Om internationella kvinnodagen

Johanna W

Imorse när jag kom tillbaka till jobbet efter ett möte kom min kollega med den här till mig. ”Grattis Johanna på internationella kvinnodagen!”. Vi fick alla var sin ask sån här fin choklad, alla tjejer på vårt kontor. Han är vår näst nyaste kollega och under mina fyra år jag jobbat har det knappt ens uppmärksammats att det är en internationell kvinnodag. Senast jag blev uppriktigt grattad var 2009 av min värdlillebror Juán i Ecuador, vilket i sin tur var första gången någonsin (jag skrev om det här). Min kollega idag kommer inte heller från Sverige ursprungligen. Han har bara varit hos oss sedan efter sommarsemestern, han har fortfarande utmaningar med svenska språket, han har inte varit med på någon bolagsresa, vi har inte ens haft någon teambuilding sedan han började. Ändå tar han sig tid och råd och ger var och en utav oss en present idag. Jag blev så rörd att jag knappt visste hur jag skulle tacka.

Om de svenska killarna skämdes? Ja, en del. Vi har olika traditioner och det är alltid lite av en smaksak huruvida man tycker denna dag ska uppmärksammas som något positivt, om det verkligen är ”grattis”, om den verkligen behövs, etc. (och att det borde finnas en mansdag, vilket det faktiskt gör). Och Sverige är jämställt, det går inte ens att jämföra med det land min kollega kommer ifrån. Det är inte längre ens ett eget land. Men ändå efter kl. 15.52 varje dag jobbar alla kvinnor gratis. I Sverige.

Inte grattis, GRATIS.

Om att fredagskul är tillbaka

Johanna W

Jag fick mig ett så gott skratt häromdagen när min moster la ut denna på facebook att jag vill dela den. Det är ju ändå fredag. Håll till godo:

Efter en flygning skriver piloten ut en felrapport, därefter får mekanikerna en felanmälan och bedömer vilken reparation felet kräver. Blanketten är ett papper som piloten fyller i och mekanikerna läser för att sedan reparera felet. Mekanikerna skriver sedan, på blankettens nedersta del, vad de har gjort för reparationer och piloterna läser därefter igenom rapporten till nästa flygning.

Ingen kan påstå att personalen på marken och mekanikerna inte har någon humor.

Här är några verkliga, registrerade felrapporter över behov av underhåll och problem, som Quantas piloter har skrivit. Samt vilken lösning som underhållspersonalen har skrivit.

Som kuriosa ska tilläggas att Quantas är det enda större flygbolag som aldrig haft en allvarlig olycka.

P=Problem inlämnat av piloten.
S=Svar från mekaniker.

================================================================

P: Innersta hjulet på vänster sida borde nästan bytas.
S: Har nästan bytt ut det innersta hjulet på vänster sida.

P: Testflygningen gick OK, bortsett från att den automatiska landningen var
något hård.
S: Det är inte installerat något automatiskt landningssystem på detta
flygplan.

P: Propeller nr.2 får inte nog med smörjning.
S: Smörjning till propeller nr.2 är OK. Smörjning till propeller nr.1,
3 och 4 är felaktig.

P: Någonting sitter löst i cockpit.
S: Någonting sattes fast i cockpit.

P: Döda insekter på framrutan.
S: Levande insekter är restade i lagret.

P: Autopiloten ger ett fall på 200 fot när flyghöjden skall låsas.
S: Kan inte återskapa problemet på marken.

P: Tecken på läckage på höger sidas landningsställ.
S: Tecknet borttaget.

P: Ljudet i intercom är otroligt hög.
S: Ljudet i intercom inställt till en mera trovärdig nivå.

P: Mothållslåset får gashandtaget att sitta fast.
S: Det är liksom det det är där för…

P: Misstänker att det är en spricka i framrutan.
S: Misstänker att du har rätt.

P: Saknar motor nr.3.
S: Motor funnen på höger vinge, efter kort sökarbete…

P: Flygplanet uppför sig lustigt.
S: Flygplanet har beordrats att ta sig samman, flyga ordentligt och
vara
lite mer seriöst.

P: Radarn brummar.
S: Har omprogrammerat radarn till att tala.

P: Mus i cockpit.
S: Katt installerad.

41/59/#blogg100

Om att imorgon är en annan dag

Johanna W

Jag har en sån här dag idag då man vill krypa in i myskläderna och bara vara. Vilken tur jag hittat en mysklänning i Gävle, i den bor jag nu. Vi hörs en annan dag, jag har saker att tänka på. Dessutom är jag glassnödig.

PS. Vem var det egentligen som skulle röja och städa min lägenhet? Det är jättejättedåligt gjort. Bakläxa och välkommen åter.

40/60/#blogg100

Om att morgonstund har guld i mun

Johanna W

Egentligen heter det väl ”guld i mund” men jag känner mig okej med den språkutvecklingen. Det betyder ju mun och eftersom det är morgonkaffet jag syftar på så passar det bra. Tiden precis efter jag klivit upp är den bästa, även om jag ofta är jättetrött förstås. Ibland kommer tankarna igång snabbt och jag kan få iväg ett mejl eller klottra ner idéer eller saker jag ska göra, ofta kommer även handlingarna och jag röjer köket, plockar ur diskmaskinen, letar fram något papper jag inte hittat men behöver. Ibland behöver tankarna bara vila och då får de göra det i en tidning, en bukett färska tulpaner, ut genom fönstret och titta på talgbollens besökare eller hur det går för bygget här mittemot. Jag tycker det är skönt när dagen får indelas i före, under och efter jobb. Även om det är skönt vara på jobbet tidigt, jag försöker börja mellan sju och halv åtta för att få gå hem tidigare, så behöver jag vakna till hemma och gärna ha ”utfört” något, om så bara att läsa tidningen. Jag vill ha känslan att jag går till jobbet och utför mina uppgifter där under dagen, som en del av dagen, inte att det är min dag. Och finns det något värre än att komma till jobbet med sömnveck i ansiktet och det känns som att vara på pyjamasparty med jobbarkompisarna?

39/61/#blogg100

Om att göra min dag

Johanna W

Imorse när jag cyklade mot universitetet var det så mycket plogbilar i farten och dåligt före att jag cyklade på trottoaren. Framför mig gick en dam med dramaten, så jag saktade in och plingade på ringklockan för att komma förbi och inte skrämmas.

– ”Vad bra att du använder cykelklockan! TACK!!” ropade hon efter mig.

Tänk att det gjorde min dag.

Ikväll har jag suttit på jägarskolan och i pausen frågar hon jag satt bredvid om jag vill ha lite te. Var jättesugen och avundsjuk eftersom jag inte hade något med mig men tackade artigt ”nej det behövs inte. Och jag har ju ändå ingen mugg”

– ”Men du kan ju dricka i korken!”

Såklart jag gärna blev bjuden, är väl inte storbjudd heller. Sån stämning, riktigt som jag hoppas det kommer vara med jaktkompisar framöver om det nu blir någon jägare utav mig.

Så lätt det kan vara att göra någon obekant glad.

38/62/#blogg100