Om internationella kvinnodagen

Imorse när jag kom tillbaka till jobbet efter ett möte kom min kollega med den här till mig. ”Grattis Johanna på internationella kvinnodagen!”. Vi fick alla var sin ask sån här fin choklad, alla tjejer på vårt kontor. Han är vår näst nyaste kollega och under mina fyra år jag jobbat har det knappt ens uppmärksammats att det är en internationell kvinnodag. Senast jag blev uppriktigt grattad var 2009 av min värdlillebror Juán i Ecuador, vilket i sin tur var första gången någonsin (jag skrev om det här). Min kollega idag kommer inte heller från Sverige ursprungligen. Han har bara varit hos oss sedan efter sommarsemestern, han har fortfarande utmaningar med svenska språket, han har inte varit med på någon bolagsresa, vi har inte ens haft någon teambuilding sedan han började. Ändå tar han sig tid och råd och ger var och en utav oss en present idag. Jag blev så rörd att jag knappt visste hur jag skulle tacka.

Om de svenska killarna skämdes? Ja, en del. Vi har olika traditioner och det är alltid lite av en smaksak huruvida man tycker denna dag ska uppmärksammas som något positivt, om det verkligen är ”grattis”, om den verkligen behövs, etc. (och att det borde finnas en mansdag, vilket det faktiskt gör). Och Sverige är jämställt, det går inte ens att jämföra med det land min kollega kommer ifrån. Det är inte längre ens ett eget land. Men ändå efter kl. 15.52 varje dag jobbar alla kvinnor gratis. I Sverige.

Inte grattis, GRATIS.

Om att fylla år

Ett stort tack för alla grattis!

Nu är den över, födelsedagen. Som vanligt kul, viss åldersnoja, oro att ingen vill fira kantat av att det kryper mot slutet av ledigheten. I fredagskväll bland städ och förberedelser svor jag på att aldrig mer fira.

Men jag hade inte kunnat ha en bättre födelsedag. Firade mig själv på morgonen med tulpaner och god frukost, bakade livets första tårta från scratch och hade kalas med närmsta familjen på dagen. Det började ringa redan på morgonen och fortsatte under dagen och jag hann inte ens med att svara alla. Gjorde iordning mat, tacopaj och sallad, och på kvällen droppade vänner in, gamla som nya, hund, bebis och bebismage i en perfekt mix.

Kärlek och vänskap går inte mäta i antal grattis och framförallt facebook underlättar ju för att komma ihåg att gratulera men oavsett så vill jag verkligen säga ett gemensamt stort TACK. Det har betydelse och värmer mycket.

Idag är det istället min alldeles egna dag, det är kalas-städat, finns god mat och tårta samt ett perfekt skidväder så idag fortsätter jag ända in i kaklet på det här fantastiskt sköna, långa jullovet.

MIN dag

Idag har det verkligen varit min dag. Jag har legat i soffan och lyssnat på morgonpasset i P3, som tydligen också fyller år idag, och käkat långfrukost i fin kaffekopp

20120105-225233.jpg

Jag har blivit uppvaktad av moster x2, morbror och momme såklart.

20120105-225422.jpg

Blev även, numer i vanlig ordning, bjuden på middag. Dagen till ära blåtjafisk med kantarellsås. Lokalproducerat och fint.

Resten av dagen har spenderats i stugan, vilodag från skidorna och allt som heter jobb eller planering. Läst och sett jägarna 2 (fy fasen! Bra men ”tagande”) och såklart sportens årskrönika. Både glass och popcorn har jag lyxat till det med också. En dag helt i min stil alltså!

Och grattisen har strömmat in, genom samtal, Facebook, sms, twitter och jag tyckte mig se lite röksignaler från Hemavan också.

Så TACK alla ni som gjort det till en bra dag!