teknik – Johanna Westberg

Om att förbättra skidåkning

februari 4, 2014februari 4, 2014Johanna W

Jag åker egentligen skidor med anledning av den här bilden. Påsk i Ammarnäs är bland det bästa jag vet, alla kategorier. Men på senare år har jag precis som med löpning börjat att även träna på det, följt av att ganska omedelbart börja vilja bli bättre. Inte helt lätt, men med lite vilja och väldigt mycket tid och träning går det ganska bra. Skidåkning är tekniskt och det är en hel vetenskap bakom valla (finns det någon som är professor i valla?) och oftast beror det förstås på åkaren (läs: mig) när det inte går så snabbt. Idag var jag in och skulle skaffa nya stavar och kolla så spannet på mina skidor var okej, var ganska många år sedan jag fick dem, och kanske stenslipa dem. Det visade sig att det knappt fanns något spann kvar. Om jag blivit för stark, tung, bra eller skidorna helt enkelt gamla och mjuka sparar jag till att fråga professorn om, för butikspersonalen kunde inte svara mer än att jag faktiskt borde unna mig ett par nya för åker man mycket vill man ha bra grejer. Åtminstone inte bli hindrad av utrustningen, vilket man blir om man glider på fästvallan (läs: inte glider).

Så det blev ett par nya skidor! Ett par tävlingsskidor, tänk att jag gått och blivit en sån som har flera par. Och när jag väl stod i kassan och skulle avverka den mindre roliga delen av det hela, så hittar jag ett visitkort på en iksu-kollega som visar sig även vara skidlärare, och gammal elitåkare, lpskidor.se ! Återstår att se till helgen vad dessa nya vrålåk kan göra för underverk.

Om helgmorgon

februari 2, 2013Johanna W

Att somna veckoslut och vakna till ett veckoslut är nåt av det bästa jag vet. Ibland är det kul göra något på fredag, så helgen känns längre, men somna i soffan är också en lyx. Jag sover nästan alltid som en stock, tacksamt slipper jag vakna mitt i nätterna ens för att kolla på klockan, kissa eller ens vända mig. Däremot sover jag lite för lite periodvis, på grund av allt jag tycker är roligt att göra och att jag ändå kliver upp och går och är på jobbet lika länge som alla andra som jobbar heltid. Jag vill inte bara äta och sova på fritiden, så det känns som man jobbar HELA TIDEN istället för heltid.

På grund av detta har jag börjat ställa klockan fast utan alarm även på helgerna för att se hur mycket jag sover över tid. Inatt sov jag exakt på minuten lika länge som förra fredag-lördagnatt. 9 timmar och 17 minuter. Måste vara min optimala fredagssömn. Deja vú och en kopp kaffe på det och såklart extra god frukost. Ägg-hackad tomat-&-vitlök-röra på rostade mackor. Och så en ocean av helgtid framför.

Jag har också blivit en sån som går upp och tittar på vinterstudion. Än sålänge är det utför och annat, när det är längdskidor kommer jag studera tekniken och stå framför TVn och försöka följa rytmen. Sen ska jag stå framför DVDn och nöta BodyPump-koreografi. Jag har mycket lättare att förstå och lära mig fysiska rörelser och teknik med muskelminne och upprepningar. Vet ni hur många upprepningar, s.k. reps, man måste göra av en rörelse innan den sitter?

3000! (TRE TUSEN!)

Så tänk på tekniken, onödigt göra 3000 st och sen behöva lära om. Och ge fan i att ge upp efter två tusen försök.

7/93/#blogg100

Om du tänker att du ska stå på hela foten

januari 11, 2013Johanna W

Var ute ikväll och tänkte nöta lite teknik jag lärde mig igår.
Kom iväg sent efter ett spontanbesök av en liten favorit som tyckte det lät väldigt långtråkigt att följa med på pianoskola och istället ville vara hos mig. Jippie! Sa jag och så spelade vi Pettson och uppfinningarna. Började sedan träningskvällen med en halvtimme CXWorks, rackarns vad intensivt och jobbigt! Hela kroppen och väldigt mycket nyttigt för skidbalansen och styrkan (kändes det som, bör väl lite ödmjukt avvakta med att ta på mig experthatten tills åtminstone två-tre gånger på skidskolan).

Jag hade med mig skidorna och bara gick direkt till spåret (en riktig fördel nu sen jag bytt gym) och mötte upp en jobbarkompis där. Snackade lite teknik, försökte trippa igång och säger att jag tycker det är svårt det här med att få ut ”schvungen”, jag fattar inte riktigt. Många säger de har problem med att trycka ifrån och jag har inte ens riktigt förstått när och hur det är tänkt att trycka ifrån och sen kommer dessutom det svåraste: glida utan att det bromsar direkt.
Några minuter senare hör jag: ”Du, det här med glidet, när du tryckt ifrån ska du ju glida på andra foten, tänk att du då ska stå på hela foten och ha tyngden typ på hälen”
Och så trillade tioöringen ner.

Men varför har ingen sagt nåt?! Utbrast jag när det plötsligt gick så mycket lättare.
Alla granarna som sett mig vingla långsamt förbi varv på varv på varv på varv stod tysta. Fnissade säkert eller grämde sin talförmåga inombords.

Det var naturligtvis ingen som lurade mig igår på skidskolan eller att hela skidvärlden vetat men inte berättat, utan helt enkelt nån liten detalj som formulerades med rätt ord vid lämplig tidpunkt. Två varv på den lite lugnare och flackare (än 3,7an) 3,2an och sen cykeln hem igen. Jag längtar redan till nästa gång.

jag med världens bästa födelsedagspresent, skidfodralet