Om tisdagsträningströtta ben 

nike träningskläderIkväll är mina ben otroligt trötta, längesen de kändes såhär faktiskt. Anledningen stavas: nya releaser. Körde mitt måndagspass i somamove igår med nya releasen, den är riktigt härlig och annorlunda för kroppen! Lunchpass idag och sen bodypump där jag körde benlåtarna, knäböj och utfall, från det nya passet. Så annat tempo = annan belastning och ny utmaning för de stackars musklerna. Nu med lite pasta carbonara i magen liggandes på kökssoffan känner jag hur det kommer krypande i armarna också. Gött.

Har fått hem en leverans träningskläder också, temat för våren blev mörkblått och turkost samt neongult. De där kortsen vet jag inte om de är löparshorts eller inte, på mig är de definitivt inte det. De är däremot de skönaste trosor jag tränat i sen urminnes tider. Rejäla, minst sagt. Håliga, bylsiga linnen verkar också vara på modet och jag känner mig som fjorton år och basketspelande på nytt.

 

Om att lämna höstrusket

IMG_9464.JPGJag fick till slut svaret på att höstlöven verkligen varit ovanligt vackra och varför. Varm sommar och torr höst, låt oss hoppas på det fortsättningsvis också! (Det är faktiskt sällan jag hör nån hoppas på kall sommar och blöt höst när jag tänker efter)
Höstfärgerna är ett minne blott och Umeå har förvandlats till mörkt och regnigt och speciellt de senaste dagarna har det varit riktigt omysigt. Regn, snöglopp, kraftig vind och ännu mer regn. Inatt vaknade jag flera gånger av att regnet smattrade mot taket.
Men det lämnar jag nu, några timmars väntan på Arlanda innan jag lyfter mot Barcelona och där är prognosen 20 grader och sol! IMG_9489.JPGIMG_9194.JPGIMG_9223.JPGIMG_9224.JPG

Inspiration, koncentration och lite mer färg

Det har verkligen varit en färgtecknens vecka. Fortsätter med lite helgjobb, färglägger ritningar. Kanske låter fantastiskt tråkigt men det är rätt terapeutiskt faktiskt.

Lagt upp lite färgbilder som inspirerat mig i veckan i ett album på facebook. Inte kommit igång med pinterest, och känner mig inte så lockad just nu med tanke på blåsvädret kring rättigheter till bilder etc. Det är ju allmän kodex med länkningar etc. inom bloggvärlden men  på facebook är det som att ”dela” har ett helt eget liv. Sharing is caring. Men å andra sidan…för fotografens skull. Dock brukar det vara okej sålänge man kan spåra källan, vilket det borde vara mer självklart än det är för många. Anyways, det blir ett problem när jag väl skaffat kamera och lärt mig fota allt vackert jag ser och kommer på.

Och av bilderna är hämtade via en som ofta inspirerar mig, Annika, som driver Flex inredning. Hon har alltid bara en inspirationsbild, och så några kloka ord om den. Varken för mycket eller för lite och bjuder på vad hon ser i bilden och sin kunskap om inredning, färg och styling.

Som om det inte vore nog med färgsnack så fortsätter temat när ritningarna är färdigfärglagda: färgmärka upp prylar till min och mammas loppis imorgon. (på Nolia, Kom och köp!)

 

 

Ett kulört kvällspass

Har varit på en intressant ”vetenskapslunch” med mina fina kollegor, och återigen slås jag av hur mycket jag tycker om att lyssna på forskare som verkligen kan sitt om ett ämne. Gärna också något jag är intresserad av. ”vårdmiljöns betydelse för hälsan” var temat idag. Hur känner man sig som patient om det är smutsigt och luktar urin? Eller om man inte kan titta ut genom fönstret från sin sängplats?

Kör ett kvällspass ikväll, har mycket att göra men det är så kul. Nya uppdrag hela tiden, alla möjliga sorter, och det är vårkänsla ute! (och grusigt i min hall, VARS KOMMER ALLT IFRÅN!??!)

Idag igen är det en debattartikel om de enhetliga korvgubbarna, som jag skrev om i inlägget mer färg åt städerna” förra veckan. Suck. Varför har ingen ännu förklarat för Umeås politiker och tjänstemän hur idiotiskt hela projektet är?

Suck igen. Att ens debattera börjar jag snart känna. Men, jag har kommit på mig själv återigen med att fastna i bilder idag som är extra färggranna. Måste vara vårkänslorna. Och så fastnade jag för en bild, som från början handlade om manligt och kvinnligt vilket jag inte riktigt tycker behöver uppmuntras, men däremot så kan man verkligen uppfatta färger olika, och det kan bli lite spännande. Det gäller verkligen vuxna också, men det har slagit mig med barn att jag inte riktigt vet vad jag ska svara när vi leker med nån pryl och jag frågar vilken färg det är och lilla hjärtat svarar ”brun” och jag ser ju att den är orange. Eller lila. Eller grön för den delen. Men vem är jag att bestämma det liksom?

Ni som umgås barn, vad brukar ni svara?