeås scen, spela med sin syster Carolina i maj. Om några år kan Sagateatern vara ett minne blott, sparat i samma ask som Schmäck och apberget. Mitt i bilden går också Umeåbor, med sina plastpåsar från snabbköpen, i en vardag som fortsätter oavsett om det är kulturhuvudstadsår eller inte.

Så många bilder jag har över torg från resor som ser ut såhär. Jag har försökt få in hela torget och lite till och när jag kommer hem ser bilden bara ut som ett dåligt vykort och det går knappt se vilken stad den är ifrån. Tänk om någon från staden skulle få ta den istället och se vad hen såg. Vilka byggnader som låg där torget nu är. Som känner till vad som döljer sig bakom någon av fasaderna. Vem som bor var, vad som hänt vid vilket hörn och som ser en vän bland myllret på bilden.

En bild säger mer än tusen ord. Men vilka ord, det beror nog på betraktaren.

Om att vara en reseblogg

januari 21, 2014februari 26, 2014Johanna W

Den här bloggen är ju egentligen en reseblogg. Det är bara det att som så många andra resebloggare så landar vi förr eller senare någonstans, mer eller mindre länge. 2008 började jag blogga från Barcelona och har sedan uppdaterat den från praktiken i Jordanien, från månaderna i sydamerika, från sommaren i Madrid och från alla kortare resor till bl.a. New York, Berlin, Shanghai och nu senast Amsterdam. Jag har förändrat mitt sätt att leva, jag jobbar istället för pluggar och har mer pengar och mindre tid. Jag har hittat andra sätt att resa, förra året satte jag inte min fot utanför Sveriges gränser men jag vandrade till fots ensam med bara min fyrbenta vän, 8 mil längs kungsleden mellan Hemavan och Ammarnäs.

Jag fotar mer och mer, och jag har också en uppsjö bilder i lager som bara väntar att plockas fram till minnen. Så nu när årets resebloggar ska utses är det årets bästa fotoblogg som vore drömmen (tack ni som redan nominerat!), ju fler nomineringar desto större chans till final och därefter röstar ni läsare. Vinsten är att få ge ut sin blogg som bok…. Tänk att få sätta historierna på pränt till utvalda bilder, kanske med utvalda inlägg eller nyskrivet material med det jag alltid drömt om: resetips i form av anekdoter samlade genom åren, med fokus på hur du reser själv och vågar se världen med nya ögon. Så vill ni se mer foton eller läsa bloggen i bokform, gå in och nominera och rösta!

Hitta billiga flygresor snabbt och enkelt – ta hjälp av oss på Supersavertravel!

Norrlandsbilden

mars 28, 2012december 30, 2015Johanna W

Igår la jag upp en bild i en tävling på Norrmejerier – Norrlandsbilden. Och faktiskt ligger den rätt bra till. ”Vad är Norrland för dig” eller ”Vad är det bästa med Norrland enligt dig?”

Och det blev ett ganska självklart val av bild, dessutom lite förknippad med mjölk. Den plats där jag vuxit upp, utsikten från stugan över hagen där kossorna gick och smaskade allt utom smörblommor med skällkons lugnande klinkande, där de la ut förrädiska koblajor man kunde råka springa barfota i, och på kvällarna följde vi med morfar ut och ropade ”KOOOOEEEEN” och föste hem dem med små käppar han täljt åt oss. Tillbaka i lagårn var även mormor på plats och det var dags för mjölkning. Passade man sig inte kunde man få en stråle rakt på sig från han som mjölkade med glimten i ögat. Dag ut och dag in. Och mjölka själva gjorde vi också. Sen in med alltihop till separatorn, göra ost, grädde, smör etc. Det är mina barndoms somrar.

Så till den här altanen återvänder jag ständigt, för att bara sitta och titta ut över den hagen och vidare över raningarna där vi slåttrade hö till de här korna. Som här med en kopp kaffe. (eller mjölk. Ironin att jag vuxit upp så och nu inte ens kan dricka mjölk är ju nästan i sig värt en vinst.)

Kan inte tänka mig en bild som skulle passa bättre på ett mjölkpaket faktiskt, hoppas bara isåfall att Norrmejerier levererar till himleln eller att de har internet där, förstår ni hur glad moffe skulle bli?

De sålde aldrig till Norrmejerier, vi drack upp allting själva och mommes kaffeost var vida känd och eftertraktad, men moffe var starkt drivande i frågan om kemiskt gödsel och sånt är även för mig självklart så naturligtvis är min bild placerad på ett paket ekologiskt mjölk. Finns inget annat.

Så gå gärna in och rösta HÄR! går bara rösta en gång per dator, men går alltså gilla från flera om man har både på jobbet, hemma etc.

Like this:

Like this:

Like this:

Like this:

Like this: