konst – Johanna Westberg

Om museum i Madrid

juni 9, 2016Johanna W

Det finns tre stora museum i Madrid som omnämns i alla guideböcker som en punkt på att göra-listan. Det är:

Museo Nacional del Prado
El museo de arte Thyssen-Bornemisza
Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofia

Det finns naturligtvis många, många fler men dessa är de tre största och de ligger inte alls långt ifrån varandra så antingen passar det att bo i närheten och ta ett om dagen eller så göra en museidag och ta alla tre på en gång. Pradomuseet ligger i anslutning till el parque del retiro så det är också en bra kombination att strosa lite i parken och se på kristallpalatset före eller efter ett besök på Prado. Jag har aldrig varit på Thyssen-Bornemisza men på de andra två och mitt favorit är Reina Sofia. Blandad konst från olika epoker men mycket av de jag gillar som är lite abstrakta och rebelliska, och de är också spanska: Joan Miró, Salvador Dalí och Pablo Picasso. Jag älskar de abstrakta knasiga målningarna av Dalí, Miro har mer geometriska abstrakta och Mirós museum i Barcelona är också värt ett besök vid tillfälle! De båda är katalaner och jag antar det är därför jag kommit dem lite närmare, jag är ingen vidare konstkännare. Men de är påtagliga när en bor i Barcelona och har läst spansk historia, jag har också varit till Figueres där Dalí bodde. (i bloggens ungdom, på förra portalen så bilderna är inte ens överflyttade men ett inlägg finns HÄR faktiskt och de gamla bilderna finns kvar på blogg.se). Och Picasso som väl de flesta har hört talas om, har ett av sina största alster på just Reina Sofia – Guernica. Den har en väldigt intressant historia om inbördeskriget i Spanien och den får en inte fota, och jag var ändå upptagen med att stå och tappa bort mig i tavlan, men förstås finns det bilder och info på nätet.

Här smygfotade vis oss när vi såg kulturella ut.

Så läckert! Tack Maria och Josse för lån av bilder!

Om konst i Danmark

november 19, 2015Johanna W

Efter lunch igår åkte jag och några kollegor på konferens i Danmark. Jag hade glömt passet men inte gjorde det någonting inom Norden för en svensk. Det är till att vara lyckligt lottad här i livet.
Kvällens mottagningsmiddag hölls på Århus konstmuseum och efter minglet fick man gå runt i kvällsöppet museum. Häftig byggnad, vit och öppen likt Macba i Barcelona och bildmuseet i Umeå (kanske alla moderna konstmuseer?) Väldigt mycket fina utställningar också! Många olika stilar, allt från oljemålningar naturliga och mer surrealistiska till installation på taket.

Det går att gå inuti regnbågen med utsikt över hela Århus.

Dåtidens instagram

Ljuset!

Den här typen gillar jag!

Om parken i Montjuic och Mirómuseet

november 6, 2014november 7, 2014Johanna W

I söndags förmiddag några timmar innan mitt flyg gick strosade vi upp till parken Jardin de Montjuic. Här har jag spenderat många joggingturer, pluggeftermiddagar och funderarpromenader.Vi gick upp på en lite ruffigare bakgata som jag tycker är mycket mysigare än de stora stråken där alla andra går. Det är så fin utsikt därifrån ner över Raval och hela Barcelona!

Det här gänget väntade på sin lärare för en yogaklass, här hade jag också gärna tränat yoga!

Doften av rosorna höll i sig den sista dagen i Oktober och det var sommarvärme i luften. I parken ligger även museet med verk av konstnären, katalanen, Joan Miró.

Även konst utomhus i parken intill museet.
En modernistisk byggnad med fantastisk utsikt.

Jag gillar verkligen Miró! Mönster med färglagda mellanrum, det är lite så jag skulle beskriva livet och vardagen om jag skulle vara filosofisk. Det är ganska enkelt att staka ut riktlinjerna men att färglägga allt däremellan är en konst.

Om allt som kan rymmas i en bild

februari 21, 2014februari 26, 2014Johanna W

Jag har äntligen börjat på en fotokurs. Jag har inte varit där än, eftersom det krockar med skidträningen men jag har fått läxa.

Ett vanligt tips brukar vara att inte försöka få med allt, att fota detaljer och händelser och inte vara rädd att utesluta. Den här bilden tycker jag är ett bra exempel på både och. Den är rörig och den visar så många aktiviteter att vid första anblick går det inte att urskilja någon särskild. Men tittar jag närmare ser jag att det här speglar Umeå för mig, på väldigt många sätt. Det är en vinterstad, jag ser Kii som är en unik butik, det ligger i hörnet där schmäck låg, caféet som vi numera minns i ett rosa skimmer och som aldrig kommer kunna ersättas av café latte-kedjor. I bakgrunden skymtar en byggkran som visar Umeå centrums senaste års byggfas. Mycket har byggts inför kulturhuvudstadsåret, och på bilden syns även ett av de konstverk som skapades just för invigningshelgen. Det omtalade konstverket om genusdebatten, som känns lite extra starkt i en stad med starka kvinnor som går i bräschen. Och till exempel startar schmäck, Kii, spelar trummor på invigningsceremonin eller kommenterar densamma i TV-sändningen. Till höger ser vi också Sagateatern, den gamla vackra lokalen där jag nyss sett klungan för kanske sista gången. Och där jag ska se Lisa Miskovsky, ännu en av de starka kvinnorna på Umeås scen, spela med sin syster Carolina i maj. Om några år kan Sagateatern vara ett minne blott, sparat i samma ask som Schmäck och apberget. Mitt i bilden går också Umeåbor, med sina plastpåsar från snabbköpen, i en vardag som fortsätter oavsett om det är kulturhuvudstadsår eller inte.

Så många bilder jag har över torg från resor som ser ut såhär. Jag har försökt få in hela torget och lite till och när jag kommer hem ser bilden bara ut som ett dåligt vykort och det går knappt se vilken stad den är ifrån. Tänk om någon från staden skulle få ta den istället och se vad hen såg. Vilka byggnader som låg där torget nu är. Som känner till vad som döljer sig bakom någon av fasaderna. Vem som bor var, vad som hänt vid vilket hörn och som ser en vän bland myllret på bilden.

En bild säger mer än tusen ord. Men vilka ord, det beror nog på betraktaren.

(Today I’m wearing this) Dress no 7

oktober 7, 2011oktober 9, 2011Johanna W

Trevligt på tree hotel och även vi utan lottur fick se kojorna. ( inlägg kommer)

Nu har vi fått en rundvandring på kulturens hus, som jag känner rätt väl till sen studietiden men chefen för konsthallen och några år i branchen på arkitektkontor gjorde ändå att jag såg det med nya ögon. Och jag gillar att vara i den byggnaden, det har jag alltid gjort.

Och till min stora glädje hade de en helt fantastisk utställning för rosa bandet, norrskensflammorna som lappat ihop BHar i alla de varianter.