(Today I’m wearing this) Dress no. 20

Johanna W

Med ett leende som aldrig skulle gått hem hos fotografen…. ”dags för grimas-gymnastik! och sen kan du le igen!” 

Så går det när man måste fota sig själv med en lagom kamera hängd i en tamburmajor med 10-sek-avtryckning.

Det stämmer att leendet är lite påtvingat. Jag tappade humöret just när jag nyss köttade in armbågen i en stolsryggskant och det gör ont fortfarande och precis när jag skulle fara ut och springa för att glömma bort smärtan och för att fira att jag för första gången på evigheter har spring i benen, så börjar det regna. Som om det inte redan var mörkt ute.

Annars har dagen varit bra, folk har börjat fråga ”hur många klänningar har du egentligen?” utan att ens veta om frocktober… Och den här har moster sytt. (Är inte det fantastiskt?! HON borde vara på modeveckan!) Vi hittade den i boa i somras och jag tackar min klena benstomme och bröstkorg för den eftersom jag var den enda som fick på mig den.

Imorgon är det både trendföreläsning med Lotta Ahlvar, vd för Svenska moderådet och på kvällen Designbar med Bric á Brac och jag vet inte om jag kan/hinner på något.

Trots att ShopStop går galant och jag inte ens är sugen på att shoppa så är det kul att se, och det är kul att det händer något i Umeå. Och det vore roligt gå dit i en hemmasydd mosterklänning också och se hur jag ligger till.

Men nu minsann ska jag trotsa en smärtande bula på armen (har lyxat till det med två alvedon) och regnet och drar ut en sväng med superpeppig musik i öronen.

SelectedSeven.se (eller hur jag äntligen har chans på Johnny Depp)

Johanna W

 Minns ni denna?

Den är så fin Lasse Hallströms film Chocolat. Hennes driv och kamp för det hon brinner för, att samtidigt vara mamma, att komma ny till en by och så kommer vagabonden, kärlek…. Mycket mer en romantikfantasi för mig än nån riddare på en vit häst.

Men nu är det så, att jag bor inte i frankrike, jag lever i en annan tid och framförallt, jag tål inte mjölk. Mörk choklad går bra, men nästan alla kalas är det nånting eller allt jag inte tål. Det gör inte så mycket för kakor och tårtor är verkligen inte min grej, och man behöver ju dessutom inte deppa för något missat näringsintag precis, men choklad.

Varm choklad, mjölkchoklad, praliner, apelsinchoklad, chokladkaka, kladdkaka….. men visst går det göra mjölkfritt, men man gör det inte alltid. Och inte allt blir samma sak.

Men nu.

Nu finns det hopp. Igår öppnade SelectedSeven sin webbutik.

”SelectedSeven är en webbutik med det lilla extra. Vi vill att alla ska kunna få lite guldkant på veckans sju dagar – och att det ska vara enkelt. Så oavsett om du vill skicka en present till någon i en annan stad, köpa gåvor till personalen eller ha hjälp att hitta något gott till helgen så kan vi hjälpa dig. Det som gör oss annorlunda jämfört med andra butiker är kombinationen av sortiment och tjänster, PLUS att hela vårt sortiment är mjölkfritt!”

Läs det där sista. HELA SORTIMENTET ÄR MJÖLKFRITT! och ändå är det massa choklad och godsaker. Inte ens Linas matkasse har ett mjölkfritt alternativ.

IKEA, bygglov, kunder, beslut, VIP, välgörenhet och lite gelehallon

Johanna W

Vilken dag jag har haft. Andra dagen i rad med en fantastisk föreläsning. Idag flera t.o.m.

Först två kollegor som föreläste, den första om stadsplanering och analys i TIDIGA skeden, och den andra om hållbart byggande. Båda två jätteduktiga på att hålla det inte för tekniskt eller svårt. Och den andra speciellt, hon kan så mycket hållbarhet att hon kan bemöta alla, ofta okunniga och dumma och uttjatade, frågor på ett professionellt sätt.

Och sen så var det då IKEA. Martin Liabäck, som varit med och startat upp varuhus i Yokohama, Japan, och även i Haparanda. Fantastisk på att berätta, det enkla och det viktiga. Även han helt utan manus eller powerpoint, och utan att svamla eller tappa bort sig och inte för den skull låta inövad. Man blir så inspirerad av sånna.

Och sen trevliga kundmöten och härliga diskussioner.

Och sist men inte minst ett till möte med andra kunder om ett bygglov för en tillbyggnad.

Och utan att skämmas kan jag säga att en del slit och taktik ser ut att löna sig.

Så då gjorde det inget att jag missade Kiis modevisning som jag var bjuden på, hann mycket annat istället.

Så nu ska jag fira med att sova tidigt och vakna utvilad på det här goda humöret imorrn igen. Som julafton. Can’t wait.

Martin Liabäck, bild lånad, ville inte ens ha betalt för att föreläsa men istället ville han att vi skulle skänka pengar till välgörenhet så han fick en check utskriven till Rädda barnen i Haparanda. På en rejäl summa. En sån förebild!