Om vårkänslor och en massa skit

grönska i berlin

Idag har solen lyst över Umeå och rabarbern och jag har suttit ute och läst nere vid mina små odlingslådor på gården, varit och fikat i solen med vänner och påbörjat storstädning inför loppis om två veckor. Äntligen har jag ett datum att se fram emot. Men ju mer jag städar, desto mer skit ser jag…. Har bott i samma lägenhet alldeles på tok för länge vad gäller saker, rensade kylskåpet och hittade syltburkar som gick ut 2010… Nog för att det mesta håller längre än det står, men det finns gränser även för min tarmflora. Dags att på allvar börja planera årets odlingar, längtar tills allt är bara grönt, grönt, grönt!

Bilden är från en studieresa till Berlin 2012

Det handlar inte om mig

Hemkomsten efter Berlin har minst sagt varit kreativ och varierande. Energin jag skulle samla på semestern börjar så smått komma tillbaka och både stora och små projekt och idéer har dykt upp. Äntligen.

Oavsett vad jag gör är det roligaste att få förtroende av en kund och sen försöka göra dem nöjda. Nån som haft problemhy som blir hjälpt, nån som kastar sig ur trygghetszonen och tränar in en sotad make up, ett kontorslandskap på ett större företag förbättras, ett bygglov åt en villaägare skapas. Med risk för att det låter som jag lider av grav megalomani (och även viss hybris på svåra ord) så brukar jag tänka på Zlatan, och andra idrottsstjärnor, som har som måtto att prestera varje match. Det spelar ingen roll att de alltid spelar inför tio- kanske hundratusentals åskådare varje match, det är alltid nån som är där för första gången, och för någon annan kanske den enda.

Ibland blir jag lite hemmablind, men så fort jag kommer ut till kund igen så påminns jag. Det här är deras arbetsplats eller hem, deras vardag. Den här ombyggnationen är nånting speciellt. Precis likadant är det med alla fina människor jag får möta genom hudvårdskonsultandet. Det spelar ingen roll hur många jag gjort tidigare eller har på gång samtidigt. Det handlar helt enkelt inte om mig.

  En inblick i någons vardag en lördagmorgon i Berlin

Staden Berlin

En minst sagt spännande stad. Tyckte mig ha läst på, inte minst tack vare grundligt arbete av den person på jobbet som till stor del ligger bakom innehållet och informationen på resan, men blev ändå fullständigt överraskad och hänförd. Inte ofta man får användning av ordet hänförd faktiskt.

Vi inledde med att direkt från flygplatsen få en liten guidning av huvudbyggnader och platser på väg in mot staden från Tegel (eftersom den nya flygplatsen ännu inte är klar. Note to self: kom ihåg granska ritningarna) och kika på en stadsmodell över Berlin. Flera varianter, en från DDR med oändligt nitiskt målade och detaljrika små byggnader, en aktuell och en lite mindre aktuell. De båda senare med såväl befintliga som planerade hus, markerade med olika färger.

Föreläsningar, presentationer, studiebesök och strosande hanns med. Har en uppsjö med bilder men även rätt trötta ögonlock så det får bli ett axplock ikväll. Missa inte att strosa i Kreuzberg, det är tipset som alla ger. Även i Mitte, i Hackensche Höfe. Gentrifieringen i Kreuzberg har gjort att de ”äkta” konstnärerna numera bor på andra ställen, och lämnat plats åt bland annat stor turkisk befolkning vilket gör det till ett mekka för falafel och döner kebab. Staden är kantad av en brokig historia, som en av föreläsarna Fredrik Toridsson beskrev det i en graf, ”rätt mycket upp och ner” vad gäller allt. Infrastruktur, stadsplan, befolkningsmängd etc.

På lördagen var det guidade tematurer med buss och jag hade valt stadsplanering. Vi åkte ut och tittade på bland annat ett bostadsprogram av Bruno Taut från 1920-talet, där man förespråkade ”sol, ljus och frisk luft åt alla”, IBA87  ochh en nattklubb (läs dygnet-runt-på-helgerna-klubb) och club-kulturens vara eller icke vara, villkor, framtidstro, visioner och konkreta planer. Blir alldeles varm i hjärtat av att lyssna på sådana visionärer.

Som jag berättade innan åkte vi också på en utflykt till Dessau vår sista dag, och tittade på skolan där den moderna arkitekturen, funktionalismen, startades, skapades och utvecklades. Det var efter industrialismen tagit fart ordentligt och det konstnärliga värdena i arkitekturen började skyfflas undan till förmån för produktion som Walter Gropius grundade en skola vars idé var att kombinera konst och teknik. Arkitekterna som skolades där skulle vara både möbelsnickare med god kunskap om material tillika duktiga planerare och byggmästare. Lite som att åka till mekka faktiskt, om man har läst mycket design- och arkitekturhistoria.

Berlin är som sagt en brokig stad med otroligt många sidor och djup, och det blir definitivt ett återbesök!

Sammanfattning om det tyska köket: den tyska baren är betydligt bättre.

Avslutade med att åka upp i TV-tornet och se ut över hela stan och känna igen alla platser vi varit på. Gillar att göra det antingen på en gång eller i slutet.

Studieresa

Håller på och packar och läser på om Berlin. Studieresa coming up. Otroligt skönt och välbehövligt, haft ett stort projekt och flera små som tagit all tid efter semestern. Har knappt hunnit titta på bilderna från Barcelona. Är väldigt bortskämd med resande, knappt landat så bär det av igen. Men jag älskar ju det. Och den här gången är det faktiskt jobb, det har det inte varit på ett tag.

Späckat och spännande schema i en stad som bjuder på bra arkitektur, uteliv och historia. Och så lite konferens och inbjudna arkitekter som föreläsare förstås. Har för fritiden fått tips på Kreutzberg och Friedrichshain. Inte varit i Berlin sen tågluffen 2005, så det är öppet för förslag de småstunder vi har ledigt. Söndagen ska vi till Bauhaus. Alltså, inte nåt varuhus utan riktiga Bauhaus. Min väg mot denna karriär började med en kurs i designhistoria på Umeå universitet ht-2004. Lite på samma sätt kan man säga att det var på Bauhaus allting började, åtminstone mycket.

File:Bauhaus.JPG

bild: via wikipedia

Berlin

Häromveckan fick vi en rolig överraskning på ett kontorsmöte på jobbet. Vi ska allihopa åka på studieresa till Berlin i höst. Jippie!

Så kul det ska bli, vi har redan fantiserat om vilken öl vi ska dricka, paxat roomies, fantiserat om att återanvända sommarkläderna, åka upp i TV-tornet m.m. Igår på lunchen kom frågan upp: ”Har du varit i Berlin tidigare?”

– Japp! När jag tågluffade.

För precis sju år sedan hade vi alltså just startat vår tågluff. Anlänt, insupit, installerat oss, upptäckt….Läs hela resdagboksinlägget HÄR

Av alla intryck minns jag speciellt muren. Jag skyller det på Ebba Grön och Pink Floyd, men även den rätt vanliga fascinationen och intresset av just andra världskriget från historielektionerna, dokumentärer, artiklar. Men mest Thåström faktiskt. Har till och med skrivit en skoluppsats om Berlinmuren, med die mauers inledande fraser som inledning på uppsatsen.

halt, här får ingen passera…

Den är, eller var åtminstone för sju år sedan, upprustad och utsmyckad med passande konst och uttryck, på ett sätt som man kunde gå och kika på länge, länge. Det längtar jag till att få göra igen. Tack och lov med någon annan än en k-pist att diskutera med.

När man ska åka någonstans, eller har köpt någonting, längtar efter något eller så, då ser man det ju överallt. Jag såg nyss också på TV när Tina Nordström (mat-Tina) åkte till Berlin i programmet ”min stad” och hon tipsade om området Kreutzberg. Det verkade passa mig, så det är på upptäcksfärdsönskelistan. Tillsammans med att faktiskt åka upp i TV-tornet den här gången. Älskar att få överblick över städer.

I övrigt ser jag fram emot strosande, öl, kultur, få återanvända sommarkläderna, hänga med mina fina jobbarkompisar utan att behöva jobba så mycket.