Jag sitter på balkongen, äter popcorn, dricker te, funderar och summerar. Reflekterar. Sista dagen på en över ett år lång föräldraledighet. Mörkret har fallit och sommarnätterna är inte längre ljusa och vet ni vad, jag skrev faktiskt en sommarlista redan den första juni, eller strax därefter när jag såg andra bloggare lägga upp det. Funderade igenom vad jag ville och önskade och skrev ner det, analogt. Den kom aldrig hit till bloggen. Tiden för bloggande har inte ritkigt funnits, eller ska vi kanske säga energi och prioritet. Men jag tänkte att vi tar den nu! Och ser hur det gått, och lite extra bilder av sånt som hänt i sommar.
- Bada med pojkarna – jamen check i massor. De älskar att bada.
- Äta glass ute med pojkarna. check! och väl godkänt så att säga.
- Tälta – det är den enda som inte blivit av
- Grilla – check
- Hänga på baksidor hos vänner och familj – check! Särskilt en varm vecka i månadsskiftet juni-juli
- Springa på stig – check på den i Ammarnäs, tack till min gamla fjälledarkompis Eva som kom längs gröna bandet och fick ut mig på gamla kungsleden så jag kunde springa hem.
- Vara uppe i sommarnatt – check…kanske inte riktigt som jag tänkte när jag skrev det. Men sommarnätterna har upplevts ja.
- Bada! – check igen då. Även i älven och ån, själv. Underbart.
- Vakna i stugan och inte ha något att göra – check, så pass det går med barn.
- Läsa – check! både bok-bok och flera ljudböcker.
Grabbarna har fyllt ett år. ETT ÅR!
Jamen förutom listan så här är sista bildkollaget över middagar när barnen somnat, med så mycket egenskördat som möjligt. Picknick med kidsen har det blivit en hel del. Lite gym, bad i älven och en möhippa har också hunnits med.
Det summerar det bra, sommaren 2023. Min andra som mamma men den första som känns på riktigt. Den förra när vi bodde på neo börjar blekna i minnet och ploppar upp då och då och känns avlägsen och samtidigt ständigt närvarande.
Nästa kapitel då, ny termin på universitetet, jag är tillbaka på mitt gamla jobb, imorse såg jag några höstfärgade löv på marken och luften känns krispig. Jobba på dagarna, mamma resten av dygnet. Det här blir något nytt och jag känner mig faktiskt mer än redo.
Johanna Westberg 