Det är något vemodigt över att plocka in för hösten. Första frostnatten var för längesen, potatisen grävdes upp förra helgen från lotten och nu skulle hallonen ner, odlingslådans lock och tomatkrukorna skulle skruvas isär och tas in i förrådet. Sånt som hör till.
Vitlöken är äntligen i jorden, den som man ska sätta på hösten som så lätt glöms bort. Det sista på säsongen är början på nästa. Jag satte nästan allt för sent i år och har efter den varma sommaren ändå fått skörda både tomater och örter sent, och döm om min förvåning när det nu bland vissna kvistar dök upp ännu några fräscha röda och gröna tomater. Tur med vädret, återigen, gör det svårt förstå att det verkligen är höst. Skulle helst vilja att det inte blev vinter riktigt, riktigt än, även om jag längtar efter snö och skidåkning. Det har varit en så fin sommar och vacker höst.
Johanna Westberg 