Jag och MariaVilken magisk helg! Den handlade verkligen inte om mig men det är deras helg så jag har inte tänkt redogöra för den i detalj eller visa så mycket av alla fantastiska bilder jag har. Men lite om min klänning och outfit har jag lovat visa.
Jag var tärna för första gången i mitt liv, väldigt vilken ära! Men så var det ju inte vem som helst som gifte sig heller.
Hon är själv känd för sina klänningar och sin förmåga att fynda vintage både åt sig och andra, något som framkom i flera av talen vid bröllopsmiddagen igårkväll. Några av er minns kanske hur vi var och letade brudklänning i Amsterdam.
Hon var sagolikt vacker igår, i två olika klänningar. En för vigseln och middagen och en för dansgolvet (vilket dansgolv sen, men det tror jag får stanna bland gästernas minnen)
Jag och min klänning var inget undantag och det var bara att tacka och ta emot för det var Josse som fyndat den och ordnat assesoarer och angett vilken färg jag skulle ha på skorna. Vi var två tärnor och vi hade varsin liknande, rödrosablommiga vintageklänningar, hela bröllopet hade tema, program och smyckning av röda, rosa och vita rosor och vi båda två hade röda skor och vita handskar.
Alla tre prinsessorna i Estellerummet
Ville inte att helgen skulle ta slut men är skönt vara hemma, är rätt trött. En liten stund kvar att tävla om det jag shoppat i Marocko, så ska jag meddela vinnaren imorgon!
Äntligen! Nu börjar den här motionsformen ta sig på allvar. Igår var det premiär för kortbyxorna och ikväll har cyklat till Bettnäs och känt på vattnet. Passade på fota också när vi blev stående i ett vägbygge och väntade på lotsen. 
Jag tänker ofta när jag cyklar runt hur fantastiskt vackert det är och förstås rycker det lite i instagramnerven men det bästa är ju att njuta i fulla drag där och då. Grönt och lummigt överallt men svalt i havet får jag väl erkänna.
Vatten och bananpaus på kära gamla bettan. 
Johanna Westberg 
