Om att skriva vykort

IMG_9682.JPGJag älskar vykort! Trots att det finns så många kanaler att skicka hälsningar digitalt så är det något särskilt med vykort. Jag älskar att skriva dem så det känns inte alls som något måste. Nog har det hänt att de rafsats ihop med stora bokstäver i all hast, till och med på Arlanda på väg hem… Men allra helst vill jag sitta på ett café i lugn och ro och skriva personligt. Idag sitter jag på Buenas Migas i Barceloneta, precis nere vid stranden där linbanan har sitt stopp. Det är mitt favoritcafé och här har jag suttit oändligt många gånger själv och med Erika, hit tog jag nästan alla som hälsade på när jag bodde här och det var hit jag och Adriana gick min allra första dag och jag lärde mig skillnaden på att beställa pasta med polla/pollo. Pasta med snopp fanns inte på menyn så det fick bli med kyckling istället.IMG_9685.JPG

Om att bloggnörda

IMG_8461.JPGGårdagkvällen spenderades fabulöst på restaurang och bar i stiliga matchande klänningar (nej, ingen bild men tänk silver och svart, 50-tal/nyårstema) och idag sitter jag ett stenkast från St:Eriksplan på café Non Solo bar med Towe och jobbar med www.svenskaresebloggar.se över en brunch och några kaffekoppar.
Vi har uppdaterat lite behind the scenes, förberett nyhetsbrev och planerat hösten så smått.
Druckit kaffe och pratat om resor som varit och som kommer. Ett ganska nördigt men fantastiskt sätt att spendera en söndag på!IMG_8460.JPGIMG_8443.JPG

Går kokkosmjölk bra?

Var och fikade igår med en gammal klasskompis från Luleå. Den känslan av att ha flera år och så många händelser, kurser, vänner, lärare etc. gemensamt. Urmysiga café göteborg, vilka uppläggningar! Men hur är det med slutledningsförmågan när jag beställer en sojalatte, frågar vad som är mjölkfritt av godsakerna och får svara på att ”spår av mjölk” går bra, så då får det bli kladdkakan, och efter en ganska lång stund får in en jätteskål med glass och grädde till…??

– ”Ursäkta, jag måste bara få fråga, visst är den här latten med sojamjölk?”

– ”javisst!” svarar baristan och håller upp ett paket laktosfri mjölk….

– ”men det där är inte sojamjölken” säger en annan personal, och räddar mig från att behöva säga det, och återigen känna mig som en misstroende bitch och förklara att det är skillnad på mjölksocker och mjölkprotein.

– ”jamen jag menar jag tog den där blå i kylskåpet. Sojamjölken”

Så här är det hela tiden, och det går inte riktigt klandra någon. Alla allergier som bara exploderar, och det är sojamjölk hit och glutenfritt dit. Vad är det egentligen som kommer från kossor? Går kokkosmjölk bra?

Senast jag flög kunde jag inte beställa salladen som var det enda mjölkfria på menyn, den fanns bara på europaflygningar. Tog en påse lättsaltade chips, och en kopp kaffe. Till lunch. Det är inte första gången. Jag fick övertyga flygvärdinnan om att det gick bra trots att den inte var märkt med ”M” i menyn och visade att jag själv läste på påsen. Så skönt ändå med någon som är noga! Så var det dags att servera kaffet.

-”Vill du ha mjölk eller socker i kaffet?”

I will survive. Jag kan få ont i magen, det kliar i huden och jag blir hängig. Men om jag får barn nångång som är nötallergiker eller nåt liknande, då kommer jag nog bli en cynisk häxa med världsrekord i skepsis och innehållsförteckningsläsning.

Jag ser det lite som att leva som James Bond eller Jason Borne. Trust no one. Det kan alltid vara stekt i smör.

Drömmen om den perfekta cafébaren

Ibland fantiserar jag om att öppna café. Den skulle vara precis som jag ville. Risken att någon snor denna affärsidé antas vara minimal eftersom det isåfall redan skulle funnits i Umeå. Och ingen blir gladare än jag om den helt plötsligt finns, eftersom jag då kan ägna mig åt att dricka kaffe och ladda själen och energin där.

Jag saknar de små barerna och caféerna som finns utomlands. Det ska bara vara några få bord, färgglad inredning, udda stolar, foton från mina resor på väggarna och lite lokal konst till försäljning och ha öppet från ca 14-23 varje dag och kanske lite tidigare och senare på lördagar. Tanken är inte att man ska sitta där förevigt, eller inta någon stor måltid eller avancerad baristakaffekonst. Det ska vara så långt som möjligt närodlat, ekologiskt och helt mjölkfritt, finnas alternativ för veganer och gluten- soja och nötallergiker och definitivt bara kravmärkt fairtrade kaffe. Djungeln bland ”hållbart” ”miljövänligt” ”livscykel” ”transporter” osv. ska på riktigt vara genomtänkt och inte bara ord. Skulle krävas en riktigt bra kaffeleverantör, det är ett som är säkert. Övriga leverantörer skulle kunna vara i stort sett bara lokala eller åtminstone Svenska. Globala samarbeten – gärna, men fokus på lokalt. Bröd och enkla bakverk från lokal bagare och mackor enkla och iordninggjorda senast samma dag så de är färska.

Senare på kvällen kunde det också finnas öl och vin. Saknar ställen där det går att gå ut ett sällskap och en tar en kaffe, en annan en öl och en tredje en smoothie. Ibland vill man faktiskt ha det samtidigt. Och vill man dricka te ska det vara goda örtteer och liknande, man ska inte behöva straffas med Lipton påste bara för att man inte dricker caffe latte macchiato coffeinato barista espeziale.

Sojalatte ska inte kosta extra. Gratis wi-fi såklart. Papperstidningar, men inte så många att det blir slösigt. Lite arabicaplantor som blommor. Schysst musik som den som jobbar just då får välja.

Har jag glömt något?