Veckan var händelserik, både lopp och resa och äntligen fick jag känna på sommaren! På tisdagen sprang jag blodomloppet med jobbet i fint väder och sen var det lite fixande och och packande på onsdag för avresa mitt på dagen på torsdag. Jag åkte, som jag berättat om tidigare, till Norge med pappa och brorsan för en liten railtrip mellan Oslo och Bergen. Så veckan känns såhär i efterhand egentligen som den mest bestod av den resan och det kommer mer från den och jag längtar att få kolla igenom bilderna men tills vidare sammanfattar vi veckan och resan i lite snapshots från instagram.
Jag åkte med de här två männen i mitt liv, som jag delat många resor med de senaste trettio åren. Sällan bara vi tre dock, det var mysigt.
Entrecote på Le Benjamin i Oslo
Tågresan var mäktig, vilka vyer!
Höjdskillnaden! Från havsnivå upp till nästan 1300 möh, där det fortfarande var vinter
I Bergen var det som väntat vackert och lite oväntat full sommar.
Vi firade att pappa fyllt jämnt
Fick en galet skön sommarkväll som avslutning
Vi blev hämtade av mamma som lagat mat tillsammans med Sofie, så firade vi morsdag allihop och fick berätta om resan och höra hur de och alla djuren haft det hemma.
Jag såg:
Fjäll! Fjordar! Vyer! Grönska! Somriga människor! Vackra gårdar! Kristallklart turkost vatten! Ska jag fortsätta? Finns ingen skärm eller papper i världen som kan slå allt vi fick se.
Jag läste:
En tidning på planet, that’s all. Däremot lyssnade jag klart på min ljudbok som utspelade sig på just det tåget vi åkte.
Jag tänkte:
Fy fasen vad Norge är fint. Och vad härligt det är att resa bara för sin egen och någon annans skull och inte i uppdrag att göra något jobb, träning, lopp eller annat. Det är fint det med, men en helt egenkomponerad resa var precis vad jag behövde, det har jag inte haft så mycket tid med när jag tacksamt nog fått resa i alla möjliga uppdrag och konstellationer. Och om inte pappa läst Jan Guillos bok om när de byggde Bergensbanen, då hade jag inte upplevt just den här helgen. Tänk vad olika tillfälligheter kan leda till.
Jag tränade:
Blodomloppet kändes fint men det visade sig ha tagit musten ur mina vader så det blev en kort jogg innan flyget mest för att rasta benen och lugna nerverna. Sedan fyra väldigt välbehövliga och välförtjänta vilodagar utan en enda tanke på träning. Livet pågick.
Johanna Westberg 