Om sista förberedelserna 

  Som jag längtar nu att få ge mig iväg! Från att ha känt mig oerhört oförberedd och nästan lite irriterad på mig själv att jag inte tar resor och äventyr på allvar och planerar, läser på och längtar (en följd av att vara bortskämd med rätt mycket äventyr och resor samt vidskeplighet för att bli magsjuk och annat onödigt att oroa sig för) till att fundera – vad har jag glömt? Hur kan jag plötsligt vara färdigpackad och allt rymdes? Det blev inte ens tungt. Jag har inte heller behövt köpa särskilt mycket, jag har redan nästan allt från sommarvandringarna och vissa grejer är till och med kvar sen jag gick scouterna när jag var liten, bestick-kitet till exempel. Funkar hur bra som helst än! 
Pappas gamla dunsovsäck är hämtad från vinden, backpacker-ryggan är åter packad och från lovande och nästan skrämmande låga 9kg är den nu med allt godis i uppe på 12 kg (ja, typ en årsförbrukning godis, choklad och nötter har jag. Tänk om jag inte tål maten eller det bli allmänt jättejobbigt?). Jag vet inte hur jag ska få i maten eller veden jag ska bära, som hämtas vid start, men det löser sig. Har packat enligt konstens alla regler (alltså youtube) så jag är nöjd och hyffsat säker på hur jag isåfall ska packa om. Håll tummarna för att tältpinnarna jag också lovat bära platsar inuti min liggunderlagsrulle. Och håll tummarna att hen jag ska dela tält med är snäll. Och att det inte blir regn. 

Jag vågar knappt längta men det ska bli sååå kul! 

Om att packa och förbereda

hoga-kusten-winter-classic7

Jag har tre intensiva veckor nu, men ju mer jag tänker på det desto bättre känns det. I de här tre veckorna ingår det bland annat massor med utomhusluft, fjäll och hotellsängar (och även kalla liggunderlag, tårar och kurs-träsmak, det beror på hur en ser det).

Ikväll prioriterade jag bort skidträning för att jobba ikapp och förbi och jag har just bestämt att det blir inget Vasalopp för mig i år. Jag har tränat kanonbra hittills men nu kommer det bli körigare och det går inte vara borta så mycket från jobbet heller. Det är ingenting jag är ledsen för utan det känns bara skönt att ha bestämt sig. Vinterns stora äventyr blir istället Höga Kusten Winter Classic.

Jag bokade den här snöskovandringen för att ha något roligt att se fram emot för jag misstänkte att skidsäsongen skulle gå åt pipan och jag ville inte bli deppig och inbilla mig att jag var med i nån slags misslyckad OS-satsning. Nu blev det alltså tvärtom, jag är i kanonform på skidor och framförallt har i stort sett varenda meter jag åkt varit härlig. Men jag prioriterar ändå den här vandringen och det känns ganska pirrigt för jag har aldrig tältat utomhus, jag känner ingen och jag har inte alls bra utrustning för vintervandring. Jag har införskaffat en skaljacka, välbehövlig sedan länge men jag har varit för snål, och jag ska låna och hyra utrustning. Snöskor ingår, jag har aldrig provat men hur svårt kan det vara? Jag hoppas jag inte underdrivit det här nu… Men jag har ju fjällvandrat och jag har åkt Vasaloppet utan spår, det måste ju räcka ganska långt om jag kombinerar de två erfarenheterna.