Jag vill gå över (daggstänkta) torg

Senaste dagarna har jag varit uppe på sjukhusområdet och inventerat, och därmed gått över torgen tidig morgon. Och det är något med det, jag gillar att se städer vakna. Framförallt torg på nåt sätt. Agorafil, kan det heta så? Jag uppfinner det annars. Motsats till agorafobi alltså.

Passar ofta på att gå ut tidigt och köpa tidningen, frukost eller en kaffe om jag är någonstans, bara för att insupa. Finns ett torg i närheten tvekar jag inte att ta en omväg för att få gå rakt över det. 

Plaza de Cervantes vaknar. På väg till skolan i Alcalá de Henares sommaren 2011

Året då jag blev civilingenjör, bröt armen, blev kär i en hund, såg Foo Fighters, åkte till Tylösand och Madrid, lärde mig plocka svamp, hade alla klänningar i garderoben (för bröstens skull), var med på en älgjaktslakt och hunden och katten blev vänner.

Eller helt enkelt ”året som gått, 2011 i bilder”… tänkte jag.

slutsats nummer ett blir att antalet bilder har eskalerat under året som gått, både tagna och publicerade på bloggen.

Januari – Februari

Finns inga bilder. Var inne i min bubbla av att färdigställa exjobbet, pendlade till Luleå och har snott en bild från facebook på ett par favoriter jag hängde mycket med/hos då.

 Mars

Redovisade! Civilingenjör i Arkitektur. Finally. Jag och mina handledare. Firades med att få lite blommor och champagne.

 

April 

Utsedd till ambassadör för kvinnors företagande. Årets enda skidåk, en mil rakt upp och in i fjällen. Innan dess hade jag för andra året varit funktionär på kungsledenrännet som fick brytas på grund av storm. Så var det inte denna dag. Perfekt avslutning på vintern!

Maj

Maj kom, och hon med den. Mamma och pappa hämtade världens goaste. Och jag har aldrig varit så nära att flytta hem igen. Sen köpte jag en longboard och fredag den 13 ramlade jag med den och bröt armen. Då fick jag flytta hem ett tag. Så kan det gå.

 

Juni

Hängde mest med hunden, upplevde värmebölja med gips på armen, tog bort gipset, såg Foo Fighters i Stockholm, åkte och hälsade på lillebror i Halmstad, kollade om solstolarna var åt fel håll på Tylösand (svar ja).

Juli

Tog en sväng till Madrid för att prata lite spanska. Hängde i stort sett bara med australiensiskor och tipptoppade min engelska. Bloggen flyttade hit.

Augusti

Njöt det sista av sommaren, kollade hur stor vovven blivit, började jobba igen, hejade på Rivia och Nora i beach touren

September

Plockade svamp för första gången. Och potatis för miljonte gången. Hälsade på i stockholm. Ambassadörer för kvinnors företagande, gick officiell introkurs för jobbet och träffade vänner. Trillade ner i wordfeudträsket.

Oktober

Hade klänning hela månaden, en ny för varje dag, för att uppmärksamma Rosa Bandet och kampen mot bröstcancer. Var med på min första älgjakt/slakt.

November

Tränade spårträning med hunden, var med på hundkurs, var på mitt livs första rollspelsmaskerad, såg renhornen, pysslade och laddade för december

December

Jag gjorde som sig bör och bakade och pysslade, med nära och kära. Hunden och katten blev vänner till slut. Då var det dags att ta igen sig.

2012

Jag tänker inte sälla mig till skaran som har uttryckt ”får framtiden utvisa, nu har vi nya blad, det här ska bli mitt bästa år”. Jag vet precis vad jag vill göra och jag är på god väg att göra det också. Tänkte fortsätta med det.

Sno inte stilen – var din egen stilikon!

I helgen, eller igår, var en kollega med i weekend-bilagan till VKs ”sno stilen”

Jättekul och välförtjänt, hon har verkligen asskön stil. Men varför sno den? Kan inte alla ha sin egen?

Dock är väl ”inspiration” ett ganska uttjatat ord… och olika tidningar har olika. Finns ”Umeås bäst klädda” i city-tidningen, och andra på andra håll. I get the point, och är man inte intresserad behöver man ju inte läsa heller.

Det som är kul med att bo i Umeå är att folk faktiskt har egna stilar, och det är inte så classy utan mer alternativt och man behöver definitivt inte mycket pengar för att klassas som välklädd. Om man nu vill det.

Önskar verkligen att alla hade mod, möjlighet och råd att klä sig i det de ville och att ingen skulle tycka något om det.

Men det finns så många oskrivna lagar och regler, läste en krönika av Anna (som driver avanna.se) och hon menar på ganska samma sak. Var din egen stilikon!

Och lite ointresserad av mode måste kan det väl erkännas att jag är, men det är såklart kul att klä på sig fina kläder. Sen om de varit dyra eller på loppis, ärvda eller matchar enligt nån Style by….. skiter jag fullständigt i. Det är ju nånting med den där kicken man får av ett fynd. Men det är ju likagärna i mormors boa. Dock så har ju det blivit ett mode i sig.

Well, är man inte intresserad kanske man inte borde tycka så mycket. Så jag ska leta fram nåt gammalt plagg och se vad jag tycker är fint till, nånstans på jorden finns säkert nån som håller med och då är jag ju just där bäst klädd.

Nu är det elva månader sen jag shoppade senast, och vet ni vad som hänt?

NADA!

 Kanske därför jag trivs i spanien. Där är det lite mer färg åtminstone. Bild från pridefestivalen i Madrid i somras

Entreprenadjuridik

Idag har jag gått en kurs i entreprenadjuridik, AB04 och ABT06 närmare bestämt. Lars Hag på Foyen advokatbyrå lika bra som vanligt.

Men det här med att glaset är antingen halvtomt eller halvfullt…. Mitt huvud känns både helt fullt och helt tomt på samma gång.

 Foto: En kväll på campus i Alcalá i somras. Jazzkväll om jag inte minns fel.